Din guide till livet på landet

5 tips när du ska odla potatis

Sista kupningen gör jag när blasten blivit 20–30 centimeter hög. När raderna slutit sig kan man koppla av.
Sista kupningen gör jag när blasten blivit 20–30 centimeter hög. När raderna slutit sig kan man koppla av.

Över 20 grader idag – och fortsätter det så här är det snart dags att sätta potatis. Potatis är av tradition en av våra viktigaste grödor och den viktigaste inhemska källan till C-vitamin. Och har man egen odling finns det ingen godare potatis än den man själv drar upp ur jorden. Här kommer fem tips för att få en bra skörd:

1. Välj rätt potatis

Vi har alla våra favoritsorter när det kommer till potatis – själv är jag till exempel väldigt förtjust i Cherie. Men odlar man ekologiskt är det viktigt att tänka på resistens och motståndskraft mot olika sjukdomar. Ett skäl till att undvika traditionella sorter som King Edward – en av de mest besprutade potatissorterna – är att de ofta inte har motståndskraft mot dagens potatissjukdomar. Hos mig är det bladmögel som är det största hotet, särskilt regniga somrar. Jag föredrar därför motståndskraftiga och tidiga sorter som Rocket.

2. Gödsla

Biofer är ett ekologiskt pelleterat hönsgödsel som jag tycker fungerar bra på mina rabarber.
Biofet 10–3–1 är ett ekologiskt pelleterat hönsgödsel och för att det ska bli enklare använder jag samma gödsel till det mesta i odlingarna.

Potatis är mycket känslig för hur man gödslar, särskilt för kvävegödsling. För lite kväve ökar risken för att potatisen faller sönder när du kokar den. För mycket kväve ökar risken för blötkokning – att potatisen blir svampig.  Ett mycket grovt riktvärde är att potatisen behöver 12 gram kväve per kvadratmeter, vilket till exempel motsvarar 120 gram Biofer 10–3–1. Sen får man räkna på hur stort potatisland man har. Räknar du med en stor skörd – öka given. Liten skörd – minska. Gödsling av potatis är en hel vetenskap men noggrannare än så här är inte jag.

Tretti meter rakt fram med traktor och potatiskupare. Steg ett för att plantera aronia.
Har man traktor och en potatiskupare går jobbet snabbt. Annars får man kupa för hand.

3. Kupa

Glöm inte kupa! Sätt potatisen på fem centimeters djup när jordtemperaturen är minst 7 grader – är det kallare i jorden gror inte potatisen och risken för att den ska ruttna ökar.
En vecka: Dags för en första kupning
Två veckor:  Kupa potatisen en andra gång. (Har du inga problem med rotogräs kan du hoppa över någon av kupningarna.)
När potatisen kommit upp: Dags för en tredje kupning – försök att skapa en spetsig kam på kupan – det minskar risken för brunröta.
När blasten är 20–30 centimeter hög:  Dags för en sista kupning – dels för att bekämpa ogräs och dels för att minska grönfärgningen av potatisen.
När raderna slutit sig kan man ta det lite lugnare

4. Vattna

Håll ett öga på regnmätaren – potatis vill ha mycket vatten – och om inte himlen vill bidra så får du göra det.
Håll ett öga på regnmätaren – potatis vill ha mycket vatten – och om inte himlen vill bidra så får du göra det.

Potatis är en gröda som vill ha mycket vatten. Man brukar räkna med att det behövs mellan 300 och 500 mm under vegetationsperioden, så håll ett öga på regnmätaren. En torr vår och försommar kan man behöva vattna en hel del. Vattna helst mellan kuporna – kör man spridare och vattnar över blasten ökar risken för bladmögel.

Blasten slås av ett par veckor före skörd – men råkar du ut för bladmögel som på bilden måste den angripna blasten bort från fältet så fort som möjligt.
Blasten slås av ett par veckor före skörd – men råkar du ut för bladmögel som på bilden måste den angripna blasten bort från fältet så fort som möjligt.

5. Döda blasten

Ett par veckor innan skörd bör man slå av blasten. Vad som då händer är att tillväxten stoppas, men i gengäld blir skalet kraftigare och risken för skador minskar. Tar man bort den slagna blasten från fältet minskar dessutom risken för brunröta eftersom eventuell bladmögelsmitta hinner försvinna. Är det torrt så att blasten torkar och vissnar är detta inte nödvändigt.

Den här såsen uppskattas av de flesta – mina andra chilisåser med röksmak och den extremstarka är mer för entusiasterna.

Min söta heta chilisås

Min huvudsakliga sysselsättning är mathantverk och idag tänkte jag bjuda på receptet till min chilisås Söt&Het. Älskar att använda den både

Läs mer

Relaterade inlägg

Den här såsen uppskattas av de flesta – mina andra chilisåser med röksmak och den extremstarka är mer för entusiasterna.

Min söta heta chilisås

Min huvudsakliga sysselsättning är mathantverk och idag tänkte jag bjuda på receptet till min chilisås Söt&Het. Älskar att använda den både

Läs mer

Anders Möller

Lantlevande Youtuber

För drygt tio år sedan lämnade jag Stockholm för ett enklare liv på landet.
Men det blir aldrig som man tänkt sig – fast det kan bli bra ändå.

Anders Möller

Mina favoriter
Annons

Konsten att flytta till landet

Boken om mina första tio år som lantbo – med och motgångar.
Mina favoriter