Bokashi – inte för alla

Annons
Dela gärna
Är Bokashi lösningen på utarmade jordbruksmarker? Och vill vi i så fall ersätta naturliga mikroorganismer med sådana som tillverkats på fabrik och ägs av ett företag?
Är Bokashi lösningen på utarmade jordbruksmarker? Och vill vi i så fall ersätta naturliga mikroorganismer med sådana som tillverkats på fabrik och ägs av ett företag?

Om man idag skriver ordet kompost i ett trädgårdsforum så kommer svaret som ett eko: Bokashi. Det sägs vara lösningen på många av världens problem. Men vad är sant?

Först kom Tamagotchi, sen Pikachu. Det senaste tidsfördrivet från Japan heter Bokashi – och som sina föregångare tycks det ta världen med storm. Men vad är det egentligen? Enligt tillverkarna är Bokashi ett luktfritt sätt att tillverka jord av köksavfall genom fermentering med utvalda mikroorganismer, så kallade EM (Effektiva Mikroorganismer).

Det påstås på sina ställen att Bokashi är en lösning på matsvinnet – och matsvinn är ett verkligt problem. I genomsnitt producerar varje svensk 74 kilo matavfall per år. Men det är en rejäl tankevurpa om man tror at matsvinnet minskar om man stoppar det i en hink. Ungefär som när man använder vetekli (livsmedel) som medium för att sprida bakterierna i en kompost för att bryta ner livsmedel.

Annons

Ett annat problem är de “Effektiva Mikroorganismerna”. Om de är mer effektiva än de miljarder naturliga mikroorganismer som finns i matjord, vad händer då när man sprider dessa fabrikstillverkade varelser i naturen? Förhoppningsvis kommer dessa laboratorieprodukter snabbt att förgås när de möter vårt svenska mikroliv. Den här kompostmetoden går ut på att låta de importerade bakterierna först sätta i sig godsakerna i komposten för att sedan låta naturligt utvecklade organismer slutföra jobbet.

Min varmkompost har ätit allt organiskt avfall här på gården. Mängder med pressrester, äggskal, fruktrens och ett antal döda djur. Nu är allt mull.
Min varmkompost har ätit allt organiskt avfall här på gården. Mängder med pressrester, äggskal, fruktrens och ett antal döda djur. Nu är allt mull.

Och det är ytterligare en invändning jag har. Bokashi påstås ibland tillverka matjord på ett par veckor. Men enligt instruktionerna får du bara ett halvfabrikat i hinkarna. Därefter måste den komposteras på vanligt sätt, eller grävas ner på 40 – 50 centimeters djup för att hålla råttorna borta.

Det är en del arbete med en så här anordning. Ett par gånger i veckan ska du tappa bort lakvatten – som inte är luktfritt. En av säljarna föreslår att du vintertid kan frysa in lakvattnet för att använda på sommaren. Eller ge bort i present. Sen ska hinken efterkomposteras, tömmas och komposteras igen. Så, vad får man då för belöning för vedermödorna? De opartiska undersökningar som gjorts visar att du får en jord som i stort sett är lika bra som normal kompostjord, eller inköpta säckar med Kravmärkt planteringsjord.

Bokashi är för människor som har tillräckligt med pengar för att köpa två plasthinkar för närmare tusen kronor (plus tillsatser och tillbehör) och tillräckligt med tid för en ny hobby. Men man gör väl i alla fall en miljöinsats? Självfallet – om några kriterier är uppfyllda: Du kommer att fortsätta slänga lika mycket mat, du litar på att specialbakterierna är bra för naturen och din kommun inte har en central kompostering. Om kommunen sorterar och komposterar matavfall så är det ett miljövänligare alternativ.

Själv förlitar jag mig på min varmkompost som tagit hand om och gjort sprudlande matjord av allt organiskt avfall här på gården de senaste fem åren.

Annons

4 reaktioner till “Bokashi – inte för alla”

  1. Jag har bokashi men känner inte alls igen mig i beskrivningen av hur det funkar. Vi köpte visserligen de dyra hinkarna, men det var fullkomligt meningslöst. Vi har aldrig lakvatten så det enda vi gör är att lägga matrester i hinkarna, ha på strö är ibland och stänga locket. Sedan går det i vår vanliga gamla kompost ute, eller så gräver jag ner det i trädgårdslandet. Det beror på säsong och ork. För oss funkar det mycket bättre och mina (förstås småskaliga) experiment med oslingsjämförelse har faktiskt utfallit till bokashins fördel. Men var och en blir ju salig på sin tro, förstås, så jag är öppen för att det kan vara lite för att jag vill att det ska funka bättre som jag upplever det så.

    1. Och vem vet – jag läste att Stefan Sundström efter hårt motstånd ändrat sig och nu börjat med Bokashi. Så den dagen kanske kommer när även jag ser ljuset. 🙂

  2. Nä heja bioboxen, jag har tre stycken ( men inte speciellt matsvinn däremot ett slutet kretslopp och attans så mycket kirskål ;0) -lugn det hamnar i en helt slutet behållare ett år först.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.