Det finns flera varianter av skräppa och de vanligaste är krusskräppa, gårdsskräppa och tomtskräppa. I alla praktiska avseenden kan de behandlas på samma sätt: De ska bort!
Skräppan är en platsbunden perenn som främst sprids med frö. En planta som tillåts etablera sig kan växa upp och producera frön redan samma höst och fortsätta med det i flera år. Varje planta som tillåts växa ostört kan producera 3000-9000 frön. Därför är det avgörande för bekämpningen att ta dem innan dess. Fröna kan hålla sig vid liv i tio år i jorden (jag har sett en uppgift om att 80 år gamla frön kan gro, men den vill jag inte tro på) och på det sättet byggs det upp en fröbank om man inte bekämpar dem. Dessutom gör frönas hårda skal att de överlever att passera genom betesdjur och kan därför också spridas med gödseln.
Fröna gror tidigt på våren men är känsliga för konkurrens både på rotnivå och efter uppkomst.
De kan även utveckla nya skott från rötterna, men det är främst de översta fem till sju centimetrarna på roten som har den förmågan. Därför ska man sticka av den kraftiga pålroten ungefär en decimeter ner. Fungerar bra med en spetsig spade om man inte har allt för stenig jord.
Om man inte har alltför många skräppor är det lönsamt att handrensa dem(gräva/sticka) Jordbruksverket skriver att gränsen går vid 2000 per ha. Själv har jag väl en 500 (känns som fler) och därför är det handarbete som gäller för mig och jag går därför inte ens in på kemisk behandling.
Att sticka rötterna tycker jag fungerar bra på öppen jord som i rabatter etc Men där skräppan är invuxen med andra växter nöjer jag mig med att klippa den långt ner, eftersom den inte gillar konkurrensen. En gång till: Låt den inte fröa!
