Man tycker att jag som rabarberodlare, även om jag är en nybliven sådan, borde kunna se skillnad på rabarber och tussilago. I teorin är det lätt och det borde vara det även i praktiken.
Men eftersom jag vill hålla en hyfsad takt med hjulhackan har jag hunnit göra några misstag. Tyvärr märks det inte förrän det är försent. När det dyker upp röda stjälkar i hjulhackans kölvatten.
Då är det bara att svära lite grann och försöka vara försiktigare längre fram. Det är tur att jag gör det här jobbet själv. Hade det varit någon annan finns det risk att jag blivit lite irriterad över deras slarvighet. Mina egna misstag är jag mer van vid och jag har inte så stor förväntningar på mig själv.
De flesta av mina rabarber verkar i alla fall ha överlevt både den sena planteringen och torkan.
