Annons

Klarar du dig i ett nedsläckt land?

Vatten kommer att bli det största problemet när krisen kommer. Tur att jag fick hjälp att städa brunnen för ett par år sedan.
Vatten kommer att bli det största problemet när krisen kommer. Tur att jag fick hjälp att städa brunnen för ett par år sedan.

När strömmen går eller någon annan kris uppstår förväntas du klara dig själv i en vecka. Gör du det? Som lantbo har jag det lättare än många andra men har ändå börjat fundera.

Om du inte sett serien “Nedsläckt land” på SVT så gör det. Den väcker en hel del tankar. För egen del ser jag inte mat och värme som något större problem. Mitt hus är äldre än elnätet och har flera eldstäder och järnspis för matlagning. Mat är heller inget problem eftersom jag redan är en “Prepper light” och har förråd av konserver och torrvaror som räcker ett bra tag.

För mig kommer vattnet att bli ett problem. En av moderniseringarna här är den djupborrade brunnen som ger mig obegränsat med vatten även en torrsommar som förra året. Det är en trygghet som fungerar så länge jag har el. Går strömmen så har jag inget vatten längre.

Kortsiktigt klarar jag mig med några infrusna PET-flaskor och ett par 20-litersdunkar som jag har stående. Men på längre sikt ser jag två alternativ: Antingen skaffa ett elverk som håller pumpen igång eller att investera i en gårdspump till den gamla grävda brunnen. Jag lutar åt det senare alternativet eftersom det är en Low-Tech-lösning som garanterat fungerar i alla väder.

På landet är vi vana att samarbeta antingen det gäller får flytt eller annat. I "Nedsläckt land" får man se hur viktigt det är.
På landet är vi vana att samarbeta antingen det gäller får flytt eller annat. I “Nedsläckt land” får man se hur viktigt det är.

Fördelen med ett elverk vore att det också skulle hålla frysarna igång. På höstarna har jag flera stora frysar fyllda med rabarber och det vore trist att drabbas av strömavbrott vid fel tillfälle.

En annan lärdom av “Nedsläckt land” är vikten av samarbete. En av deltagarna valde att vänta ut krisen genom att spara energi, att inte leta mat. Vi som bor på landet har måttliga förväntningar på att någon annan ska lösa våra problem. Och dessutom hjälps vi åt redan idag – så när krisen kommer är vi redo.

Annons

Dovhjortarnas härjningar fortsätter

Resultatet av stängslingen hittills är att jag har grupper om fem-sex hjortar inne på gården nattetid. Mot det dubbla innan jag satte upp stängslet.
Resultatet av stängslingen hittills är att jag har grupper om fem-sex hjortar inne på gården nattetid. Mot det dubbla innan jag satte upp stängslet.

Trots alla försök med stängsling och annat har hjortarna tillbringat ännu en vinter med att härja på gården. Lite uppgiven för tillfället men det är bara att ta nya tag.

Förra vintern hade de ställt till det rejält i äppelodlingen så jag ympade ett hundratal träd för att försöka rädda dem. Det såg bra ut i somras men efter ytterligare en vinter med marodörer vet jag inte hur mycket som går att rädda.

Ständiga försök att bättra på stängslet har bara gjort att de hittar nya plats att ta sig in. Har satt ihop en film om eländet:

Nu är det framförallt precis vid huset de tar sig in och jag ska se till att blockera denna möjlighet också så fort tjälen går ut jorden. Många förslår att jag ska skjuta dem och det har jag inget emot. Men blotta antalet gör att jag inte tror på någon större effekt. Och att skjuta ett dussin hjortar på min lilla mark skulle inte göra mig populär bland grannarna.

Annons

Värme i hönshus

Mina nuvarande höns, Sussex och Lohman, besväras inte av snö och vinter. Däremot finns det få anledningar för dem att ge sig ut i snön – varken insekter eller gröna att picka i sig.
Mina nuvarande höns, Sussex och Lohman, besväras inte av snö och vinter. Däremot finns det få anledningar för dem att ge sig ut i snön – varken insekter eller grönt att picka i sig.

Ibland får jag höra att höns klarar ner till 17 minusgrader innan de får problem med förfrysningsskador. Det är kanske sant, men ska de trivas bra bör temperaturen ligga mellan 5 och 15 plusgrader. Det är målet med mitt hönshus.

Höns klarar i allmänhet kyla bättre än värme, men det finns gränser. De överlever utan problem rätt många minusgrader men att sätta gränsen där de får förfrysningsskador tycker jag är lite hårt. Bortsett från rent praktiska problem med frysboxtemperaturer i hönshuset – som frusna ägg och fruset vatten – vill jag gärna att hönsen ska trivas. Det räcker inte med att de överlever.

Nu är mitt nya hönshus nästan färdigt och hönsen har det betydligt bättre än i den gamla ladugården. Jag har lärt mig en del av bristerna i det gamla – framförallt att hålla värmen bättre på vintern – och råttorna borta. Min senaste film om hönsen:

Det finns flera alternativ för att hålla värmen i hönshuset. Först bör man se till att värmen inte försvinner. Ett dragigt hönshus är direkt skadligt för hönsen och dessutom försvinner värmen. Så först fixar man så att det inte är  drag, sen isolering. Bra isolering gör att värmen inte strålar ut genom tak och väggar.

När utetemperaturen ligger under tio minus drar jag igång mitt dyra kamflänselement. Elen kostar en del men det gör det lite drägligare för mina hönor.
När utetemperaturen ligger under tio minus drar jag igång mitt dyra kamflänselement. Elen kostar en del men det gör det lite drägligare för mina hönor.

Nästa steg är att värma upp hönshuset. Enklaste värmekällan är höns. Varje höna avger runt 10 watt, så de pickar runt som små värmeelement i hönshuset. Det betyder också att hönsen ger värme till varandra. Har du fem hönor med gott om plats så kommer de att vara mer frusna än om du har förtio hönor på samma utrymme. Förr i tiden hade man nästan aldrig värme i hönshusen, men hade man många hönor och om hönshuset var en del av ladugården med rejäla värmekällor i form av kor, hästar och grisar så hade hönsen det rätt bra.

En del använder gödselbingen som värmekälla, men min erfarenhet är att det är en osäker metod. Blir det riktigt kallt avstannar processen när man behöver den som bäst.

Jag har investerat i ett kamflänselement godkänt för djurstallar. Ingen billig lösning, men i alla fall den säkraste. Att sätta in en vanlig värmefläkt i ett hönshus är att leka med elden. De nakna glödtrådarna inne i fläkten väntar bara på att det ska byggas upp tillräckligt med damm för att de ska fatta eld. Eller att hönsen flaxar upp strö som sugs in mot glödtrådarna.

Värmelampa är i så fall ett bättre alternativ. Den är tät och säker men eftersom den är tillverkad för kycklingar/smågrisar så är den konstruerad för att rikta värmen neråt. Den skapar en varm cirkel på golvet under. Lite som att sätta en elradiator bakom en soffa. Visst värmer den – men effekten hamnar inte där den behövs.

Min husliga sida

Häften av det dussin djupa tallrikar jag kom över i Örebro. Har fått frågan om varför jag kör så många – det behövs ibland när man har många besökare på landet.
Häften av det dussin djupa tallrikar jag kom över i Örebro. Har fått frågan om varför jag kör så många – det behövs ibland när man har många besökare på landet.

Huslighet är inte ett av mina mest framträdande särdrag, men ibland slår den till. Nu har den kommit till utryck genom införskaffandet av en ny servis.

Min gamla fungerade visserligen fortfarande men har decimerats under de senaste 20 åren. Och den var dessutom rätt en rätt tråkig, helvit, variant av IKEA:s billigaste. Nu vill jag ha en mer lantlig servis – gärna med inslag av blått. Tittade bland annat på Blå Måsen från Bing&Gröndahl men det finns gränser för min kuslighet – och jag var inte beredd att ge mig in i ett samlingsprojekt. Nytt ska det vara.

Finstilt utgången

Till slut hittade jag en lagom prissatt och lagom allmogig servis – på IKEA. Den heter Finstilt och jag bestämde mig. Nu visade det sig att den var slutsåld på nästan alla varuhus. Efter kontakt med kundtjänst visade det sig att min utvalda servis var utgående och det bara fanns restpartier kvar. Men ett av mina mer framträdande särdrag är envishet. Och nu hade jag bestämt mig.

Min kära syster skickade bildbevis på att tallrikarna var säkrade i Göteborg. Min huslighet har inga geografiska gränser..
Min kära syster skickade bildbevis på att tallrikarna var säkrade i Göteborg. Min huslighet har inga geografiska gränser..

Upptäckte att det finnas flata tallrikar och serveringsskål kvar i Bäckebol och eftersom min syster bor i trakterna ställde hon upp på att köpa ut åt mig. Djupa tallrikar fanns att beställa på nätet, men då visade det sig att IKEA ville ha 995 kronor för att leverera dem. Jag må vara en enveten men det finns gränser. Det är mer än vad jag betalar i frakt för en lastpall glasflaskor. Upptäckte sedan att det fanns tolv djupa tallrikar i Örebro.

Var lite misstänksam eftersom det varit samma lagersaldo i flera veckor så jag ringde och kollade. Visst fanns det ett dussin djupa tallrikar där. Sate mig i bilen och åkte dit. Blev lite orolig först eftersom de inte gick att hitta på porslinsavdelningen men med hjälp av personalen lokaliserades de till en bottenhylla på fyndavdelningen.

Så nu har jag snart en ny servis. Jag räknar med att den håller till nästa anfall av huslighet.

Smitta vid fågelmatningen

Foderautomat är bättre än fågelbord eftersom fodret inte blandas med träck, då minskar risken för smitta.
Foderautomat är bättre än fågelbord eftersom fodret inte blandas med träck, då minskar risken för smitta.

Ännu är det full fart vid fågelmatningen och för oss som matar gäller det att tänka på att hålla det rent och fritt från smitta – inte bara för fåglarnas skull.

När många fåglar samlas på ett ställe ökar risken för smittspridning. Särskilt om man matar från äldre typer av fågelbord. Även om de ser trevliga ut så blandas fodret med träck. Då är det bättre med foderautomater som håller maten fräsch.

Foderspill kommer det ändå att bli när fåglarna rotar efter de bästa godbitarna och på marken kommer maten då att blandas med träck. Ett sätt att minska risken är att lägga granris under foderauoamterna – men då får man skaka av dem efter varje snöfall.

Sjuka fåglar känna igen på att de gärna sitter kvar uppburrade på matningen. De har inte heller samma uppmärksamhet som friska fåglar utan sitter kvar längre vid störningar.

Under matningen samlas både spillfoder och träck men om man ligger granris på marken minskar smittrisken.
Under matningen samlas både spillfoder och träck men om man ligger granris på marken minskar smittrisken. Här en sidensvans som föredrar att plocka mat på marken.

Bortsett från de sjukdomar som fåglarna sprider till varandra finns det ett par som även kan smitta till människor. Så kallade zoonoser. Salmonella förekommer men är tack vara noggrann kontroll av tama fågelbesättningar ganska sällsynt i Sverige. En annan risk är papegojsjukan (ornithos) som vilda fåglar kan bära utan symptom. Varje år smittas något tiotal personer av vilda fåglar, vanligen vid rengöring av fågelbord.

Tänk därför på att använda handskar och helst munskydd när du skurar foderborden. Smittan sprids främst via träck från infekterade fåglar och symptomen kan likna influensa. Obehandlad har papegojsjukan en dödlighet på 20 procent – 1 procent om du har tillgång till svensk sjukvård.

Så en en gång tänk på hygienen vid fågelmatningen.