Annons

Pärontjuvar

Det är rätt lyhört här ute på landet. Man hör långt i förväg när det kommer en bil. Och det mest störande är egentligen korparna som i mitt tycke borde bytas ut mot några mer välljudande fåglar. Lyckligtvis tillbringar de inte all sin tid runt mina ägor. Det känns bättre med lite omväxling i djurlivet. Enstaka grävlingar, rådjur och huggormar är välkomna men jag vill inte ha någon invasion av någondera.

På gården finns ett antal äppelträd av varierande kvalité, samt ett åldrigt päronträd precis utanför knuten. Päronen ger god skörd men eftersom trädet är så högt har jag ännu inte lyckats hitta ett enda päron som inte är fallskadat. Frukterna faller från mellan tre och åtta meters höjd och de som inte först dunsar ner på hustaket når marken med en avsevärd fart.

Skadorna verkar ändå inte avskräcka djurlivet. Bland de ruttnande päronen på marken har det surrat rejält av flugor och getingar. Nässelfjärilarna är fortfarande i farten och emellanåt kommer en liten harpalt på besök för att förse sig av frukterna.

Tre av hjortarna som kom på besök. De travade iväg ut i skogen innan Pumah vaknade.
Tre av hjortarna som kom på besök. De travade iväg ut i skogen innan Pumah vaknade.

I helgen hade jag nya besökare när jag tittade ut genom fönstret på morgonen. Fyra hjortar vågade sig fram för att stjäla av mina jäsande päron. Väl bekomme säger jag, men i fortsättningen skulle jag uppskatta om de slutade skrapa upp gräsmattan med klövarna. Nu är fallfrukten upplockad och förpassad till komposthögen. Där får de skrapa bäst de vill.

Annons

Att offra en oxe

Här är det tänkt att försöksodlingen ska börja nästa säsong.

Man ska inte tro att det är lätt att börja med odling. Bortsett från det rent växtliga finns det en hel del regler att ta hänsyn till. Att följa reglementet för att få marken certifierad som ekologisk är relativt enkelt. Sen är frågan om man vill försöka få retroaktiv karens för att slippa vänta i tre år innan man får sälja det man odlat som ekologiskt. Och om det är värt pengarna – inspektioner och licenser kostar närmare 4000.- per år i fasta kostnader. Och det gäller upp till 20 hektar. Har man då bara 1 hektar att odla på – småskaligt alltså – så blir de fasta kostnaderna bara för eko-märkningen en stor del av budgeten.

Sen finns det förstås massor av olika bidrag att söka – företagsstöd, investeringsstöd, utvecklingsstöd etc etc Problemet är att många stöd bara går till jordbrukare under 40 år, och när det gäller gårdstödet så måste man ha minst 4 hektar. Gårdstödet  är EU-pengar som betalas ut för att man brukar jorden – eller inte brukar jorden. Landet är indelat i zoner och mest stöd får  de som har riktigt bördig mark i södra Sverige. Stora lönsamma jordbruk får mest i bidrag per hektar och små mindre lönsamma får minst. Naturligtvis finns det en tanke med detta – man vill styra europas jordbruk mot de bästa markerna. Samma sak med storleken. Småskalighet nej – storskalighet ja. Sen upptäckte jag att det faktiskt finns ett undantag från regeln om minst 4 hektar för gårdsstöd:

“Om du slaktat en tjur eller en stut
under perioden 1 januari till 31 mars 2011
och får handjursbidrag för den
kan du få gårdsstöd för mindre än 4 hektar.”

Jag får rent gammal testamentliga vibbar av den formuleringen. Det finns säkert en kompromiss inom EU som lett fram till det här undantaget. Men själv får jag göra en kalkyl inför nästa säsong för att se om ett blodsoffer under senvintern kommer att hjälpa eller stjälpa ekonomin på gården.

Annons

Kryddträdgård

Om jag inte hinner ändra mig kommer här att växa kryddor nästa år.
Om jag inte hinner ändra mig kommer här att växa kryddor nästa år.

Till nästa säsong tänkte jag skaffa mig en kryddträdgård. Eftersom jag vill ha den nära köket så kommer den att hamna nedanför snickarboa. Har börjar förbereda marken, slagit och kört över den med fräsen.

Har än så länge lite vaga idéer om detaljplanen över odlingen, men jag har i alla fall börjat med en lista över vilka kryddväxter jag vill ha där:

Anis
Basilika
Citronmeliss
Dill
Fransk Dragon
Gräslök
Gurkört
Isop
Koriander
Körvel
Lavendel
Libbsticka
Malört
Mejram
Mynta
Oregano
Persilja
Rosmarin
Salvia
Timjan

En blandning av väldoft, ögonfröjd och örter som jag faktiskt använder. Listan kommer naturligtvis att bli föremål för konstant revidering, men det är en utgångspunkt i alla fall. Sen har jag en vag idé om att det borde finnas en liten bänk där man kan sitta med ett glas vin i solnedgången. Kanske jag börjar i den ändan.

Att beskära

Nybörjare som jag är i trädgårdssammanhang får jag läsa in mig på varenda växt innan jag ger mig på dem med sekatören. Först försöka identifiera vilken sort det är, därefter ta reda på hur de ska skötas och till sist fatta ett beslut om beskärningen ligger tillräckligt högt upp på priolistan.
Först att drabbas av sekatören var hallonen. Under sommaren har jag fått en del klagomål från besökare som bränt sig på nässlor när de försökt nalla hallon. Och jag måste nog ge dem rätt. Nässlorna var lika många och lika höga som hallonbuskarna. Men efter några timmar på knä lärde jag mig se skillnad på nässelstam och de gröna hallonstammarna.

Allt gjordes enligt instruktionsboken. Alla bruna förvedade hallonstammar klipptes bort tillsammans med icke önskvärda växter. De senare (främst nässlor) försökte jag efter bästa förmåga dra upp med rötterna, utan att få en manshög nässla i ansiktet. Och jag lyckades faktiskt ta mig igenom snåren med bara minimala brännskador. Sen glesade jag ut kvarvarande hallon till ungefär tio per meter.

Två rader rensade - one to go.
Två rader rensade – one to go.

Nu ser det riktigt välvårdat ut och till nästa säsong ska jag försöka hålla efter ogräset bättre. Funderar på tidningar och bark för att hålla nässlorna tillbaka.

Nästa offer för beskärningen blir kanske Spirean (lägg märke till att jag redan svänger mig med trädgårduttryck), men där blir det nog röjsåg i stället för sekatör…

Midsommar

Dukat för första midsommaren på gården.
Dukat för första midsommaren på gården.

Första midsommaren vid vägens slut blev riktigt lyckad. En äkta traditionell tillställning fast vi kom oss aldrig för att bygga någon midsommarstång. Nästa år hoppas jag det blir ännu bättre när logen är rensad och jag hittat stommen till midsommarstången. Och att hitta blommor är inget problem på det här stället. De igenväxta åkrarna flödar över av växtkraft och nästa år räknar jag med att det blir hela programmet på midsommar. Hittar jag ingen dragspelare får det väl bli musik på burk till dansen.
En extra fördel med lantlivet är att det finns gott om utrymme, så att ha en midsommarstång liggande är inget problem.
Nu har jag också skaffat bredband (eller åtminstone band) till gården så förhoppningsvis ska det inte dröja en månad till nästa inlägg.