Annons

Smitta vid fågelmatningen

Foderautomat är bättre än fågelbord eftersom fodret inte blandas med träck, då minskar risken för smitta.
Foderautomat är bättre än fågelbord eftersom fodret inte blandas med träck, då minskar risken för smitta.

Ännu är det full fart vid fågelmatningen och för oss som matar gäller det att tänka på att hålla det rent och fritt från smitta – inte bara för fåglarnas skull.

När många fåglar samlas på ett ställe ökar risken för smittspridning. Särskilt om man matar från äldre typer av fågelbord. Även om de ser trevliga ut så blandas fodret med träck. Då är det bättre med foderautomater som håller maten fräsch.

Foderspill kommer det ändå att bli när fåglarna rotar efter de bästa godbitarna och på marken kommer maten då att blandas med träck. Ett sätt att minska risken är att lägga granris under foderauoamterna – men då får man skaka av dem efter varje snöfall.

Sjuka fåglar känna igen på att de gärna sitter kvar uppburrade på matningen. De har inte heller samma uppmärksamhet som friska fåglar utan sitter kvar längre vid störningar.

Under matningen samlas både spillfoder och träck men om man ligger granris på marken minskar smittrisken.
Under matningen samlas både spillfoder och träck men om man ligger granris på marken minskar smittrisken. Här en sidensvans som föredrar att plocka mat på marken.

Bortsett från de sjukdomar som fåglarna sprider till varandra finns det ett par som även kan smitta till människor. Så kallade zoonoser. Salmonella förekommer men är tack vara noggrann kontroll av tama fågelbesättningar ganska sällsynt i Sverige. En annan risk är papegojsjukan (ornithos) som vilda fåglar kan bära utan symptom. Varje år smittas något tiotal personer av vilda fåglar, vanligen vid rengöring av fågelbord.

Tänk därför på att använda handskar och helst munskydd när du skurar foderborden. Smittan sprids främst via träck från infekterade fåglar och symptomen kan likna influensa. Obehandlad har papegojsjukan en dödlighet på 20 procent – 1 procent om du har tillgång till svensk sjukvård.

Så en en gång tänk på hygienen vid fågelmatningen.

Annons

Åt vindruvor – hamnade på akuten

Ny bild till mitt Tinderkonto – vem faller inte för den här.
Ny bild till mitt Tinderkonto – vem faller inte för den här.

Nu är jag hemma igen – i nedblodat skjorta och landstingets kalsonger. Allt för att jag trodde att frukt var godis.

Alt började med att jag valde ett hälsosammare snacks. Försöker emellanåt att äta hälsosamt så i stället för godis valde jag att köpa en klase vindruvor. Gott och hälsosamt tänkte jag när jag tuggade i mig en efter en. Men, nu är jag stomiopererad sedan många år tillbaka. Inget jag överhuvudtaget funderar på men det innebär vissa svagheter. Att äta jordnötter eller apelsin i större mängder ökar risken för tarmvred. Tydligen har vindruvor samma effekt.

Under natten hade jag svårt att sova med tilltagande magsmärtor. Ringde till Vårdguiden som tyvärr sa vad jag väntade. Bara att åka in. Så jag körde till akuten i Katrineholm och hamnade i ett undersökningsrum ganska omgående. Och där blev jag kvar. Ska man åka till akuten är det bästa att inte göra det under halksäsongen. Jag blev tillsedd, provtagen, palperad och röntgad och efter sex timmar fick jag besked om att jag skulle skickas vidare till Eskilstuna eftersom det inte finns någon kirurgjour i Katrineholm.

Ett råd: Får du erbjudande om att åka ambulans – gör det. Själv tyckte jag det skulle bli omständigt att lämna bilen i Katrineholm så jag valde att köra själv. Även om jag hade ont så gick det bra – värre var att med tilltagande smärtor leta efter parkeringsplats. Tänkte inte på det.

På Mälarsjukhuset blev jag direkt omhändertagen av påfallande unga kirurger,  syrror och uskor.
På Mälarsjukhuset blev jag direkt omhändertagen av påfallande unga kirurger, syrror och uskor.

På Mälarsjukhuset var jag väntad och blev omhändertagen direkt. En del kanske fantiserar om att bli ompysslad av ett halvdussin kvinnor på en gång. Men har man ont från början och de med den bästa välvilja i världen sticker slangar och nålar i dig från olika håll är det svårt att riktigt uppskatta tilldragelsen. En spaning: Vårdpersonalen är mycket yngre nuförtiden. Vad jag kommer ihåg från min förra sjukhusvistelse för nästan 30 år sedan så var de betydligt äldre.

Trots fantastisk personal och omvårdnad så behöver man ha ordentligt ont för att inte bli uttråkad efter timmar i ett undersökningsrum. Särskilt när man inte får använda mobilen.
Trots fantastisk personal och omvårdnad så behöver man ha ordentligt ont för att inte bli uttråkad efter timmar i ett undersökningsrum. Särskilt när man inte får använda mobilen.

Jag blev inlagd över natten och på morgonen hade smärtorna släppt. På eftermiddagen blev jag utskriven. Rent allmänt var vindruvorna inte värda det här. Men den största lättnaden var inte att smärtan var borta utan att slippa sonden.

De blodiga kläderna var förresten mitt eget fel. När de tog nålen i armen skulle jag trycka hårt men jag hade för bråttom att komma ut och lyckade bloda ner kläderna. Trots eländet tycker jag vi har den bästa personalen på våra sjukhus – av alla nationaliteter.

Annons

Semester från landet

Stränderna på Teneriffa är av två typer – antingen vulkansand med sten eller inblåst sand från Sahara.
Stränderna på Teneriffa är av två typer – antingen vulkansand med sten eller inblåst sand från Sahara.

Nu har jag kostat på mig – eller snarare mina föräldrar har kostat på mig –en veckas semester från mörker, kyla och ladugårdsrenovering.

Det var den första charterresa jag gjort på över tjugo år men jag känner mig rejält utvilad nu när jag är hemma igen.

Första åtgärden var att skotta snö och det gjorde jag med glädje.

Här kan du se hur jag haft det:

Inget fel på Teneriffa men jag uppskattar att vara hemma på gården igen. Varken katter eller höns visade någon större glädje över att jag återvänt – men så hade de blivit väl omhändertagna av grannarna.

Nu är det yllesockar på igen och dags att orätta med eldningen i spisar och kaminer. Förhoppningsvis ska jag bli lite flitigare med bloggandet också…

Mamma har fått sin soppa men pappa och jag väntar på vår paella. Hade det inte varit för mina generösa föräldrar hade jag inte tagit mig vare sig tid eller råd att få känna varm sand mellan tårna.
Mamma har fått sin soppa men pappa och jag väntar på vår paella. Hade det inte varit för mina generösa föräldrar hade jag inte tagit mig vare sig tid eller råd att få känna varm sand mellan tårna.

Därför väljer jag dubbdäck

Det finns två skäl till att jag väljer dubbdäck: För det första finns det dagar jag inte skulle kunna ta mig hem utan dem – och på rena isvägar kan de rädda liv om något springer ut framför bilen.
Det finns två skäl till att jag väljer dubbdäck: För det första finns det dagar jag inte skulle kunna ta mig hem utan dem – och på rena isvägar kan de rädda liv om något springer ut framför bilen.

Dubbdäck är förbjudna på en del ställen – för miljöns skull. Skälet är att de ska riva upp skadliga mikropartiklar ur asfalten som vilket försämrar luften för de som bor vid vägen. Ändå väljer jag dubbdäck.

Du som följer mig vet att jag är miljöengagerad och bryr mig både om klimat och bevarandet av naturen. Men i fråga om dubbdäck måste man göra en prioritering. Välja mellan den omedelbara döden och en framtida överdödlighet. Hur man än resonerar så stannar en bil med dubbdäck snabbare på isunderlag.

I den här diskussionen får jag ofta höra att det är en fråga om att anpassa hastigheten. Då menar jag att oavsett vilken hastighet du har så stannar en bil med dubbdäck snabbare om en älg – eller ett barn – springer ut på vägen. Och då kan dubbdäck rädda liv.

På snö fungerar dubbfria däck lika bra men isiga vägar måste man räkna med. Här på landet råkar vi regelbundet ut för varierande problem på vägarna och kan fastna på allvar som jag gjorde förra vintern. Från snödrev till rena isvägar när temperaturen växlar runt nollan. Även städerna drabbas av underkylt regn och på väl trafikerade vägar är det bara en tidsfråga innan en tunt snötäcke packats till is. Sen finns det en skillnad.

Då vill du ha dubbdäck

På lantliga isvägar är dubbade däck främst en fråga om framkomlighet. Emellanåt behöver jag dubbdäck för att kunna ta mig hem. I staden är det en säkerhetsfråga. Även om du anpassar hastigheten efter väglaget så kan du inte anpassa den efter alla möjliga risker. Den gång du måste stanna snabbt på isunderlag så kommer du att önska dig dubbdäck.

Dubbdäck innehåller mycket lite kobolt – då finns det större skäl att anklaga de som köper elbil eller äter vitamin B12 för missförhållandena i gruvorna.
Dubbdäck innehåller mycket lite kobolt – då finns det större skäl att anklaga de som köper elbil eller äter vitamin B12 för missförhållandena i gruvorna.

Sen läste jag en forskningsrapport om att dubbdäcken tar fler liv än de räddar. Men då räknar forskarna in de liv som offras i den konfliktfyllda gruvdriften efter kobolt i Kongo-Kinshasa. Vad jag tar till mig av den här forskningsrapporten är att dubbdäcken räddar liv. Att sen just dubbdäcken ska lastas för våldet och missförhållandena i gruvorna känns lite tendentiöst.

En mycket liten del av den kobolt som bryts används till dubbar i bildäck. Det mesta går till batteritillverkning för elbilar och mobiltelefoner – samt tillverkning av vitamin B12. Så om man ska minska antalet dödsfall genom minskad koboltanvändning borde man istället börja i den änden. Det är batterier och de som äter vitamin B12 som i första hand dödar barnen i gruvorna.

För mig är det enkelt – jag väljer dubbdäck för att det räddar liv.

Kallt vatten fryser snabbare än varmt

Det kan verka självklart att kallt vatten fryser snabbare än varmt, men många hävdar motsatsen. Eftersom jag varje dag bär vatten till hönsen bestämde jag mig för att testa.

Start. Minus sex grader ute och jag satte ut två bunkar med en halv liter vatten i varje.
Start. Minus sex grader ute och jag satte ut två bunkar med en halv liter vatten i varje.

Söker man på frasen “varmt vatten fryser” får man mängder av träffar om den så kallade Mpembaeffekten. Den går ut på att varmt vatten under vissa förutsättningar fryser snabbare än kallt. Tvärtemot vad som verkar självklart. Vad många missar är att fenomenet bara visar sig “under vissa förutsättningar”. Vilka dessa är har jag inte hittat. Men eftersom även vanligtvis välunderrättade källor hävdar att det är sant bestämde jag mig för att testa.

Trettio minuter senare börjar temperaturen sjunka.
Trettio minuter senare börjar temperaturen sjunka.

Så här års bär jag varje dag ut vatten till hönsen och om det skulle visa sig att kallt vatten håller sig flytande längre än varmt, så kanske jag skulle sluta bjuda hönsen på ljummen dricka två gånger om dagen.

Efter en och en halv timma har det bildats en ishinna på det kalla vattnet.
Efter en och en halv timma har det bildats en ishinna på det kalla vattnet.

Nu visade det sig att i praktiken vinner logiken över Mpembaeffekten. Precis som jag väntade mig frös det kalla vattnet snabbare än det varma.

Uppenbarligen förelåg inte de vissa förutsättningarna. Då tycker jag inte att man kan hävda att varmt vatten fryser snabbare. Under normala förhållanden vinner alltid det kalla vattnet tävlingen mot att uppnå fast tillstånd. Varmt vatten hamnar på efterkälken.

Först efter tre timmar är det is även på det varma vattnet. Mpembaeffekten fungerar uppenbarligen inte under dessa förutsättningar.
Först efter tre timmar är det is även på det varma vattnet. Mpembaeffekten fungerar uppenbarligen inte under dessa förutsättningar.

Min slutsats är att man – i varje fall när det gäller vattning av lantbruksdjur – kan bortse från Mpembaeffekten. Så hönsen kommer även fortsättningsvis att få ljummet vatten.