Annons

Årets änder har landat

I år har änderna min tillfälliga bro att vila på. Får jag tid kanske jag tar mig för att bygga en holk för änderna. Kanske gör det dem något säkrare för höken.
I år har änderna min tillfälliga bro att vila på. Får jag tid kanske jag tar mig för att bygga en holk för änderna. Kanske gör det dem något säkrare för höken.

Ända sedan jag skaffade gården för snart fem år sedan har jag haft besök av änder. I början i den lilla pölen men sen jag grävde dammen har besöken blivit flitigare. Men det har alltid slutat med tragik.

De första åren var det en ensam anddrake som gjorde enstaka besök här på gården. Men sen jag grävde dammen började han komma hit med en hona. De har simmat omkring, vilat på stränderna och plaskat hemtrevligt. Ända tills höken kom.

Likadant varje år numera. Gräsanden kommer hit med en hona och några veckor senare blir hon tagen av höken. Ofta brukar han då snabbt hitta en ersättare.

Har funderat på om jag skulle bygga en holk för änderna, men är inte säker på att de är ett välkommet inslag i min kräftodling. De är trevliga att titta på men några försök att häcka har jag inte sett.

Annons

Änderna har återvänt till dammen

De båda gräsänderna tillbringade en regnig söndag i dammen. Nu är det andra året och växterna börjar ta fart så  det verkar finnas gott om mat för dem. Har sett tendenser till algtillväxt så det kanske blir att ta fram krattas och rensa alger senare i år.
De båda gräsänderna tillbringade en regnig söndag i dammen. Nu är det andra året och växterna börjar ta fart så det verkar finnas gott om mat för dem. Har sett tendenser till algtillväxt så det kanske blir att ta fram krattas och rensa alger senare i år.

Efter förra årets dramatik i dammen hade jag nästan glömt bort mina änder. Men idag var de tillbaka – draken och hans nya fru.

Har svårt att avgöra om det är samma gränsänder som i höstas, men oddsen talar för det.
Har svårt att avgöra om det är samma gränsänder som i höstas, men oddsen talar för det.

Nu vet jag inte med säkerhet att det är höstens änder som nu simmar i dammen. Men de stämmer både till färg och antal så jag kommer att se det som en återkomst. De verkar rätt skygga av sig så jag tvivlar på att de kommer att häcka här.

Alldeles för mycket hundar, katter, människor och hjortar runt den här dammen. Hade de varit smarta hade de bosatt sig ute på ön. Men de kanske har instinkt nog att förstå mina brobyggnadsplaner.

Hur som helst är varje djurliv som jag själv slipper ta ansvar för välkommet. Med undantag av möss, sork, vildsvin, rådjur, rönnbärsmal och äppelvecklare. Förhoppningsvis  kommer naturen att ta hänsyn till mina önskemål eftersom jag är så hänsynsfull mot naturen.

Annons

Andnöd i dammen

Brottsplatsen. Här slog förövaren till – massakrerade offret och släpade sedan upp det på land.
Brottsplatsen. Här slog förövaren till – massakrerade offret och släpade sedan upp det på land.

Jag har haft ett gräsandspar som gäster i dammen och hoppades att de skulle välja att häcka här. Men igår slog katastrofen till. Kanske fick historien ändå ett lyckligt slut– för vissa. (Varning för starka bilder)

Under dagen jobbade jag i stenbrottet – eller C-fältet som jag kallar det på kartorna. Att röja sten på mina moränmarker är ett långsiktigt på gränsen till tröstlöst arbete så vid ettiden tog jag lunch.

Den lilla anden till himlen for. Halft uppäten hittade jag henne precis där jag jobbar någon timma tidigare.
Den lilla anden till himlen for. Halft uppäten hittade jag henne precis där jag jobbar någon timma tidigare.

När jag kom tillbaka till stenåkern så låg det en död andhona precis där jag jobbat. Delvis uppäten låg hon där, men jag hade inte sett till något rovdjur. Vet inte om hon tagits av rovfågel eller annat rovdjur. Kan det vara duvhök? Räv? Mink?

Hittade också platsen för själv dödandet. Precis i strandkanten fanns blodspår och en hög med dun och fjädrar. Något hade tagit anden och förberett måltiden för att sedan släpa upp kroppen ungefär fem meter på land.

På kvällen såg jag en ensam anddrake cirkla upprepade gånger över dammen.

Nu kunde det ha slutat så sorgligt, men redan dagen efter var anddraken tillbaka – med en ny hona. Men sånt är livet, man kan inte gräva ner sig och sörja i all evighet.

Sorgen är flyktig – och vad ska man göra? Blir första frun dödad så får man skaffa en ny.
Sorgen är flyktig – och vad ska man göra? Blir första frun dödad så får man skaffa en ny.

En drake landade i trädgården

Visst vore det trevligt med några änder som plaskade omkring i dammen.
Visst vore det trevligt med några änder som plaskade omkring i dammen.

Första gången jag såg den så blev den uppskrämd när jag gick ned mot dammen, men jag fick min första gräsandsnotering på gården. Dagen efter återvände draken till dammen, den här gången med en hona. De tillbringade några timmar med att plaska runt och kvacka. Börjar nästan fundera på att skaffa änder, det är lite mysigt med djur på gården.