Annons

Bilmek löste mysterium

 

Än leva den gamla Forden. Varje år är det några tusenlappar som går till reparationer men jag tror ändå inte att jag kunde ha en billigare bil.
Än leva den gamla Forden. Varje år är det några tusenlappar som går till reparationer men jag tror ändå inte att jag kunde ha en billigare bil.

Min gamla Ford närmar sig nu 34000 mil men eftersom den alltid startar kostar jag på den de årliga reparationerna. Nu har jag bytt hjullager – och fick en överraskning på köpet.

Att fördriva fem timmar i Katrineholm medan bilen är på verkstad kan vara trist och tråkigt, eller… Just bara trist och tråkigt. Utan bil är det svårt att uträtta ärenden så jag försökte fördriva tiden efter bästa förmåga. Ett par timmar på biblioteket och sen en långpromenad för att hitta ett vettigt matställe. Gav upp till slut och nöjde mig med en döbakt pizza.

Sen var det ändå lång tid över men då lyckades jag hitta en liten skogsdunge. Med solsken och brittsommarvärme kunde jag luta mig tillbaka mot en tall och vänta ut bilverkstaden.

Har man tid som bara ska fördrivas gör man det med fördel under en tall.
Har man tid som bara ska fördrivas gör man det med fördel under en tall.

Dagens problem var ett missljud som efter hand hade blivit mer och mer störande och det visade sig vara hjullagren både fram och bak på vänster sida. Det går att se de årliga reparationerna på en gammal bil som något negativt men jag ser dem som underhåll. Varje år är det några saker som bryter ihop på en gammal bil men så länge den är pålitlig och fyller sin funktion så blir det i slutändan bra mycket billigare än att skaffa något nytt.

Inbytesvärdet på en drygt tio år gammal bil med över 30000 mil på mätaren är i stort sett obefintligt. Och min erfarenhet är att en bil blir inte pålitligare för att den bara är några år gammal. Better the devil you know.

Nu rullar bilen tyst och fint igen och min bilmek lyckades också lösa ett gammalt mysterium. För drygt ett år sedan försvann mitt körkort och jag hade en hel del problem med att få ut ett nytt utan legitimation. Närjag hämtade bilden fick jag mitt gamla körkort i handen. Han hade hittat det under förarsätet. Så var det mysteriet löst.

Annons

Vikten av en bra verkstad

Efter 33000 mil är jag fortsatt nöjd med min bil. Vid 25000 funderade jag på att byta upp mig – men nu har det blivit en sport att se hur långt den håller.
Efter 33000 mil är jag fortsatt nöjd med min bil. Vid 25000 funderade jag på att byta upp mig – men nu har det blivit en sport att se hur långt den håller.

Jag har en del fördomar. Bland annat mot märkesverkstäder. Varje gång jag haft kontakt med en sådan så känner jag mig lurad. Men det får mig att känna mig extra nöjd när jag hittat en liten verkstad som jag litar på.

Den mänskliga stoltheten – jag skriver inte manliga – dikterar att man ska kunna utföra de flesta rutinåtgärderna på sin bil själv. Dit räknar jag oljebyten, hjulbyten, tändstift, luftfilter etc Det mesta som inte kräver att man hissar upp bilen. Märk att jag skrev ska KUNNA, inte nödvändigtvis göra.

Min erfarenhet av verkstäder är att man är väldigt nöjd med dem till den dag man känner sig blåst. Men efter fem år har jag ännu inte råkat ut för det med min lokala verkstad i Katrineholm.

I veckan var jag där för att byta till sommardäck. Eftersom de byter alla fyra för 150:– känns det inte lönt att göra det själv. Samma pris för oljebyte om man har med sig sin egen olja. Och har man en äldre bil så upp skattar man billig omvårdnad.

Bröderna Dibb i Katrineholm är numera min go-to verkstad med alla problem som dyker upp.
Bröderna Dibb i Katrineholm är numera min go-to verkstad med alla problem som dyker upp.

Nu skiftade de alla fyra däcken, men påpekade att de var snedslitna fram och att jag borde göra en hjulinställning. Fast pris 800:–, men så upptäckte det att ett av stagen var av. Bossen själv åkte iväg och fixade nya som de monterade medan jag väntade. Och det är den stora fördelen.

En verkstad med drop-in och de fixar de problem som finns på studs. För ett par år sedan tyckte de att pluggen till oljetråget var dålig. Då fick jag låna en bil för att köpa en ny hos Mekonomen. Såna detaljer gör att man känner sig nöjd och gärna återkommer.

Annons

Livet är fullt av överraskningar

Jag lastade bilen, lastade ur bilen, lastade bilen och levererade sedan all glögg precis enligt plan.
Jag lastade bilen, lastade ur bilen, lastade bilen och levererade sedan all glögg precis enligt plan.

Kände mig rätt nöjd med mig själv i morse. Efter flera sena nätter hade jag fått ihop dagens leverans av glögg till Eskilstuna, Rönninge och Stockholm. Bara att lasta och åka – trodde jag.

För att inte överbelamra huset lagrar jag glöggen i gäststugan eftersom jag håller den frostfri. Ett utmärkt arrangemang som fungerat bra hittills. Jag körde in framför gäststugan och lastade in 26 lådor glögg – 390 flaskor. Inte utan viss möda.

Sen var det bara att sätta på bra musik i bilen. Mot huvudstaden! Men nej… Frost och  snö följt av töväder och regn hade gjort gräsmattan rejält mjuk. Och jag hade inte tänkt på att jag lastat nästan 400 kilo i bilen. Hjulen sjönk ner i gyttjan – och jag satt fast.

En kraftig spadvinsch är bra till mycket på landet. Lyckligtvis behövdes inte steg tre. Då hade jag kört fram traktorn – men det hade tagit ytterligare en halvtimme.
En kraftig spadvinsch är bra till mycket på landet. Lyckligtvis behövdes inte steg tre. Då hade jag kört fram traktorn – men det hade tagit ytterligare en halvtimme.

Försökte först med en snabb lösning – att gunga loss bilen och sen köra ut med fart. Fungerade inte. Den sliriga gyttjan gav inget fäste alls. Inte ens med granris och plankor under hjulen.

Ok, steg två. Nästa alternativ var att vinscha loss bilen. Jag har en fyratons spakvinsch  och träd finns det gott om. Bara en hake. Bogseröglan låg på sin plats: under reservhjulet som i sin tur låg under 390 flaskor glögg. Bet ihop och lastade ur alla lådorna – då började det regna. Snabbt upp till huset för att lägga en vaxduk över. Sen kunde jag börja vinscha.

Det kändes tveksamt förs när det knakade i draglinan – men till slut gled bilen upp ur hålen den grävt sig själv. Fortfarande med spänning i linan lyckades jag slira mig ut på vägen. Sen var det bara att bära fram och lasta all glöggen igen.

I övrigt gick transporten utan missöden. Numera förvarar jag dragöglan i handskfacket.

Gräsmattan var mjukare än jag trodde. Att köra in med olastad bil gick bra Att köra ut fullastad – inte lika lätt.
Gräsmattan var mjukare än jag trodde. Att köra in med olastad bil gick bra Att köra ut fullastad – inte lika lätt.

Jag fick bästa ombesiktningen

Tillbaka efter årets besiktning och det verkar som om den kommer att rulla ännu ett år.
Tillbaka efter årets besiktning och det verkar som om den kommer att rulla ännu ett år.

En tvåa betyder ombesiktning – idag fick jag den bästa ombesiktning man kan få. Forden kommer att rulla ännu ett år.

Min bil har rullat drygt 32000 mil nu och är fortfarande i bra form. Inte utan skavanker men startar och går som den ska utan problem. När jag besiktigade idag kom jag plötsligt på att jag missat en sak. Eftersom min bil var miljöbil när jag köpte den (ändrad lagstiftning) går den att köra både på bensin och etanol. Och för säkerhets skull brukar jag alltid tanka etanol innan besiktningen eftersom avgasvärdena blir mycket bättre då.

Nu klarade den sig utan anmärkning på den punkten så jag kunde andas ut. Däremot fick jag en överraskande anmärkning. Besiktningsmannen hittade en reva på insidan av vänster bakdäck – så det är bara att byta. Den bästa anmärkning jag kunde få.

Bakdäcken hade ändå gått sin sista säsong och nästa vecka byter jag till vinterdäck. Kollade med verkstan och de kommer att släcka tvåan samtidigt som de sätter på dubbdäcken. Visst – det blir att fixa nya däck till våren, men det skulle jag gjort i alla fall.

Trots att jag valt ut en märkesolja, helsyntet efter intstruktionsboken så ville Mekonomen sälja på mig en betydligt dyrare specialolja för min motor.
Trots att jag valt ut en märkesolja, helsyntet efter intstruktionsboken så ville Mekonomen sälja på mig en betydligt dyrare specialolja för min motor.

Tror att nyckeln till min välmående bil är att jag alltid skött oljebytena. Bytte olja så sent som förra veckan och när jag köpte den ville expediten på Mekonomen kolla i datorn om det var rätt olja. Den hade rätt spec enligt min instruktionsbok men han hävdade att jag skulle ha en som var 50 procent dyrare. När jag ändå ville ha den billigare blev han upprörd.

– Köper du den billiga oljan så tar vi inget ansvar för vad som händer med bilen.
– Tar ni ansvar för min gamla bil om jag köper den dyra oljan, undrade jag.
– Nja, vi tar ansvar för att vi rekommenderat rätt olja enligt datorn…

Jag nöjde mig med den billigare oljan.

Volvo V40 är för liten för mig

Jag gillar Sci-Fi så jag hade inga problem med att uppskatta instrumenteringen. Men det tog tid att hitta alla knappar – som hur man sänker basen på stereon som tidigare förare satt på max.
Jag gillar Sci-Fi så jag hade inga problem med att uppskatta instrumenteringen. Men det tog tid att hitta alla knappar – som hur man sänker basen på stereon som tidigare förare satt på max.

Ibland får man ställa om snabbt. Vad som skulle bli en snabb runda till Katrineholm blev en helkväll. Och konstaterandet att Volvo V40 inte är rätt bil för mig.

Liten tuva etc… Nu har jag slutat använda fälglås.

Inför helgens marknad skulle jag åka och köpa en bit tyg till marknadsståndet. En snabb runda tänkte jag. Men halvvägs hörde jag ett konstigt fladdrande ljud. Det visade sig att jag fått punktering på vänster framhjul.

Att byta däck är visserligen en rätt grundläggande bilteknisk övning, men eftersom jag betalar för en bärgningsförsäkring och inte hade särskilt bråttom bestämde jag mig för att få hjulet bytt medan jag lyssnade på ljudbok. Det visade sig inte bara vara ett klokt beslut – utan ett nödvändigt.

Jag kan tänka mig att åla mig in i bilen – om det är en Lotus, Maserati eller Porsche. Inte när det är en Volvo V40.
Jag kan tänka mig att åla mig in i bilen – om det är en Lotus, Maserati eller Porsche. Inte när det är en Volvo V40.

Bärgaren dök upp efter 45 minuter och hissade upp bilen. Då visade det sig att nyckeln till fälglåsen inte låg i bilen. När jag bytte till sommardäck hade bilfirman inte lagt tillbaka den i bilen. Så hjulet gick ute att få loss. Det blev bärgning till bilfirman, som lyckligtvis forfarande hade öppet halv sex en fredag. Nyckeln gick naturligtvis inte att hitta efter fyra månader. Så det blev att lämna bilen – och beställa en hyrbil. Som också ingick i försäkringen.

Det blev två timmars väntetid innan försäkringsbolaget kunde konstatera att det inte gick att få tag på en hyrbil i motsvarande storlek. Istället blev det en Volvo V40. Alltid roligt att testa en ny bil.

Det visade sig att med lite planering gick det att få in nästan alla marknadsattiraljer även i en V40. Med fällda säten bak och backar staplade i passagerarsätet gick det in. På det hela taget var Volvo V40 en trevlig bil. Bränslesnål, tyst och jämfört med min gamla Focus ett under av teknik. Men vad är finessen med backspeglar som fälls in när man låser? Enda större anmärkningen var att det var krångligt att ta sig in. Det gör att jag stryker den från listan av möjliga bilar för mig.

På måndagen fick jag tillbaka min bil. Verkstaden tog 200 kronor för att ta bort fälglåsen samt 500 för ett nytt däck. Helt överkomligt. Och eftersom försäkringen täckte hyrbilen kostade mig äventyret med bärgning och hyrbil bara hundra kronor i diesel. Så jag ser det som rätt prisvärt.