Annons

Nytt bestånd av flodkräfta

Kräftornas köptes från Hammarkräftan i Yxnanäs. Peter som har odlingen ägnar sig nästan uteslutande år att föda upp utsättningskräftor.
Kräftornas köptes från Hammarkräftan i Yxnanäs. Peter som har odlingen ägnar sig nästan uteslutande år att föda upp utsättningskräftor.

Sedan kräftpesten kom till Sverige 1907 har 97 procent av alla bestånd slagits ut och flodkräftan är akut hotad – nästa steg på rödlistan är försvunnen. Men nu finns det ett nytt bestånd i Sörmland.

Enklaste sättet att känna igen en flodkräfta är att den saknar signalkräftans ljus fläck i tumvecket. Flodkräftan kan bli upp till 20 centimeter lång och väga 350 gram. Sådana monster går hårt åt även andra kräftor.
Enklaste sättet att känna igen en flodkräfta är att den saknar signalkräftans ljusa fläck i tumvecket. Flodkräftan kan bli upp till 20 centimeter lång och väga 350 gram. Sådana monster går hårt åt även andra kräftor.

I helgen planterade jag ut 200 flodkräftor i dammen. Det är en viss övervikt av honor men hanarna behövs för att behålla den genetiska variationen. Det har kostat en del att få dammen i ordning men förhoppningsvis kommer det att betala sig till slut.

Om allt går som det ska kommer flodkräftorna att para sig när vattentemperaturen sjunker under 12 grader. Sedan bär honan rommen under vintern och nästa sommar kläcks rommen och de små kräftynglen börjar kämpa för sin överlevnad. För att de ska överleva första tiden krävs framförallt skydd. Därför kommer jag att sänka ner buntar med ris till våren som de kan krypa in i.

Flodkräftorna fick tillbringa närmare fem timmar i bilen innan de släpptes ut. Kräftorna behåller ett lager vatten under huvudskölden och detta syresätts av den omgivande luften. De ska inte transporteras i vatten eftersom risken då är stor att syret tar slut och kräftorna dör.
Flodkräftorna fick tillbringa närmare fem timmar i bilen innan de släpptes ut. Kräftorna behåller ett lager vatten under huvudskölden och detta syresätts av den omgivande luften. De ska inte transporteras i vatten eftersom risken då är stor att syret tar slut och kräftorna dör.

Sen gäller det att hålla balansen mellan utfodring och vattenkvalité. För lite mat så växer de dåligt – för mycket mat försämrar vattnet.

Nu får jag vänta fyra år innan jag kan börja skörda flodkräfta i dammen. Provfiskningar kommer jag att göra hela tiden under resans gång för att hålla koll på tillväxten. Ett visst uttag av hanar kommer jag att göra under tiden – storvuxna hanar kan ställa till med förödelse bland de yngre kräftorna och behöver hållas efter.

Går det bra kanske jag till och med gräver ett par dammar till.

Hotet mot flodkräftan Kräftpestens utbredning är väldokumenterad. Den kom till Europa 1860 med importerade amerikanska kräftor. Första utbrottet skedde i Po i norra Italien och därifrån spreds kräftpesten genom Europa. 1893 nådde epidemin Finland. Runt sekelskiftet importerade Sverige stora mängder flodkräftor från Finland. Man var medveten om pestens utbredning och 1907 förbjöds all import. Men en miljon kräftor hade redan importerats det året och sjuka kräftor dumpades i Mälaren. Kräftbeståndet i Mälaren slogs snabbt ut och året efter spred sig epidemin till Hjälmaren som då var Sveriges kräftrikaste sjö. Sen stannade spridningen av och först 1928 tog den fart igen när nya fall upptäcktes i Västra Götaland. I samband med att bilen blev ett vanligt transportmedel i början på 30-talet ökade spridningen i landet. Hinkbärarna – de som flyttar smittade kräftor mellan sjöar och vattendrag – är än idag det största hotet mot flodkräftan. Under en period planterades signalkräftor ut på många håll eftersom man trodde att den var resistent mot kräftpesten. Sanningen är att den är mer moståndskraftig – men inte immun. Även bestånd av signalkräfta har slagits ut av pesten. Idag kan man räkna med att alla signalkräftor bär på smittan. Om dessa introduceras i ett vatten med flodkräftor är samtliga flodkräftor döda inom ett par veckor. Källa: Flodkräftans biologi, Hushållningssällskapet

 

Annons

Kräftor kräva bubbelvatten

Ett konstant flöde av frisk luft ner till dammen mörkaste vrår skapar dels cirkulation genom att det bildas en vattenpelare dör bottenvattnet stiger till ytan, dels blir vattnet syresatt av de små luftbubblorna.
Ett konstant flöde av frisk luft ner till dammen mörkaste vrår skapar dels cirkulation genom att det bildas en vattenpelare där bottenvattnet stiger till ytan, dels blir vattnet syresatt av de små luftbubblorna.

Nu håller jag på med de sista förberedelserna inför kräftornas ankomst. Senaste investeringen är en luftpump som ska hjälpa till att hålla syrehalten på en bra nivå.

Kräftor är tåliga mot låga syrgashalter och klarar lägre nivåer än de flesta fiskar. Men om de ska växa bra och trivas måste man minimera alla stressfaktorer, och låg syrgashalt (under 6 mg/liter) gör kräftorna passiva. Och jag vill ha aktiva kräftor som äter, växer och förökar sig.

Bottenluftaren var inte helt enkel att få på plats i dammens djuphåla. Efter att ha stått med fötterna i vattnet en stund beslöt jag mig för att dra den ut med ett rep.
Bottenluftaren var inte helt enkel att få på plats i dammens djuphåla. Efter att ha stått med fötterna i vattnet en stund beslöt jag mig för att dra den ut med ett rep.

För att ge dem bästa möjliga vattenkvalité har jag kalkat dammen och dessutom planterat in för kräftor lämpliga växter som Nitella och Hornsärv. Dessutom har jag byggt små stenrösen på botten som de kan gömma sig i. Håller också på att tillverka gömslen av PEM-slang i olika dimensioner.

Allt för att ge kräftorna bästa möjliga förutsättningar.

Den luftpump jag skaffat pumpar 3600 liter/timman vid vattenytan. Nu ligger den på två meters djup (0,2 bar) och enligt mätningar ska den då ge närmare 2000 liter i timmen. Hur mycket detta påverkar syrgashalten i dammen är svårt att säga eftersom jag inte har den typen av mätutrustning, men det ser bra ut i alla fall.

Luftpumpen är behagligt tystlåten och kommer förhoppningsvis att räcka för kräftornas behov.
Luftpumpen är behagligt tystlåten och kommer förhoppningsvis att räcka för kräftornas behov.

Skulle kräftorna klaga så får jag väl utöka anläggningen. Man kan inte ha för hög syrgashalt.

Att få bottenluftaren på plats blev ett litet projekt. Först tänkte jag gå ut i vattnet med den, men efter viss eftertanke ändrade jag mig. Dels är den ganska tung, särskilt med den sjunkande slangen i släptåg, och dels är 18 grader lite i underkant för en badkruka som jag. Så istället konstruerade jag ett repsystem och drog den på plats från andra sidan dammen. Hade jag varit mer noggrann hade jag kanske kunnat undvika att dra ner den lösa ändan i vattnet. Nu fick jag bada i alla fall. Men nu är den på plats.

Återstår att fixa en mer permanent lösning av elförsörjningen.

Bubbelvatten är bra för kräftorna och förhoppningsvis kommer de att gengälda mina ansträngningar med långa och produktiva liv.
Bubbelvatten är bra för kräftorna och förhoppningsvis kommer de att gengälda mina ansträngningar med långa och produktiva liv.
Annons

Flodkräfta – trots WWF

Alla farhågor om långsam handläggning kom på skam. Länstyrelsen gav tillstånd till utsättning av flodkräfta med vändande post.
Alla farhågor om långsam handläggning kom på skam. Länstyrelsen gav mig omgående tillstånd att sätta ut flodkräfta i Lake Larslund.

Trots varningar om att det kunde ta ett halvår att få tillstånd godkände länsstyrelsen min ansökan med vändande post. Nu ser det ut som att det blir ett nytt bestånd av flodkräfta i Sörmland.

Flodkräfta (Astacus astacus). Bilden från Wikipedia.
Flodkräfta (Astacus astacus). Bilden från Wikipedia.

Flodkräfta (Astacus Astacus) är en rödlistad och starkt hotad art i Sverige. Naturvårdverket, Fiskeriverket, föreningen Rädda Flodkräftan med flera har som mål att säkra flodkräftans långsiktiga överlevnad i Sverige. Bland annat genom att verka för att det finns så många bestånd att det säkrar den genetiska mångfalden. Och där fyller odlingen av flodkräfta en viktig funktion. Innan kräftpesten slog till 1907 fanns det 30000 bestånd av flodkräfta i Sverige. 1996 fanns det runt 1500 kända populationer men bara åtta år senare hade en tredjedel av dessa försvunnit. Nu är min plan att skapa ett nytt bestånd och i slutändan hoppas jag att få igen de pengar jag investerat.

FlodkräftaMen Världsnaturfonden WWF avråder mina framtida kunder från att stödja min odling. WWF ger flodkräftan “Rött ljus” och skriver att flodkräfta är en av de arter som kommer från ohållbara fisken eller odlingar som skadar miljön.  Lyckligtvis gör de naturvårdande myndigheterna en annan bedömning och ser nya bestånd som något positivt. Det är klart att jag skulle kunna odla flodkräfta utan planer på försäljning. Men det skulle bli betydligt dyrare eftersom jag då skulle behöva betala moms på min kräfthobby. Nu är det en del av mitt företag som förhoppningsvis kommer att betala sig.

Jag har lagt ner mycket tid och pengar på det här projektet och har inga tvivel på att det finns intresserade kunder. Flodkräfta är en av de få rödlistade arter man kan äta med gott samvete – och samtidigt veta att man ökar flodkräftans chans till överlevnad.