Annons

Planering av läplantering

Min plan är att anlägga läplanteringar vid de röda strecken för att ta udden av hårda sydliga vindar. Vid den nedre röda linjen har jag redan planterat en häck med aronian – men den har hjortarna hållit tillbaka.
Min plan är att anlägga läplanteringar vid de röda strecken för att ta udden av hårda sydliga vindar. Vid den nedre röda linjen har jag redan planterat en häck med aronia – men den har hjortarna hållit tillbaka.

Ett av årets alla projekt är att få till fler läplanteringar. Sen jag fällde skogen och återställde åkermarken har gården blivit mer utsatt för sydliga vindar så tanken är att häckar och träd ska få ner vindhastigheterna. . 

Blåser det för mycket så kan man få skador på träden och det blir otrivsamt för nyttoinsekterna. Det kan dessutom bli köldeffekter på träden och den skyddande snön kan dessutom blåsa bort vintertid. Nu ligger gården skyddat för vind från de flesta håll, men sydliga vindar har en tendens att bita i sedan jag fällde skogen så där vill jag dela fältet med en läplantering. Samtidigt vill man inte ha det helt vindstilla. En viss rörlighet i luften gör att träden torkar upp snabbare efter regn och hindrar köldfickor från att bildas.

Man väljer nyttiga växter till planteringen. Växter som ger avkastning, är bra dragväxter och/eller bidrar på annat sätt till odlingen.
Man väljer nyttiga växter till planteringen. Växter som ger avkastning, är bra dragväxter och/eller bidrar på annat sätt till odlingen.

Rådet vi fick när jag gick kurs i äppelodling var att planera en läplantering med nyttiga växter i fem rader. Låga buskar, höga buskar, träd, höga buskar, låga buskar. Så att vinden lyfter över dina odlingar utan att bilda massa virvlar bakom läplanteringen.

När man väljer växter så består lämpligen de låga buskarna av olika bärbuskar. Både nyttiga för insekterna och ger en viss skördepotential. Om de stått i full sol hade de naturligtvis gett mer – men mycket här i livet består av kompromisser.

Samma tanke gäller för de höga buskarna. Här kan man välja kraftigväxande sorter av Aronia (bra komplement när man förädlar rabarber), havtorn och rosor. Rosor drabbas lätt av bladlöss vilket är en fördel i det här sammanhanget. Mycket bladlöss lockar dit mängder med rovinsekter som kommer att försvara dina nyttoväxter när de ätit upp på rosorna.

När man väljer träd får man också se till nyttoaspekten. Själv lutar jag åt att plantera en rad med lindar eftersom det är en bra dragväxt under sommaren. Vackra dessutom. Ett alternativ är kraftigväxande fruktträd, men varför begränsa sig? Kanske jag ska blanda lite.

Mellan ädelträden planteras amträd som skyddar de större under uppväxten. Exempel är sälg (viktig och tidig dragväxt) och fläder. Fläder lockar också mängder av bladlöss som gynnar nyttoinsekterna.

Annons

Planteringsbeskära fruktträd – en föråldrad idé

För snart en månad sedan planterade jag min äppelodling. Närmare 200 barrotade träd. Och nu - i slutet på juni – har praktiskt taget alla slagit ut och drygt hälften blommar fortfarande.
För snart en månad sedan planterade jag min äppelodling. Närmare 200 barrotade träd. Och nu – i slutet på juni – har praktiskt taget alla slagit ut och drygt hälften blommar fortfarande.

Förr i tiden trodde man att det var viktigt att planteringsbeskära fruktträd. Vissa rekommenderar det fortfarande. Men för att få bästa möjliga etablering så slipper mina 200 äppelträd den behandlingen.

Tanken med att planteringsbeskära är att anpassa bladmassan efter roten. När ett träd planteras om så förlorar det alltid många rötter och genom att skära ner kronan så fick man trädet i balans. Så trodde man förr i tiden.


Vill du läsa mer om fruktodling och livet på landet? Följ bloggen på Facebook eller prenumerera i spalten till höger.


Men naturen är inte i balans utan i ständig utveckling. Ett fruktträd med för lite rötter skapar nya. Hade det inte varit så hade delar av mina träd varit utan näring och kanske dött. Men så ser det inte ut. Naturen anpassar sig.

Det här äppelträdet har flera grenar som ska tas bort. Men genom inte planteringsbeskära utan vänta till nästa år får det mer energi för att bilda nya rötter.
Det här äppelträdet har flera grenar som ska tas bort. Men genom inte planteringsbeskära utan vänta till nästa år får det mer energi för att bilda nya rötter.

Ett träds rötter har två funktioner: De förankrar träden vid marken och de tar upp vatten och näring. Men för att kunna växa behöver rötterna syre och energi. Rötterna tar upp syre från den omgivande marken genom rotandning. Jorden får alltså inte vara för hårt packad eller vattensjuk. Energin bildas genom fotosyntesen och transporteras ner till rötterna. Om du väljer att planteringsbeskära dina fruktträd så får de mindre bladmassa och rötterna  får mindre energi för att växa.

Därför har jag valt att inte planteringsbeskära mina äppelträd. Istället låter jag dem få så mycket energi som möjligt under deras första år. Det enda jag använder sekatören till nu är akuta ingrepp. Skadade grenar klipps bort liksom konkurrensskott. Ett konkurrensskott är en gren som tävlar med den riktiga toppen om att komma överst – och fruktträd ska bara ha en topp.

För mer information om beskärning kan jag rekommendera Beskärningsboken av Klaus Vollbrecht.

Nästa år blir det dags att börja forma träden i äppelodlingen. Och då har de fått bästa möjliga förutsättningar att etablera sig och få starka rötter.