Annons

Värme i hönshus

Mina nuvarande höns, Sussex och Lohman, besväras inte av snö och vinter. Däremot finns det få anledningar för dem att ge sig ut i snön – varken insekter eller gröna att picka i sig.
Mina nuvarande höns, Sussex och Lohman, besväras inte av snö och vinter. Däremot finns det få anledningar för dem att ge sig ut i snön – varken insekter eller grönt att picka i sig.

Ibland får jag höra att höns klarar ner till 17 minusgrader innan de får problem med förfrysningsskador. Det är kanske sant, men ska de trivas bra bör temperaturen ligga mellan 5 och 15 plusgrader. Det är målet med mitt hönshus.

Höns klarar i allmänhet kyla bättre än värme, men det finns gränser. De överlever utan problem rätt många minusgrader men att sätta gränsen där de får förfrysningsskador tycker jag är lite hårt. Bortsett från rent praktiska problem med frysboxtemperaturer i hönshuset – som frusna ägg och fruset vatten – vill jag gärna att hönsen ska trivas. Det räcker inte med att de överlever.

Nu är mitt nya hönshus nästan färdigt och hönsen har det betydligt bättre än i den gamla ladugården. Jag har lärt mig en del av bristerna i det gamla – framförallt att hålla värmen bättre på vintern – och råttorna borta. Min senaste film om hönsen:

Det finns flera alternativ för att hålla värmen i hönshuset. Först bör man se till att värmen inte försvinner. Ett dragigt hönshus är direkt skadligt för hönsen och dessutom försvinner värmen. Så först fixar man så att det inte är  drag, sen isolering. Bra isolering gör att värmen inte strålar ut genom tak och väggar.

När utetemperaturen ligger under tio minus drar jag igång mitt dyra kamflänselement. Elen kostar en del men det gör det lite drägligare för mina hönor.
När utetemperaturen ligger under tio minus drar jag igång mitt dyra kamflänselement. Elen kostar en del men det gör det lite drägligare för mina hönor.

Nästa steg är att värma upp hönshuset. Enklaste värmekällan är höns. Varje höna avger runt 10 watt, så de pickar runt som små värmeelement i hönshuset. Det betyder också att hönsen ger värme till varandra. Har du fem hönor med gott om plats så kommer de att vara mer frusna än om du har förtio hönor på samma utrymme. Förr i tiden hade man nästan aldrig värme i hönshusen, men hade man många hönor och om hönshuset var en del av ladugården med rejäla värmekällor i form av kor, hästar och grisar så hade hönsen det rätt bra.

En del använder gödselbingen som värmekälla, men min erfarenhet är att det är en osäker metod. Blir det riktigt kallt avstannar processen när man behöver den som bäst.

Jag har investerat i ett kamflänselement godkänt för djurstallar. Ingen billig lösning, men i alla fall den säkraste. Att sätta in en vanlig värmefläkt i ett hönshus är att leka med elden. De nakna glödtrådarna inne i fläkten väntar bara på att det ska byggas upp tillräckligt med damm för att de ska fatta eld. Eller att hönsen flaxar upp strö som sugs in mot glödtrådarna.

Värmelampa är i så fall ett bättre alternativ. Den är tät och säker men eftersom den är tillverkad för kycklingar/smågrisar så är den konstruerad för att rikta värmen neråt. Den skapar en varm cirkel på golvet under. Lite som att sätta en elradiator bakom en soffa. Visst värmer den – men effekten hamnar inte där den behövs.

Annons

Flytta höns – det tålmodiga sättet

Majoriteten av flocken har redan vant sig vid nya hönshuset och travar in utan att tveka.
Majoriteten av flocken har redan vant sig vid nya hönshuset och travar in utan att tveka.

Det är dags att flytta hönsen till det nybyggda hönshuset. Det finns snabbare sätt att flytta höns – men eftersom jag har gott om tid gör jag det på det skonsamma sättet.

Hönshuset har varit klart ett tag nu men jag har väntat på en surhöna som inte ville lämna redet. Men i förrgår gick hon plötsligt av äggen och då passade jag på. Stängde ute alla hönsen och började flytta inredningen. Allt jag tog med mig till nya hönshuset blev rejält skrubbat och tvättat.

Det finns som sagt snabbare sätt att flytta höns. Att plocka hönsen från pinnarna nattetid och flytta dem i lådor. Men jag valde en skonsammare metod.

Hönsen har fått sova ute i hönsgården de senaste nätterna. Det går ingen nöd på dem, de har sovit ute förut. Hönsgården är säkrad för både hök och räv och de har sittpinnar under tak att vila på.

Ska man flytta höns på det här sättet får man ha tålamod. En av tupparna och hans två hönor är fortfarande tveksamma till det nya hönshuset och nöjer sig med gräs och skräppa.
Ska man flytta höns på det här sättet får man ha tålamod. En av tupparna och hans två hönor är fortfarande tveksamma till det nya hönshuset och nöjer sig med gräs och skräppa.

Vatten har de naturligtvis tillgång till hela tiden men när det är matdags får de följa med till nya hönshuset. Tanken är att de ska vänja sig vid den nya bostaden och de flesta går in direkt för att äta. Bara en tupp och hans hönor som är lite tveksamma fortfarande. Men det kommer. Enda arbetsinsatsen från min sida är att valla hönsen två gånger om dagen.

När jag väl fått in alla i nya hönshuset kommer det att får tillbringa ett par dagar inomhus så de fattar att det är där de bor nu. Under tiden jag jag färdigställa nya hönsgården. Kommer att använda material från där de bor nu – återvinning hela vägen.

Sen är det dags för nästa etapp av ladugårdsrenoveringen. Det går långsamt framåt – men så är det. Man är sällan sysslolös när man har en gård.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Annons

Söndagsfilmen: Inreda hönshus med försvinningsrede

Den här filmen var utlovad för flera veckor sedan – men nu är den klar. Jag har gjort en sammanställning av några praktiska detaljer i hönshuset. Bland annat mitt hemgjorda försvinningsrede.

Det nya hönshuset är byggt för att vara så praktiskt som möjligt. Jag ska i största utsträckning slippa gå in till hönsen. Det har en självstängande dörr, alla luckor öppnas utifrån och det har ett försvinningsrede.

Konstruktionen är enkel. Jag använder mitt gamla värprede som i princip bara är lådor med rätt mått och ett sluttande tak så att hönsen inte ska sitta ovanpå. Vad jag gjort är att jag lutar hela redet ett par grader så att äggen rullar ut där bak. Om det fungerar i praktiken återstår att se – men jag har inte hittat några andra vettiga värpreden.

En annan finess jag är väldigt nöjd med är utgödslingsluckan. Helt enkelt en lucka utan tröskel så det blir väldigt enkelt att skyffla ut gödsel och strö från hönshuset.

Nu väntar jag bara på att min surhöna ska ruva färdigt – sen kommer hönsen att få flytta ut till sin nya bostad.

Söndagsfilmen: Bygga hönshus del 2

Det har varit en intensiv arbetsvecka med hjälp av släkten. Ladugården har fått två nya hål – och i ett av dessa har vi dessutom monterat en ny dörr.

Dessutom har bygget av nya hönshuset gått snabbt framåt. Det har nu både ytter och innertak och är isolerat. Isoleringen sitter i tak och tre av fyra väggar – varför den fjärde väggen saknar isolering förklarar jag i filmen.

Kommande vecka hoppas jag får klart hönshuset för inflyttning så att jag kan börja flytta snickeriet. Det som saknas idag är inredningen som värpreden, sittpinnar, gödselbräda och dörrar. Detaljer som uppskattas av hönsen och av mig. Mer pyssel än stora projekt med det måste göras och allt tar tid. Men nästa söndag hoppas jag kunna presentera det nya hönshuset med alla praktiska detaljer.

Bygget av nytt hönshus går framåt

Nu är taket på plats. Mitt nya hönshus har fått både ytter och innertak. Nästa steg är väggar och fönster. Samt mina nya värpreden som jag hoppas mycket på.
Nu är taket på plats. Mitt nya hönshus har fått både ytter och innertak. Nästa steg är väggar och fönster. Samt mina nya värpreden som jag hoppas mycket på.

I helgen reste jag stommen till det nya hönshuset och nu är både ytter- och innertak på plats. För den här typen av jobb är det bra att ha släkten på besök.

Funderade ett tag om jag skulle ha skivor eller råspont som yttertak – det blev klassisk råspont. En hel del spikande men nu är det på plats och täckt av underlagspapp. Råspont är lite känsligt och det får inte regna på det eftersom det lätt slår sig – men när underlagspappen väl är lagd håller det i många år.

Har valt 145-regler som takstolar eftersom det var rekommendationen från den byggapp jag laddat ner. Det innebar också att jag gått upp en dimension i takisolering. Ursprungligen hade jag tänkt mig att 120 mm skulle räcka, men när hållfastheten krävde mer utrymme var isoleringen inget att snåla på.

Innertaket är av takgips – en del kanske tycker det är för exklusivt för ett hönshus, men än en gång – det är en ganska liten extrautgift jämfört med andra skivmaterial och man sparar en hel del energi vid byggandet. Ändå värker det lite i musklerna när man står med skruvdragaren över huvudet.

Min farbror och min pappa har hjälpt till med bygget, och vissa jobb hade varit rätt hopplösa att ta itu med på egen hand. Som att sätta takskivor.
Min farbror och min pappa har hjälpt till med bygget, och vissa jobb hade varit rätt hopplösa att ta itu med på egen hand. Som att sätta takskivor.

När man bygger vanliga hus burkar man ha en ångspärr innanför isoleringen. Det har jag inte i hönshuset eftersom det kommer att vara ouppvärmt större delen av året. I ett ouppvärmt hus kan en ångspärr ställa till det eftersom det under perioder kommer att vara svalare inne i huset än utanför. Fukten kan då vandra utifrån och in och kondensera på ångspärren, alltså inne i isoleringen. Det vill man inte. Det är bättre om den i så fall kan luftas ut inne i hönshuset.

I morgon är det dags att sätta isoleringen i väggarna och montera innerväggar och fönster. Hoppas att hönsen snart kan få flytta in i sitt nya hem för då kan jag sätta igång med ladugårdsrenoveringen på allvar.