Annons

Innan regnet

Kalkad gödslad och sådd. För ett otränat öga ser stenåkern ut ungefär som förut. Ärligt talat ser  jag inte heller någon större skillnad. Fast alla större stenar är borta i alla fall.
Kalkad gödslad och sådd. För ett otränat öga ser stenåkern ut ungefär som förut. Ärligt talat ser jag inte heller någon större skillnad. Fast alla större stenar är borta i alla fall.

Det är hög tid för regn nu. Markerna behöver vatten och det dammar rejält om stenåkern. Enligt prognosen skulle det börja regna igår när fronten nådde upp till Sörmland. Så jag prioriterade att få stenåkern redo för vattnet.

Började med stenplockning (surprise) och när bara de största stenarna var kvar hämtade jag lastartraktorn och körde ut dem till muren. Sen spred jag ut åtta kilo Biofer över marken och toppade med tre kilo gröngödselfrön. Jag vet att det är sent att så, men vad gör man.

Sen blev det lastartraktorn igen. Fyllde ett halvt ton kalk på släpet som jag sedan skottade ut över marken. Avslutade med en sista harvning som blandade ner hela härligheten i jorden.

Prio ett är annars att få upp mullhalten i den här marken. Och skulle något av gröngödslingen ta sig så hjälper det till. Annars kommer jag att täcka så mycket som möjligt av marken med organiskt material som får multna ner. Det får ta den tid det tar.

Kom det något regn då? De av SMHI utlovade elva millimetrarna blev två.

Jag ska byta till en bättre vädertjänst.

 

Annons

Nu är hela fältet kalkat

Nej, det är inte snö på nedre fältet utan handskyfflad kalk av bästa kvalité. Finns det något om heter jordbrukshantverk?
Nej, det är inte snö på nedre fältet utan handskyfflad kalk av bästa kvalité. Finns det något om heter jordbrukshantverk?

Någon gång borde man inse konsekvenserna av att vara tidsoptimist. Efter ett dagsverke är i alla fall hela fältet kalkat.

Planen för dagen var att kalka den del av fältet som jag inte kommit åt tidigare pågrund av diket. Sen skulle jag bränna upp sista högen, plöja marken och eventuellt hinna harva innan solen gick ner.

Det blev tills slut eldning och kalkning. Eldninges skötte sig själv men det blev mer jobb med kalkningen än jag räknar med. Fyllde ett halvt ton på släpkärran och sen var planen att låta traktorn köra själv medan jag gick bakom och skyfflade ut kalk.

Problemet var att jag inte var snabb nog. Även med ettans lågväxel hann jag inte skyffla kalk lika fort som traktorn körde. Så det blev att köra tio meter, stanna skyffla och sen köra igen. Sex lass hann jag få ut i alla fall så det blir närmare tre ton.

Gissar att jag kommer att ha en kropp som en grekisk gud när vårbruket är över. I alla fall förtjänar jag det som det känns nu.

Annons

Tolv ton ska distribueras

Jag har fått en leverans på tolv ton som ska distribueras.
Jag har fått en leverans på tolv ton som ska distribueras.

Tills sist har leveransen kommit. Hade det blivit en riktig vinter skulle jag redan har spridit ut alltihop, men nu fick jag vänta tills marken börjat torka upp. (Och nu förutsätter jag att alla kopplar referensen i bilden.)

Resultatet av markkarteringen visade att jag har ganska sur jord. Inte överraskande eftersom det stod granskog här för ett år sen. PH låg på 5,3 och målet för min jord ligger på minst 6. Då får man räkna lite på hur mycket kalk som behövs. Analysföretaget Eurofins kalkningsrekommendation var 5,2 ton CaO (kalciumoxid) per hektar för att komma upp i pH 6,3. För en allsidig växtföljd är ett pH mellan 6,0 och 6,5 lämplig.

Varför har jag då beställt 12 ton kalk när jag bara har en hektar? Jo, man måste se på vilken kalkningseffekt kalken har. Eftersom jag har beställt kalkkross så består den av partiklar mellan 0 och 2 mm, och ju större partiklar man har desto längre tid tar det innan kalken bryts ner och får effekt.

Så jag räknar med att sprida ungefär åtta ton på min hektar. Enligt beräkningarna kommer jag då upp i ett pH på 6 under första året och ytterligare något under följande år. (man räknar på ettårseffekt och femårseffekt.)

Jag har dragit några linor på fältet. Inte rakt och snyggt, ingen precisionsspridning. Det bli så när man sprider med lastare. Men det blir nog riktigt bra när jag harvat marken.
Jag har dragit några linor på fältet. Inte rakt och snyggt, ingen precisionsspridning. Det blir så när man sprider med lastare. Men det blir nog riktigt bra när jag harvat marken.

Marken försuras och det försvinner ungefär 100 kg kalk per ha/år genom grödornas upptag, markandning, atmosfäriskt nedfall och gödselmedel. Det bör man på sikt kompensera för. Även om många grödor har rätt stor tolerans mot lågt pH (potatis tål t.ex.   pH neråt 5,5) så påverkar pH-värdet dessutom markens förmåga att binda växtnäring. Till exempel blir urlakningen av de viktiga ämnena kalium och fosfor mindre med högre pH.

Högre pH, inom rimliga gränser, minskar alltså gödselbehovet. Eftersom jag beställt dolomitkalk som har högt magnesiuminnehåll så rättar jag dessutom till den bristen också.

Men jag har ju fortfarande inte kommit upp i tolv ton. Skälet till att jag beställde så mycket är att transporten är dyr – så det är lika bra att beställa en full lastbil. Jag har en damm och arrenderad marken som också kan behöva kalk.