Annons

Kläcka ägg – från ägg till kyckling

En automatisk äggkläckare kan kläcka kycklingar nästan på egen hand. Det man får tänka på är att höja luftfuktighet och sluta vända äggen när det närmar sig.
En automatisk äggkläckare kan kläcka kycklingar nästan på egen hand. Det man får tänka på är att höja luftfuktighet och sluta vända äggen när det närmar sig.

Alla tamfåglar här på gården är kläckta här. Det är min variant av smittskydd. Genom att kläcka äggen här så är jag skyddad mot många av de sjukdomar och parasiter som kan drabba höns.

Äggen köper jag in från olika uppfödare och jag är noga med vem jag köper ifrån. Jag vill se bilder på föräldradjuren och undviker dessutom att kläcka inköpta ägg under de kallaste och varmaste delarna av året. Eftersom äggen skickas med distributör vet man inte om bilen kommer att stå parkerad så det blir för varmt eller kallt för äggen.

Äggen doppas i Virkon för att döda eventuella bakterier och virus. Och jag vet... Jag borde ha haft handskar på mig.
Äggen doppas i Virkon för att döda eventuella bakterier och virus. Och jag vet… Jag borde ha haft handskar på mig.

Äggen får vila över natten så att äggsnoddarna får en chans att lägga sig tillrätta. Dagen efter blandade jag till en lösning med Virkon S, ett medel som dödar bakterier och virus. Virkonbehandlingen är en säkerhetsåtgärd så att man minskar risken att få in sjukdomar från andra gårdar.

Virkonet blandas med 10 gram per liter vatten. Vattnet ska vara ljummet eller åtminstone något varmare än äggen. Sen doppar man äggen och lägger dem på en handduk. En del vill låta dem lufttorka helt innan man stoppar dem i maskinen, men jag tycker det är onödigt. De ska naturligtvis inte droppa om dem, men om de är lite fuktiga så hjälper det till att få upp luftfuktigheten i maskinen. Det kan ta ett par timmar annars.

Väl packade kläckägg
När man skickar ägg måste de vara väldigt bra förpackade, papper och spån runt äggen i en igentejpad kartong. Sen bubbelplats i flera lager runt kartongen och frigolitchips runt hela härligheten i en stor stabil kartong.
När man skickar ägg måste de vara väldigt bra förpackade, papper och spån runt äggen i en igentejpad kartong. Sen bubbelplats i flera lager runt kartongen och frigolitchips runt hela härligheten i en stor stabil kartong.

Alla 24 äggen som jag fått från uppfödaren var hela. Jättefin färg och bara ett par var lite smutsiga. Den smuts jag upptäckte skrapade jag bort försiktigt innan jag lade äggen i maskinen. Några ägg var lite små, men det kan bero på att hönan varit tidigt i sin äggläggarkarriär.

Äggen lades i maskinen och sen är det bara att vänta. De ska genomlysas efter en vecka och efter totalt tre veckor är det dags för kläckning av hönskycklingar. Vaktelkycklingar går lite snabbare att kläcka och brukar komma ut redan efter 17 dagar – drygt två veckor. Jag brukar försöka lysa äggen efter en vecka och man ska då se ett tydligt spindelnät av ådror. Det brukar gå bra med vita ägg och även normala bruna, men mina chokladbruna maranägg var hopplösa. Samma sak med mönstrade vaktelägg.

Maskinen är redo att kläcka fram kycklingar. Här är det maranägg som jag placerar i kläckaren.
Maskinen är redo att kläcka fram kycklingar. Här är det maranägg som jag placerar i kläckaren.

När det är tre dagar kvar är det dags att koppla bort vaggan från kuvösen så att äggen får ligga stilla de tre sista dagarna. Dessutom höjer jag luftfuktigheten till 65 procent. Det gör det lite enklare för kycklingarna att forcera skalen. Kycklingarna kan behöva några dagar för att lägga sig rätt i äggen. Sen ska de riva hål på hinnan till luftblåsan i den breda änden av ägget och börja andas luft. Då kan man börja höra pipanden från äggen.

24 ägg i maskinen. Alltid spännande att kläcka ägg hemma. Hur många är befruktade? Hur många tog för mycket stryk under transporten? Genomlysningen gav en del ledtrådar och visade några ägg som var döda. Men det är alltid spännande att se hur många som klarat hela utvecklingstiden och kommer ut som friska kycklingar.

Helst vill man kläcka fram hönor

Sen finns det fler frågetecken. Hur många blir hönor och hur många blir tuppar? Även om man vet att 50 procent blir tuppar så gäller det bara om man kläcker väldigt många ägg. Kläcker du tusentals ägg kommer runt hälften att bli tuppar. Men med bara tjugofyra ägg i kläckaren har mitt resultat varierat mellan sju och fjorton tuppar. Normalt vill man ha så få tuppar som möjligt eftersom det är hönsen som är produktiva. Har man en köttras är det enklare att ta många tuppar med jämnmod.

Nu gäller det att ha värmelampa, vattenautomat och matautomat redo. Sen är det bara att vänta och hoppas.

När dag 21 närmar sig kan kläckningen börja när som helst. Första gången blev jag överraskad när den första kycklingen kläcktes redan natten till dag 20. Hade varit så fokuserad på dag 21 så jag blev bokstavligt talat tagen på sängen. Hade sträckt ut mig några minuter för att titta på nyheterna när jag hörde ett krafsande från gästrummet. När jag gick för att kolla så var en kyckling redan ute och en andra på god väg. Plockade bort lite skalrester i kläckaren och tog en bild.

Hade gärna tagit fler bilder, men tyvärr är det en kompromiss. Varje gång jag öppnar kläckaren så blir kycklingarna lite nedkylda. Jag är alldeles för mycket hönsmamma för att ta några risker med mina nyfödda.

Flyttas till låda

Efter någon dag i kläckaren har kycklingarna torkat upp och då flyttar jag över dem till en låda med värmelampa och vatten. Jag plockar bort de torra kycklingarna efter hand och tar samtidigt bort skalrester ur kläckaren. De torra kycklingarna brukar börja äta och dricka direkt. Tidningarna fungerar förresten utmärkt som underlag för kycklingarna. Byter till färska tidningar varje dag och får på så sätt marktäckning impregnerat med gödsel. Känns som en kretsloppsanpassad lösning. Men om man ska kläcka vaktlar är det bäst med tyg, som en gammal handduk. Annars är risken stor att vaktelkycklingarna kommer att skada benen när de halkar omkring på det glatta pappret.

Värmelampan hänger jag någon decimeter ovanför golvet. Kycklingarna kan själva välja hur varmt de vill ha det och om de ligger hoptryckta under lampan så behöver man sänka den för att ge dem mer värme. Hellre för varmt under lampan så att de ligger en bit bort. Kycklingarna bestämmer själva var på golvet det är behagligt.

Jag börjar mata kycklingarna direkt när de placerats i lådan men det är inte nödvändigt. Kycklingar klarar sig flera dagar utan mat men jag tycker det är lika bra att komma igång. Jag brukar ge dem startfoder den första månaden. Det är extra proteinrikt och ger dem alla förutsättningar att växa sig starka. För vaktelkycklingar använder jag foder avsett för kalkonkycklingar eftersom de behöver ännu mer protein.

Jag har blivit ombedd att döpa kycklingarna... Den här heter i alla fall Estelle - längre har jag inte kommit.
Jag har blivit ombedd att döpa kycklingarna… Den här heter i alla fall Estelle – längre har jag inte kommit. Försök hitta henne igen.
Lyckad kläckning

Min första kläckning var riktigt lyckad. Men att räkna kycklingar är inte det lättaste. Antingen springer de fram och tillbaka eller så ligger de i en stor dunig hög. Istället använde jag samma princip som när jag var reseledare och räknade de tomma stolarna. När alla kycklingar var utplockade låg det sju ägg kvar 24–7=17 och än så länge verkar alla må bra.

Dag 24 drog jag ur kontakten till kläckaren. Resultatet: Av 24 inlagda ägg blev det 17 friska kycklingar. Måste säga att jag är mycket nöjd.

Dag två är alla kycklingarna uppe och springer omkring. Temperaturen under värmelampan är 38 grader enligt termometern.
Dag två är alla kycklingarna uppe och springer omkring. Temperaturen under värmelampan är 38 grader enligt termometern.

När man har 17 kycklingar så kommer några att vara lite mindre än de övriga. Det var speciell tre som jag var lite orolig för. De var mindre och inte lika aktiva som de övriga.

Hittade tips om att mata dem med honungsvatten via pipett, men det kändes lite överkurs. Gjorde i stället så att jag smulade sönder lite foder bredvid dem och de började äta. Dag två efter kläckningen var alla 17 uppe och sprang omkring. Äta, dricka och sova är huvudsakliga sysselsättningen.

Efter tjugotre dagar ligger sju ägg kvar i kläckaren. Av dessa var fem betydligt mindre än de övriga.
Efter tjugotre dagar ligger sju ägg kvar i kläckaren. Av dessa var fem betydligt mindre än de övriga.

Kycklingarna bor nu i en pallkrage med tidningspapper under. De får friskt vatten morgon och kväll och jag håller noggrann koll på fodret. Finns enormt många olika råd på nätet om vad man ska mata de små liven med. Själv valde jag att ge dem kycklingfoder. Kostar förstås lite pengar – men eventuella matexperiment får vänta tills jag har kontroll på resten. Vill man ge dem lite extra uppskattar de kokt ägg som man mosar.

Panik i kläckrummet

När äggkläckaren hade gått ett dygn efter sista kläckningen accepterade jag att det inte skulle bli fler än sjutton kycklingar. Jag drog ut sladden och åkte och handlade. Oj vad jag bedrog mig.

Tillbaka från affären tog jag en kopp kaffe och bestämde mig för att städa äggkläckaren. Men när jag tog upp äggen för att slänga dem började ett av dem pipa – och jag såg ett litet hål i skalet!

Lätt panik. Här hade kläckaren stått utan ström i ett par timmar och det var bara normal rumstemperatur och luftfuktighet på 20 procent. (Ska vara 37,5 grader och 65 procent luftfuktighet enligt manualen.) Snabbt in med äggen igen och så på med kläckaren.

Vet att jag sagt att jag inte ska döpa kycklingarna men det här får bli ett undantag. Sladdisen heter numera Gulöga och är tuffare än man kunde tro.
Vet att jag sagt att jag inte ska döpa kycklingarna men sladdisenr fick bli ett undantag. Hen döptes till Gulöga och var tuffare än man kunde tro.

Bara att hoppas på det bästa. Men fyra timmar senare var sladdisen ute. Lät hen (Känns helt naturligt att använda det uttrycket här.) gå kvar i maskinen ett dygn men för ett par timmar sedan fick Gulöga komma ner till syskonen. Klart hen är mindre än de andra men verkar vara rätt tuff ändå. Har börjat äta och käbbla med de andra om maten i alla fall.

De äldre syskonen hade redan vuxit till sig och man kunde se små vita vingspetsar på en del. Så fort äggkläckaren är städad är den redo att kläcka en ny omgång kycklingar.

Följ livet på gården

SparaSpara

SparaSpara

Annons

Mina vaktlar har gjort nya vaktlar

Lyckades inte fånga kycklingarna på bild innan de sprang och gömde sig igen, så jag fick nöja mig med den här oskarpa stillbilden från filmen.
Lyckades inte fånga kycklingarna på bild innan de sprang och gömde sig igen, så jag fick nöja mig med den här oskarpa stillbilden från filmen.

Sommartid går mina vaktlar ute i en stor voljär och det är inte lätt att hålla reda på dem. Idag upptäckte jag att de blivit fler.

Hade inte räknat med att mina japanska vaktlar skulle ruva. Men det har de tydligen gjort. Jag vet att jag släppte ut tio hönor och två tuppar i voljären i våras och sen brukar jag räkna in sex sju stycken när jag fyller på maten. Så om jag missat att någon höna legat på ägg så är det förståligt.

Voljären är på sextio kvadratmeter och de tolv vaktlarna har inte hunnit med att beta ner allt grönt så de försvinner lätt i grönskan där de har sina gångar i marknivå. Frågade en gång hur man gjorde för att hitta äggen när de går ute i voljär, men fick då svaret att de snart ätit rent så det gick lätt att hitta dem. Men det här var tydligen för mycket för mina vaktlar att bita i.

Idag visade jag vaktlarna för en vän som var på besök – och fick plötligt se några kycklingar som sprang omkring. Gjorde sedan flera försök att få dem på film utan att lyckas. Mamman sprang ut i djungeln när jag kom och där låg de sedan och tryckte. Hopplöst att fånga på film.

Men till slut lyckades jag smyga mig på dem och filma när de var vid matautomaten. Det tog inte lång tid innan de sprang och gömde sig igen – men nu har jag det i alla fall dokumenterat: Även japanska vaktlar ruvar och kan föda upp egna kycklingar.

Klart jag visste att det var möjligt, men det var absolut inget jag räknade med.

När det ser ut så här i voljären är det inte lätt att hitta några kycklingar – eller en ruvande höna.
När det ser ut så här i voljären är det inte lätt att hitta några kycklingar – eller en ruvande höna.
Annons

Kycklingarna har blivit en månad

För en månad sedan kläcktes sjutton kycklingar i mitt gästrum. Efter ett par veckor fick de flytta ut till ladugården och där verkar de trivas.

För en månad sedan kläcktes de små kycklingarna och fick utan vidrae plats i handen.
För en månad sedan kläcktes de små kycklingarna och fick utan vidrae plats i handen.

Från små påskkycklingar har de nu utvecklats till något som liknar små höns och det börjar bli dags att bestämma hur många tuppar det blev den här omgången.

Nu försöker jag mig på rasen Sussex som är en kombinationsras. Det betyder att den både växer sig till hyfsad ätstorlek och lägger någorlunda många ägg. Har man en ren värphönsras som Leghorn finns det inga större vinster med att föda upp ett överskott av tuppar.

Men naturen ser ut som den gör och i snitt blir det alltid hälften tuppar. I de stora äggfabrikerna sorterar man ut dem så tidigt som möjligt men hundraprocentigt blir det aldrig. Och har man 10000 höns i en grupp är det inte lönt att försöka jaga rätt på några enstaka tuppar. Det är därför en del butiksägg är befruktade och går att kläcka.

Nu har kycklingarna börjat lägga på hullet rejält och det är nästan svårt att tro att de för några veckor sedan fick plats i ett ägg.
Nu har kycklingarna börjat lägga på hullet rejält och det är nästan svårt att tro att de för några veckor sedan fick plats i ett ägg.

Kycklingdamm överallt

Lyckligtvis har jag plastat in sängen inför frösådderna. Men dammet ligger i ett kompakt lager och när jag flyttade ett odlingsbrätte såg man hur mycket det var.
Lyckligtvis har jag plastat in sängen inför frösådderna. Men dammet ligger i ett kompakt lager och när jag flyttade ett odlingsbrätte såg man hur mycket det var.

Eftersom jag har en ouppvärmd ladugård har jag den här gången väntat tre veckor med att flytta ut kycklingarna. Men att ha kycklingar inomhus har sitt pris…

Sänglampan har också fått sig en dos kycklingdamm.
Sänglampan har också fått sig en dos kycklingdamm.

Att det luktar kan man leva med, det är bara en fråga om att byta bottenmaterial ofta. Nu ligger ett tiotal välgödslade dagstidningar i komposten där de gör mest nytta.

Värre är allt damm som kycklingarna sprider om kring sig. Även höns dammar men jag har en känsla av att kycklingar är värre under den period när de ersätter dunet med fjädrar.

Det är ett lätt dammlager som lägger sig över allt. Eftersom jag har haft mina frösådder i samma rum trodde jag först att de drabbats av mögel – ända tills jag upptäckte att det var kycklingdamm som täckte odlingsbrättena.

Nu efter noggrann dammsugning har jag fått bort det värsta men man ska akta sig för att föda upp kycklingar i rum med mycket textiler. Det fina dammet drar sig inte för att tränga in överallt. In i byrålådor, i garderober och i praktiskt taget alla typer av förpackningar som delar rum med kycklingarna.

Så i fortsättningen går jag nog tillbaka till min gamla princip: Kycklingarna får en vecka inomhus – sen ska de ut.

Billig isolering till hönshus

Tre veckor efter kläckningenhar kycklingarna ersatt det mesta av dunet med fjädrar. När de flaxar ser man att de redan har ett rejält vingspann och de börjar visa sin kommande fjäderdräkt.
Tre veckor efter kläckningen har kycklingarna ersatt det mesta av dunet med fjädrar. När de flaxar ser man att de redan har ett rejält vingspann och de börjar visa sin kommande fjäderdräkt.

Normalt brukar jag flytta ut kycklingarna till ladugården efter en vecka men årets första kull bjöds på tre veckor i rumstemperatur. Nu är deras egen hörna i hönshuset klar.

Som vanligt tar jag inte itu med saker förrän det är akut. Och tilläggsisoleringen av hönshuset kom igång först i januari när jag hade dryga 20 minusgrader på nätterna. Nu är inte hela hönshuset klart, men hörnan för unghönsen var prioriterad.

Nu är det bara tio dagar kvar tills mina vaktar ska kläckas och då gäller det att flytta ut de halvfärdiga hönsen för att ge plats för dem.

En hörna i hönshuset har fått isoleringen på plats. Väggen i mitten är löstagbar så att man har tillgång till hela utrymmet när det inte är kycklingar på gång.
En hörna i hönshuset har fått isoleringen på plats. Väggen i mitten är löstagbar så att man har tillgång till hela utrymmet när det inte är kycklingar på gång.

Tilläggsisoleringen består av 20 mm cellplast med vitmålad masonit som ytbeklädnad. Fick iden förra vintern när jag spikade upp liggunderlag på väggen för att skydda kycklingarna från den värsta kylan. 20 mm är inte mycket men jämfört med de dragiga gamla ladugårdsväggarna märks skillnaden direkt. När jag räknade på det var detta den överlägset billigaste lösningen.

Cellplasten kostar run 20:–/kvm och vit lackboard 45;–/kvm. Fördelen med 20 mm cellplast är att det går att använda vanlig läkt som regelverk. Lackbord (färdigmålad masonit) valde jag för att få ljust och lättstädat och samtidigt slippa målningen. Att måla vanlig masonit skulle ha blivit dyrare och knappast bättre. Hade det varit andra djur hade det krävt stabilare väggar men masoniten har ett hårt ytskick som hönsen inte rår på.

Planen är att under sommaren isolera hela hönshuset på samma sätt, inklusive taket.

Men nu kan i alla fall unghönsen leva drägligt utan att jag behöver elda för kråkorna i hönshuset.