Kan det vara kattattack?

Är detta spår efter katternas härjningar eller finns det en naturlig förklaring till att tomatplantorna tappat sina första blad? Tipsa mig om det finns något att säga till katternas försvar.
Är detta spår efter katternas härjningar eller finns det en naturlig förklaring till att tomatplantorna tappat sina första blad? Tipsa mig om det finns något att säga till katternas försvar.

Förra våren gav sig katterna på min späda chiliplantor. Vis av den upplevelsen har jag nu gett plantorna ett eget rum med stängd dörr. Men jag har varit tvungen att ha dörren på glänt emellanåt eftersom jag torkar tvätt i samma rum. Och då passade någon av katterna på. Eller?

Innan jag tittar strängt på dem, jag är inte tuffare än så, så måste jag erkänna att jag faktiskt inte har några bevis. Bara indicier. Katterna har tidigare gett sig på späda plantor. De hade alltså i det här fallet både motiv och möjlighet. Men kan det finnas en annan förklaring? Kan några av mina tomatplantor spontant ha fällt bladen?

Om det är någon som kan säga något till Marlon och von Dallas försvar så gör gärna det. Jag vill inte blänga på dem om de skulle vara oskyldiga.

Vi har den mat vi förtjänar

Det är lätt att beklaga sig över djurhållningen på danska grisgårdar, hönsbesättningar i bedrövligt skick, besprutningsrester i grönsakerna och kemiskt framställd honung från Kina. Men jag tror vi har den mat vi förtjänar.

Så länge priset är prio ett när vi handlar så är det svårt att klandra bönder och handlare för att de levererar det vi vill ha. Vi kan spara några kronor på att köpa den billigaste honungen från ”inom och utanför EU” som det står på burkarna. Men jag är tveksam om världens billigaste honung  är producerad med hänsyn till miljön och rimliga villkor för arbetarna.

Vi kan köpa dansk fläskfilé för 69 kronor kilot och vi gör det med förtjusning. Så länge vi slipper se bilder på suggor som lever i stålburar, grisar på nakna betonggolv med avklippta knorrar. Vi är så glada över det billiga grisköttet att svenska grisuppfödare börjat snegla på danska metoder för att kunna sänka priset. För det är det vi vill ha – billigt kött. Sen får det kosta vad det kosta vill för grisen.

Och vem har råd att äta kyckling som är uppfödd på ett vettigt sätt? Kyckling ska kosta 50 kronor kilot – det är ett bra pris. Mina höns har ätit foder för över 250 kronor när de är slaktfärdiga vid fem månaders ålder. Skulle de hamna i en McNugget skulle ingen vilja köpa den. Då får vi ta till andra metoder för att hålla nere kycklingpriset. Hybridkycklingar som når full vikt på fem veckor är lösningen. Prio ett är att maten ska vara billig, det är det vi vill ha.

Behöver vi förvånas över att hitta hästkött i lasagnen? Om man söker över hela världen efter det billigaste köttet att stoppa i färdigmaten, så letar man inte i första hand på välskötta gårdar med full insyn. Då får man bege sig till livsmedelsindustrins bakgator och gränder för att hitta ospecificerat kött som kan föras in i systemet med förfalskade dokument.

Själv är jag inget helgon. Jag har säkert ätit min del av suspekt mat: snabbväxande besprutade grönsaker utan smak, kycklingfiler som till stor del består av insprutat saltvatten, bröd bakat ”med kärlek” men fyllt med de billigaste ingredienserna som går att hitta – plus arom- och smakämnen för att lyfta det över tröskeln till det ätbara. Men jag försöker.

Vi får inte bra mat i morgon, men varje gång vi väljer livsmedel som vi kan stå för så leder vi livsmedelsindustrin i rätt riktning. Varje val blir ett litet ryck i kopplet på jättarna, och till slut kommer de att börja röra sig i rätt riktning. Jag har full förståelse för att fattiga familjer gör vad de kan för att slippa svälta. Men för de allra flesta i det här landet är det en mycket liten belastning för plånboken att åtminstone emellanåt välja ett ekologiskt alternativ, eller kanske ännu viktigare: mat som du vet var den kommer ifrån. Varje köp är ett steg i rätt riktning. Och det finns flera argument:

Den som struntar i miljö och djurhållning kanske bryr sig om sina barns hälsa?

Den som inte bryr sig om hälsan kanske blir irriterad över att betala för skräp?

Och den som gärna betalar för skräp kanske blir omvänd om han får smaka en hemodlad tomat?

Det är värt ett försök i alla fall. Jag tror vi förtjänar det.

 

 

Djupsängar får ersätta hallonen

Tre rader med hallon ungefär sex meter långa. Nu ska de bort och ersättas av djupbäddar. Tror att jag kan få en stor del av mina grönsaker därifrån.
Tre rader med hallon ungefär sex meter långa. Nu ska de bort och ersättas av djupsängar. Tror att jag kan få en stor del av mina grönsaker därifrån.

Mina hallon sjunger på sista versen. De har stått på samma plats i många år och både kvalité och skördar har minskat drastiskt. Nu ska de ersättas av djupsängar på samma plats.

Inspirerad av Seymour (The Complete Guide to Self Sufficency) och Sundström (Stefans lilla gröna) tänker jag anlägga djupsängar när hallonen går i pension. Djupsängen är ett urgammalt sätt att producera mycket mat på liten yta. Enligt Seymour kan 9 kvm djupsäng producera upp till 180 kg grönsaker per år. Och det är mer än vad jag sätter i mig.

Seymores metod går ut på att man vänder jorden två spadtag djupt och låter bädden vara så smal att man inte behöver trampa i den. Sundström gräver bara ett spadtag och bygger upp en säng med plankväggar.

Eftersom hallonen växer ovanpå infiltrationen får jag vara ännu lite försiktigare. Tänkte bara fräsa ytan 10 cm och sen bygga upp en halvmeter med brädväggar. Tjära väggarna på utsidan så de värms upp snabbt och klä dem med plast på insidan.

Sen börjar man med riktigt grovt material i botten. Grenar och annat bös från trädgården. Sen några kubik stallgödsel och avslutar med två decimeter bra jord. Då får man en alldeles utmärkt och näringsrik jord där grönsakernas storlek är det enda som begränsar.

Vatten har jag lyckligtvis obegränsat av och med lite täckning under vintern ska jag nog få det nödvändigaste att överleva.

Undrar bara när jag ska lägga in djupsängsbygget i tidsplanen… Efter höns, bin och övriga odlingar… Men men, jag tar tag i det när suget blir överväldigande. Det är det som är charmen med att vara självägande. Det är jag som gör mitt schema. 🙂