Annons

Grannens gallring ger vidgade vyer

Det har ljusnat på gårdens norra sida. Efter röjning och gallring verkar det bli en riktigt vacker björkskog.
Det har ljusnat på gårdens norra sida. Efter röjning och gallring verkar det bli en riktigt vacker björkskog.

Först röjsåg, sen skördare och till sist skotare. Nu har min granne gallrat skogen norr om min gård och förvandlat en snårskog till björkdito.

Har egentligen aldrig haft något att anmärka på grannens skog men den har varit så snårig att jag undvikit att promenera där. Jag har hållit mig mest söder om gården. Men de första veckorna i mars kom maskinerna och började jobba.

Pumah håller koll på vad som händer runt gården. Katter, sogsmaskiner och bilar passerar inte obemärkt. Men utomhus har hon stor respekt för de flesta motorredskap.
Pumah håller koll på vad som händer runt gården. Katter, skogsmaskiner och bilar passerar inte obemärkt. Men utomhus har hon stor respekt för de flesta motorredskap.

En del tycker illa om all verksamhet i skogen – den ska vara som den är. Men för mig är skog en odling precis som andra. Skillnaden ligger i tidsperspektivet. Och jag är glad att grannen bestämde sig för att spara björkarna. Gran finns alldeles för mycket av som det är.

En annan bonus är att jag nu ser ner till gärdena på andra sidan skogen. Alltid trevligt med mer utsikt. Sen får jag väl se hur det blir när björkarna slår ut om några veckor. Men att det är promenerbart är en stor vinst i alla fall.

Nån gång, snart, ska jag ta itu med min egen skog och göra den framkomlig. Jag vet att jag sagt samma sak i flera år men nu känner jag att inspirationen kommer. Det blir nästan samma ordning för mig. Först röjsåg men sedan motorsåg. Och timret lär jag få släpa ut med handkraft. Men å andra sidan lär det inte bli några mängder och eftersom det ska gå till ved kapar jag upp det i hanterbara bitar redan i skogen.

Till vänster på bilden kan man se hur skogen såg ut innan röjning och gallring. Svårframkomlig för alla djur större än ett vildsvin.
Till vänster på bilden kan man se hur skogen såg ut innan röjning och gallring. Svårframkomlig för alla djur större än ett vildsvin.
Annons

Jag ser slutet på stenöknen

De flesta stenarna i åkern är redo att bli stenmur nu. Någon gång när jag känner mig riktigt energisk ska jag börja bygga en snygg mur av dem. Just nu är jag nöjd med att de ligger på rad.
De flesta stenarna i åkern är redo att bli stenmur nu. Någon gång när jag känner mig riktigt energisk ska jag börja bygga en snygg mur av dem. Just nu är jag nöjd med att de ligger på rad.

I helgen var mina föräldrar här på gården och då får man hitta något att sysselsätta dem med. Det finns oräkneliga arbetsuppgifter men eftersom det rörde sig om pensionärer lät jag dem rensa ogräs och röja sten.

När man börjar ett projekt som stenröjning så ser det alltid rätt tröstlöst ut. Bara en oräknelig mängd med sten i olika storlekar. Men man ska inte fundera så mycket. Tar man en sten i taget och fortsätter utan att ge upp ge ger det resultat till slut. Min pappa verkade gilla att köra lastartraktor och mamma rensade i blåbärsodlingen. Och när de åkte hem var blåbären rensade och en stor del av stenåkern redo för harvning.

Någon har till slut förbarmat sig över mina blåbär och frigjort dem från årets ogräs.
Någon har till slut förbarmat sig över mina blåbär och frigjort dem från årets ogräs.

Alla nöjda och glada. Blåbärsbuskarna har varit ett av mina dåliga samveten en längre tid, och stenen har aldrig hamnat överst på priolistan. Men nu kan jag snart stryka ytterligare två punkter från listan.

Stenåkern består fortfarande mest av ofruktbar alv, men min mamma föreslog att jag skulle plantera kvannen i nedgrävda hinkar. Jag tror att jag kommer att modifiera hennes idé och göra planteringsgropar för ett hundratal plantor. För till nästa år SKA jag få kvannen att gro.