Annons

Gjuta fast stolpar – en genväg

Efter fem år satt stolparna fortfarande som gjutna trots att jag bara fäst dem med torrbetong. De kommer nu att återanvändas för stängsel.
Efter fem år satt stolparna fortfarande som gjutna trots att jag bara fäst dem med torrbetong. De kommer nu att återanvändas för stängsel.

Vill man att en stolpe ska sitta stadigt på längre sikt är det bäst att gjuta fast den. Men att blanda betong för hand är tungt arbete – så jag brukar ta en genväg.

När jag byggde min stora hönsgård för några år sedan gjöt jag fast alla hörnstolparna. Men att gjuta stolpar kan vara slitigt – så jag tog en genväg. Först grävde jag en grop där jag satte ner stolpen. Riktade upp den med vattenpass och stadgade den med strävor innan jag fyllde gropen med betong. Utan att blanda den först.

Istället fyllde jag gropen med vatten och när det sjunkit undan tömde jag en säck med torr betong i hålet. Sen fick den härda med hjälp av markfukten och ett par vattningar med slangen. Och det fungerade alldeles utmärkt.

Nu när jag håller på att flytta hönsgården fem år senare sitter stolparna fortfarande stadigt i marken. Och när jag lyfter upp dem har de en stadig betongklump i botten. De kommer nu att återanvändas till ett nytt stängsel för att hålla odjuren borta från odlingarna.

Första steget för att gjuta stolpar är att borra ett hål.
Första steget för att gjuta stolpar är att borra ett hål.
Sätt i stolpen och rikta upp den i lod med vattenpass.
Sätt i stolpen och rikta upp den i lod med vattenpass.
Fyll med betong och vatten omväxlande och nästa dag sitter stolpen som gjuten.
Fyll med betong och vatten omväxlande och nästa dag sitter stolpen som gjuten.

 

 

 

 

 

Att gjuta stolpar på det här sättet sparar både tid och energi. Förlusten är att det kan ta lite längre tid innan stolpfoten är helt genomhärdad. Och jag skulle inte använda den här metoden för att gjuta större fästen, som för en flaggstång till exempel, eftersom det finns en risk för dålig vidhäftning om man använder stora mängder.

Men för stängsel och staket fungerar det alldeles utmärkt och sparar en del möda..

Följ livet på gården:
Annons

Därför använder jag tryckimpregnerat

I min äppelodling på 2500 kvadratmeter har jag tjugofem stolpar av tryckimpregnerat virke. De man läcka max 180 gram koppar under 40 år och är därför inte tillåtna i ekologisk odling. Samtidigt är det tillåtet för mig att gödsla med 1,5 kilo koppar var femte år i samma odling – helt ekologiskt.
I min äppelodling på 2500 kvadratmeter har jag tjugofem stolpar av tryckimpregnerat virke. De man läcka max 180 gram koppar under 40 år och är därför inte tillåtna i ekologisk odling. Samtidigt är det tillåtet för mig att gödsla med 1,5 kilo koppar var femte år i samma odling – helt ekologiskt.

Det finns de som inte tror på ekologisk odling. De förstår inte att ekologiskt betyder långsiktigt hållbart. Själv är jag övertygad om att det är den enda vägen. Ändå använder jag tryckimpregnerat i min odling.

Det finns många regler för ekologisk odling, men de är generella och passar inte alltid lokala förhållanden. En av dessa regler är att man inte får använda tryckimpregnerat i odlingen. Här har jag en annan uppfattning. Motivet är naturligtvis att tryckimpregnerat innehåller gift – i det här fallet koppar. Gift låter otäckt men nu ska jag ge lite perspektiv på giftigheten i tryckimpregnerat.

Nuförtiden är de riktigt farliga gifterna förbjudna och det tryckta virke vi kan köpa är impregnerat med kopparsalter. Det finns fortfarande gifter i tryckimpregnerat men de riktigt elaka får bara sälja till yrkesmän med särskild utbildning. Det tryckimpregnerade virke du kan köpa kan fortfarande innehålla krom, även om de flesta tillverkare slutat med det. Kolla med den produktinformation säljaren måste tillhandahålla. De stolpar du vill ha är såna som bara är impregnerade med kopparsalter.

Koppar är giftigt i höga doser, särskilt för vattenlevande organismer – men samtidigt nödvändigt både för människor och växter. Och jag känner inte till något fall där tryckimpregnerade stolpar skulle ha medfört skadligt höga halter av koppar i odlade frukter eller grönsaker. Risken att få i sig för mycket koppar är betydligt större genom att äta skaldjur, nötter eller kakao där kopparhalten är naturligt hög. Eller genom att använda varmvatten från kopparledningar …

En impregnerad stolpe (NTR A) har en livslängd på 20–40 år och kan i värsta fall läcka 0,22 gram koppar per år.¹/ För min odling på 2500 kvm innebär det att stolparna under sin livstid totalt kan läcka 180 gram koppar. Samtidigt har jag en kopparbrist i marken och kan helt enligt alla ekologiska regelverk förrådsgödsla med 1,5 kilo koppar var femte år. ²/ Läckaget från stolparna är bara en bråkdel av detta.

Jag använder tryckimpregnerade stolpar med gott samvete. Att sätta nya stolpar var femte eller tionde år känns mindre miljövänligt.
Jag använder tryckimpregnerade stolpar med gott samvete. Att sätta nya stolpar var femte eller tionde år känns mindre miljövänligt.

Stolpar av andra material har dessutom betydligt kortare livslängd. Det har gjorts försök med hållbarheten för olika träslag och metoder. Alla obehandlade träslag var svårt angripna av röta efter tio år i marken. Det gällde även ek och sibirisk lärk. Att pensla på linolja gjorde ingen skillnad – stolparna måste ha en hög nivå av linolja för att de ska ge något rötskydd. För mjukare träslag som furusplint, gran och asp kan man inte räkna med en livslängd över fem år. Andra metoder som att bränna stolparna, järnvitriol eller tjära ger heller ingen praktisk effekt. Att använda tjära i odlingarna är dessutom direkt olämpligt eftersom trätjära är klassad som både cancerframkallande och reproduktionsstörande.

Mer om livet på landet hittar du här:

Jag ser några alternativ: Använda gran och byta stolparna var femte år, att betala tredubbla priset för ek eller sibirisk lärk och byta stolparna var tionde år eller använda tryckimpregnerade stolpar som håller hela odlingens livslängd. Eftersom jag ändå måste sprida koppar på odlingen är  det bara dumt att inte använda tryckimpregnerat.

¹/ Stolpar är oftast impregnerade enligt NTR A som innehåller 16 kg koppar per kubikmeter. Det innebär att en 10 cm stolpe som är 250 cm lång innehåller 30 gram koppar. Enligt kemikalieinspektionen är urlakningen av koppar mycket begränsad. 5–15 procent under 20-40 år. I värsta fall innebär det att min stolpe läcker 0,22 gram koppar per år i snitt.

²/ Förrådsgödsling med hundra kilo koppargödsel per ha som beräknas räcka 5–7 år. Fast koppargödsel innehåller sex kilo koppar per hundra kilo gödsel. 6/4=1,5 kg.

 

Annons

Sätta stolpar med stolpborr

Att sätta stolpar för hand kan vara slitigt – särskilt om de ska sitta stadigt under överskådlig tid. Så här gör jag.
Att sätta stolpar för hand kan vara slitigt – särskilt om de ska sitta stadigt under överskådlig tid. Så här gör jag. Du behöver tre verktyg: en stolpborr, ett spett och en stör för att packa jorden.

Under våren har jag satt en antal stolpar runt om på gården. Både för stängsling och som stöd för äppelodlingen. Det finns andra metoder för att sätta stolpar, men jag använder helst stolpborr.

Vill du hellre se filmen kan du göra det här.

Främsta skälet är att det är stenig morän där jag bor och med en stolpborr och ett spett tar man sig förbi de flesta stenarna. Ibland får man erkänna sig besegrad och flytta hålet – men i de situationerna hade det inte gård med andra metoder heller.

• Om du reagerar på att jag använder tryckimpregnerade stolpar så kommer ett längre inlägg om detta på söndag. Vill du vara säker på att inte missa det så följ mig på Facebook. Eller prenumerera i högerspalten.

Vet att det finns motordrivna stolpborrar och de fungerar utmärkt på jord med mer homogen karaktär. Kör du fast i sten med en bensindriven stolpborr åker man antingen karusell eller får rejält ont när den sliter tag i armarna. Så jag kör stolpsättning Old School.

Första steget när man ska sätta stolpar är att gräva bort förnan, gräs och växtdelar som ligger på ytan. Stolpborren är bra på borra i jord – men gillar inte sten, rötter och växtlighet. Sen är det bara att börja borra. När stolpborren är fylld med jord tömmer man den i en hög bredvid hålet.

Stöter du på sten så ta fram spettet och spetta loss längs hålets sidor. Med lite bändande går det att få loss de flesta stenarna så länge de är av rimlig storlek. Stöter man på en större sten – det går att höra på ljudet – är det bara att flytta hålet. Men då måste man flytta det minst en halvmeter eftersom marken är försvagad av ditt första hålförsök.

Gräver man upp en sten av passande form och storlek kan man kila ner den i stolpens framkant. Då sitter den ännu stadigare.
Gräver man upp en sten av passande form och storlek kan man kila ner den i stolpens framkant. Då sitter den ännu stadigare.

När du nått rätt djup (sätt ett märke på borren) spettar du ett märke för stolpspetsen. Stolpen ska inte sättas i mitten av hålet utan tätt emot kanten i dragriktningen för att jorden ska ha så hög hållfasthet som möjligt. Sen är det bara att börja fylla på jord. Fyll i omgångar och packa hela tiden så att stolpen sitter stadigt.

Känns stabiliteten tveksam så gräv ner en sten eller en bit virke riktigt tajt mot stolpen. Då sprids trycket över en större yta och stolpen står ännu stadigare. Lycka till.

 

Bygga hönsgård som håller räven borta

 

När man ska bygga hönsgård behövs en medhjälpare, särskilt när man sätter upp stängslet. Nästan omöjligt att få det sträckt annars. Lägg märke till hur osynligt plastnätet blir
När man ska bygga hönsgård behövs en medhjälpare, särskilt när man sätter upp stängslet. Nästan omöjligt att få det sträckt annars. Lägg märke till hur osynligt plastnätet blir

Håller på att bygga hönsgård som ska bli en trygg och inspirerande utemiljö för hönsen. Vi har gott om räv här i krokarna och grannen har blivit av med höns även dagtid. Så jag bygger redan från början så rovdjurssäkert som möjligt.

För någon vecka sedan satte jag hörnstolparna.
För någon vecka sedan satte jag hörnstolparna.

Började för några veckor sedan med att gräva ett dike runt det som ska bli hönsgård. Det blir från gaveln på lagården och ut cirka 14 meter. Sen går det bort kring gamla örtagården, vinbärsbuskarna och äppelträdet och sedan tillbaka till lagården. Runt 180 kvadrat meter får jag det till.

Steg två var att sätta hörnstolparna. Använde 70×70 impregnerat virke som jag satte i 50 cm djupa hål. Därefter riktade jag stolparna med vattenpass och fyllde sedan hålen med betong utan vatten. Hällde alltså bara ner pulvret ur säckarna och vattnade i ett par omgångar med vattenkannan. Nu efter ett par dagar står de riktigt stadigt. Satte också ner stolpar för de dörrar jag ska ha in i hönsgården. En på varje sida och den som vetter mot odlingarna gjorde jag extra bred för att lätt kunna köra in blivande kompost med skottkärran.

Borra hål.
Borra hål.
Sätt i stolpen och rikta upp den i lod med vattenpass.
Sätt i stolpen och rikta upp den i lod med vattenpass.
Fyll med betong och vatten omväxlande och nästa dag sitter stolpen som gjuten,
Fyll med betong och vatten omväxlande och nästa dag sitter stolpen som gjuten,

 

 

 

 

 

Igår inledde vi med att slå ner stängselstolpar på jämna avstånd för att hålla uppe stängslet. Därefter satte vi upp plaststängslet. Två meters rådjursstaket från Allox. Egentligen väldigt enkelt att sätta upp men eftersom marken sluttar lite grand blev det en del lirkande för att få det helt sträckt. Under uppsättningen fäste vi staketet mot stolparna med häftpistol.

Steg två var att sätta stålstaketet. Enmeters hönsnät som går ner trettio centimeter i marken och viks utåt i botten på diket. Ska sedan fylla diket med lite grövre makadam.

Jordborren gjorde ett utmärkt jobb. Ta bort grässvålen med spade. Därefter är det bara att skruva några varv, lyfta och skaka bort jorden, och därefter skruva några varv. 50 centimeters hål gick på några minuter - och då har jag riktigt stenig morän där jag bor.
Jordborren gjorde ett utmärkt jobb. Ta bort grässvålen med spade. Därefter är det bara att skruva några varv, lyfta och skaka bort jorden, och därefter skruva några varv. 50 centimeters hål gick på några minuter – och då har jag riktigt stenig morän där jag bor.

Men att bygga hönsgård kräver många moment. Återstår att bygga dörrarna, fylla dikena, sätta en stängseltråd i toppen mellan alla stolparna, bygga en veranda till hönsen som är snöfri vintertid, dela in hönsgården i sektioner, dra fågelnät över hela härligheten. Tänker också sätta plank i nederkant runt om hela hönsgården. Skulle räven lyckas ändå, så blir det en eltråd utanför planket.

Så här långt är jag nöjd. En för och nackdel. Rådjursnätet är nästan osynligt på lite håll. Estetiskt tilltalande – men det finns en risk att oförsiktiga gäster eller äppelsugna älgar springer rakt in i nätet. Eventuellt får jag fläta in något band runtom.

Uppdatering: Hönsgården skyddade mot räven – men inte mot flygande rovdjur. Här kan du läsa om hur jag fixade nät som skydd mot höken.