Annons

Äntligen fri från mina gamla stubbar

Som ett gammalt troll låg högen med stubbar och lurade vid vägkanten.
Som ett gammalt troll låg högen med stubbar och lurade vid vägkanten.

I tre års tid har jag haft en rejäl hög med stubbar liggande i kanten av mitt gärde. De har väl egentligen inte varit i vägen, men någon vacker synd har det inte varit. Men nu är de borta.

När jag bröt ny mark för några år sedan var den enklaste lösningen att sälja stubbarna till flis. Med stubbrytare var marken snart fri från resterna av granskogen, men sen blev de liggande.

När det inte ligger en hög med gamla stubbar i vägen är det lättare att uppskatta vyn över fälten.
När det inte ligger en hög med gamla stubbar i vägen är det lättare att uppskatta vyn över fälten.

Enligt kontrakten skulle de ligga där i två år, men suget efter mina gamla stubbar verkar inte ha varit överväldigande precis. Men efter ett antal mejl och telefonsamtal kom de till slut och hämtade dem.

Nu är planen att plöja marken närmast vägen för att lättare kunna stängsla senare i år. Började med att gå med röjsågen längs med vägen för att snygga till vägkanten. Nu kan man till och med se den gamla stengärdsgården.

Det var inte någon välkomnande syn man möttes av när man närmade sig gården.
Det var inte någon välkomnande syn man möttes av när man närmade sig gården.

Återstår bara att flytta högen med gamla rötter som vi placerade bredvid stubbarna med förhoppningen att de skulle ta dem med när de ända var här med lastbil och kran. Tji fick jag. Och inte nog med att de lämnade alla rötterna, ett tiotal stubbar ligger också kvarlämnade.

Ska försöka hitta på något vettig att göra med gamla stubbar och rötter. Har jag tur finns det någon träsnidare eller konstnär som ser et värde i dem. Tillsvidare ska jag fixa en hög på en lite mer undanskymd plats.

Annons

Nyodling del VII: Med harv i stubbåkern

Ingen vacker åkermark ännu. Men jag ser ändå stora förbättringar. I vintras så stod det granskog här men nu börjar min nyodling ta form.
Ingen vacker åkermark ännu. Men jag ser ändå stora förbättringar. I vintras så stod det granskog här men nu börjar min nyodling ta form.

Har väntat länge på att få hit skogsfräsen till min nyodling  men nu börjar jag bli tveksam. Har kört några varv med harven och det börjar faktiskt likna något.

När stubbarna är borta återstår ett sönderkört fält fyllt med rötter, sten och grenar. Men min gamla harv verkar kunna få hyfsad fason på eländet i alla fall.
När stubbarna är borta återstår ett sönderkört fält fyllt med rötter, sten och grenar. Men min gamla harv verkar kunna få hyfsad fason på eländet i alla fall.

Senaste budet var att de skulle komma med skogsfräsen i slutet av augusti. Men jag börjar känna mig lite tveksam. Av tre skäl: För det första kostar det 2000 i timmen att fräsa marken. För det andra så får jag stå för skador på maskinen när han kör på stenar – och det finns gott om sten. För det tredje så är södra delen av fältet rätt sumpig så risken är stor att han inte kommer att kunna köra där.

Harva nyodlingen

Har testat att köra några varv med min gamla C-pinneharv och resultatet verkar lovande. Egentligen borde jag köra bara med sladdplankan nere men jag gör en vinst när jag släpper ner pinnarna något. Fördelen är att harven samlar på sig mängder av gamla rötter och grenar. Kunde ha varit en nackdel men riset ska ändå bort från marken och på det här sättet kan jag tömma harven för hand emellanåt. Kommer garanterat att dyka upp nya rötter när jag sätter plogen i marken men än så länge ser det rätt ok ut.

Kvarglömda stubbar

Kanske tio stubbar var kvar efter stubbrytaren. Inte värre än att jag kan ta dem en efter en. Hårt arbete – men det känns ändå rätt ok.
Kanske tio stubbar var kvar efter stubbrytaren. Inte värre än att jag kan ta dem en efter en. Hårt arbete – men det känns ändå rätt ok.

Nu när det mesta av riset är borta har jag upptäckt några kvarglömda stubbar. Inte många. Kanske ett tiotal och inte värre än att jag kan undvika dem när jag harvar. Men ändå ett projekt att ta itu med. Har fått upp en hittills. Hade gäster förra helgen och mina pappa var uppe i gryningen och grävde fram en av stubbarna. Vi kopplade på bogserkättingen – men stubben rubbade sig inte ut fläcken. Blev ett projekt för mig att gräva fram ytterligare rötter. Spett, spade och yxa. Och efter ett par timmar kunde jag slita upp eländet ut marken. Slitigt jobb men jag tror ändå det kan vara värt pengarna att göra det själv. Fast jag är inte lika snabb som stubbrytaren.

Här har jag sammanfattat hela projekt nyodling.

Nyodling VIII: Full fart på fältet

Annons

Nyodling del V: Marken skotad

Till vänter i bakgrunden kan man se högen med stubbar. Det kommer att vara min utsikt ett par år framåt.
Till vänter i bakgrunden bakom elstolpen kan man se högen med stubbar. Det kommer att vara min utsikt ett par år framåt.

På en knapp arbetsdag tog skotaren hand om stubbarna. En rejäl hög blev det.

Gick över marken för att se hur det blev och det är inte läge att sätta plogen i den. Stubbarna är borta men granarna lämnar en hel del rejäla rötter efter sig. Sen ligger det en och annan ruttnande stam kvar dessutom.

 

På sina ställen är det rejält sumpigt, när stubbarna kom upp så blev marken mjuk så det är lite sönderkört också. Men det ska det nog bli ordning med. Pratade med mannen som ska fräsa marken och det lutar åt slutet av augusti som det ser ut nu. Så gröngödslingen kan jag glömma för i år.

Får hit en konsult i mitten på augusti och då ska jag fråga om det är idé att höstså. Vem vet, annars får jag ligga efter kvickroten för hand. Fördelen med att det är gammal granskog är att rotogräsen inte fått några större möjligheter att utvecklas.

Här har jag sammanfattat hela projektet med nyodling.

Nyodling VI: Resultatet av markkarteringen

Lätt dra upp träd med traktor

Drog upp tre träd på tio minuter. Småbjörkar mellan fem och tio cm i diameter.
Drog upp tre träd på tio minuter. Småbjörkar mellan fem och tio cm i diameter.

Det gick överraskande lätt att dra upp mindre träd med traktorn. Betydligt enklare än att först fälla dem och sen försöka fästa kättingen för att dra upp stubben. E-fältet som jag testade på är inte beräknat att vara i produktion på flera år – men när det är så roligt att dra upp träd kommer jag nog att bli klar lite tidigare än beräknat.

Dubbla varv runt trädet så glider inte kättingen så mycket.
Dubbla varv runt trädet så glider inte kättingen så mycket.

Tekniken är enkel: Dubbla varv med bogserkättingen längst ner på trädet. Sen handgasen på 1800 varv – tredje växeln i och upp med kopplingen. Helt odramatiskt rullar traktorn framåt och trädet följer med. Hade nog väntat mig lite större dramatik.

Enda incidenten var att den sista björken landade på hytten. Värt att komma ihåg: Trädet höjd blir trädets längd när du drar ner det mot traktorn. Och ju fortare du kör – desto snabbare kommer trädet. Innan jag tar itu med de största träden ska jag se till att förlänga kättingen.