Annons

Söndagsfilmen: Bisvärm

Genom åren har jag haft flera svärmar från mina bisamhällen. Ibland har jag tagit till drastiska metoder men oftast går det rätt lugnt till.

Den svärm jag skrev om i fredags är nu infångad och sitter i en kupa i min nya bigård. Och jag passade på att göra en liten film om svärmande bin för den som inte råkat ut för det tidigare.

Annons

Årets första svärm

Årets första svärm har fått ett nytt hem. Men eftersom bin helst klättrar uppåt borde jag låtit dem krypa in i kupan nerifrån. men vad gör man när det regnar.
Årets första svärm har fått ett nytt hem. Men eftersom bin helst klättrar uppåt borde jag låtit dem krypa in i kupan nerifrån. men vad gör man när det regnar.

Då börjas det igen. När jag höll på att så gräs hörde jag att det var en svärm på gång. Men nu börjar jag bli rutinerad så jag visste att det inte var någon brådska.

Jag kunde så färdigt i lugn och ro medan jag höll koll på vilket håll de flög. När de väl satt sig i en gran vid vägen var det bara att avvakta. Lättast är det att ta en svärm är när de lugnat ner sig och sitter i en klunga.

Nu satt de bara några meter upp i granen så jag gjorde i ordning en hink på en lång pinne. Sen var det bara att hålla hinken under svärmen och skaka på grenen. Därefter satte jag ner hinken och lade på ett spärrgaller så att resten av svärmen kunde följa med.

Det är alltid en chansning. Får man inte med drottningen står man där med en tom hink efter några timmar. Och det var vad som hände mig. Jag åkte och handlade och när jag var tillbaka fanns det bara några döda bin och lite drönare i hinken. Ingen svärm.

Men det var bara att försöka igen. Skakade ännu hårdare den här gången och fick ner ännu fler bin. Men då började det regna. Bin är inte mycket till väderspåmän. De flyger inte gärna när det regnar och att svärma när det är ett regnväder på ingång är ingen hit.

Efter ytterligare några timmar verkade det som om jag fått med drottningen den här gången Fullt med bin som hängde i en klase under spärrgallret. Såg att en del av svärmen fortfarande satt i granen, men jag lämnade dem åt sitt öde.

Jag lyfte upp spärrgallret med tillhörande svärm och hängde ner den i en ny kupa. Nu är det bara att invänta morgondagen och se om de accepterar sitt nya hem

Annons

Svärmtider

Kupan längst till vänster är där jag försöker sätta ihop svärmen med samhället. Den röda kupan näst längst till höger hade två utkrupna drottningceller. Längst till höger står lådan med den lilla svärmen.
Kupan längst till vänster är där jag försöker sätta ihop svärmen med samhället. Den röda kupan näst längst till höger hade två utkrupna drottningceller. Längst till höger står lådan med den lilla svärmen.

Förra året hade jag problem med flera svärmar. I år har jag hittills fångat två, och det börjar bli trångt i bigården, även om jag köpte flera nya lådor i vintras.

I måndags tog jag en liten svärm som satt på en staketstolpe. Efter någon timma hade hela svärmen letat sig ner på marken, och då satte jag bara en tom låda med ramar över. När skymningen föll var det bara att sätta hela lådan med svärm och allt på en botten. Någon honung räknar jag inte med från det samhället men förhoppningsvis kommer det att växa sig starkt så det kan invintras.

Igår satt det en stor svärm på samma stolpe. Verkar vara ett populärt ställe. Sopade ner hela svärmen i en fodertunna och lade på ett spärrgaller. Får man bara med drottningen så kommer de andra bina dit efterhand. Visste först inte vad jag skulle göra med svärmen – men till slut kom jag på en lösning. Mer om det sen.

När jag ända hade dräkten på gick jag igenom samhällena. A och D kupan som fick var sin skattlåda är starka samhällen. Tunga skattlådor men man kan skatta först när två tredjedelar av ramarna är täckta. Annars har honungen för högt vattentinehåll och kan börja jäsa. Nu var bara kanske en tiondel av cellerna täckta så det får stå ett par veckor till. Passade också på att sätta i en byggram till varje samhälle. Om bina får lite att göra kan det minska svärmlusten.

De delade samhällena var i lite olika kondition. Det var tydligt vilka lådor som fått drottningen. E och F kupan hade fått med sig drottningen och är båda starka och fina samhällen så de fick varsin skattlåda. Övriga två samhällen hade inte kommit lika långt.

Det nya samhället i G-kupan hade två utkrupna drottningceller, så jag gissar att lilla svärmen kan ha kommit därifrån. D-kupan visade sig vara viselöst. Gott om honung men inga yngel och utan drottnings kommer samhället inte att överleva. Då fick jag idén att försöka sätta dit den senaste svärmen. Där finns ju en drottning.

Lade tidningspapper över de två lådorna och satte på en ny låda. Sen välte jag hinken med bina över ett hål ner i lådan och hoppas att de ska krypa ner. Men man vet inte hur det går. Bin vill krypa uppåt, men jag vet inte ur jag skulle kunna lösa det.

Så nu är det bara att avvakta. Går allt som det ska har jag nu sju samhällen. Och skulle det inte fungera så behöver jag i alla fall inte köpa fler lådor.

 

Bina är oresonliga

Mina bin verkar inte trivas. Eller så trivs de så bra att förökning är deras främsta prioritet.
Mina bin verkar inte trivas. Eller så trivs de så bra att förökning är deras främsta prioritet.

Nu har jag haft bin i drygt en månad och det har visat sig vara betydligt mer arbetskrävande än jag trodde. Och då har jag inte ens börjat ta hand om honungen.

Under de gångna veckorna har jag fått fyra svärmar. Två har jag lyckats fånga men igår flydde två svärmar till skogs. Då har jag ändå gjort vad jag kunnat för att behålla dem.

Jag har sett till att de har gott om plats. Yngelrum på två lådor och gott om utrymme i skattlådorna för honungen. Jag har regelbundet gått igenom kuporna och skurit bort svärmceller. Med andra ord pysslat om dem så gott jag kunnat. Men jag har inte lyckats få dem att ta reson.

Kanske hundra tusen bin har bestämt sig för att flytta. Har konsulterat min granne som hade bin en gång i tiden och han säger att det är naturligt och att man får vänta sig åtminstone en svärm per samhälle och år.

I biboken å andra sidan står det “hoppas att du någon gång får uppleva en svärm”. Jag har fått mitt lystmäte. Är numera ganska trött på att klänga runt i träd med bidräkt och diverse redskap. Vet inte om jag kanske skulle byta drottningar, men de jag har är i alla fall fromma. Har ännu inte blivit stucken i alla fall.

Så nu sitter jag i alla fall med fem samhällen. Och en nyinskaffad honungsslunga. Det blev en fyra ramars med självvändande innerkorgar. Inte helautomatisk alltså, men med korgar som vänder inne i maskinen när du slungar honungen. Så man slipper kladda med att vända på ramarna.

Så fort hönshuset är klart ska jag ta itu med slungrummet. Mitt starkaste samhälle – A-kupan – har redan fyllt en skattlåda och övriga är på god väg. Hade de inte lagt så mycket energi på att svärma hade de nog varit dags att skatta dem också.

Jag sköt ner svärmen med studsaren

Svärmen sätter sig hos drottningen medan spejare letar efter ett nytt bra ställe att bo på.
Svärmen sätter sig hos drottningen medan spejare letar efter ett nytt bra ställe att bo på.

Vid lunchtid brakade det loss. Himlen fylldes med dånande bin och flera timmars intensiv  kamp för att rädda svärmen inleddes. Till slut fick jag skjuta ner den med studsaren.

Var helt oförberedd på svärmen. Har ju bara haft bin några veckor. Men i C-kupan hade bina ännu inte gått upp genom spärrgallret och antagligen blev det för trångt.

 

Den kära drottningen kunde gärna få ha hittat en bättre plats att hänga på.
Den kära drottningen kunde gärna få ha hittat en bättre plats att hänga på.

Sen valde drottningen inte den bästa platsen att sätta sig – ur mitt perspektiv. Tolv meter upp i en björk. Pratade med Arne från Biodlarna i Nyköping och min granne som har haft bin i många år. Fram med en tom skattlåda och sen gällde det att försöka nå svärmen.

Fyra meter stege och två hoptejpade skaft till grensågar räckte inte upp. Och jag kände mig inte beredd att börja klättra i en björk med bikläder och en sexmeter  lång stör. Då föreslog grannen att jag skulle skjuta ner svärmen, det hade han gjort en gång i tiden. Så, fram med bössan och sen gällde det att hitta ett bra skjutläge.

Naturligtvis med solen i ögonen och svärmen i ett virrvarr av björkris. Satte första två skotten långt ner på grenen – utan större effekt. Tredje skottet satte jag på ett av de få ställen där grenen syntes tydligt. Och si, det rasade till i björken och grenen for i backen i ett moln av bin.

När grenen föll mot marken hoppade drottningen av och satte sig på en ny kvist. Här håller bina på att formera sig igen.
När grenen föll mot marken hoppade drottningen av och satte sig på en ny kvist. Här håller bina på att formera sig igen.

Tyvärr hade drottningen hoppat av i fallet och efter en halvtimme hade jag tre klasar med  bin hängande i björken. Men nu på fyra meters höjd. Nu var det bara att kapa grenarna under med sågen och sen med ett elegant snitt få grenen med bina att böja sig ner mot marken. Sen knipsade jag av kvistarna som bina hängde på med sekatören och lyfte ner dem i den väntande skattlådan. Ett antal tusen bin blev kvar på marken, men flyttade snart efter drottningen.

Nu är bina boxade och väntar på ny bostad.
Nu är bina boxade och väntar på ny bostad.

Nu står lådan skyddad mot regn ute på gräsmattan, och i morgon åker jag till Bifabriken i Töreboda för att skaffa ny botten och tak till min fjärde kupa.