Annons

Visst finns det zombies – men jag är redo

Jag är redo för apokalypsen. Här finns bröd och vin och jag har resurser för att behålla både mat och liv. Däremot kommer det att bli snuskris efter ett par veckor. Så jag hoppas att det inte kommer några zombies.
Jag är redo för apokalypsen. Här finns bröd och vin och jag har resurser för att behålla både mat och liv. Däremot kommer det att bli snuskris efter ett par veckor. Så jag hoppas att det inte kommer några zombies.

 

Nu när Krisberedskapsveckan passerat och förberett oss för zombies, är det dags för den mer vardagliga beredskapen. Den beredskap som vi på landet har – och måste ha när man inte har tillgång till en 7-Eleven runt hörnet.

(Det här är ett uppdaterat inlägg från 2015.)

Det senaste tio åren har det varit hett med zombies. Filmer, zombiewalks och tv-serier – som favoriten Walking Dead. Själv tror jag att det är det apokalyptiska temat som ligger bakom zombieboomen.

Man kan göra mängder av analyser på zombies: Marxistisk – zombies representerar överhetens bild av arbetarklassen, nationalistisk – zombies representerar invandrare, feministisk – zombies är män etc. etc. Men då har man missat poängen med zombiegenren.

Vad alla dessa analyser har gemensamt är att de avindividualiserar en grupp människor som man själv uppfattar som ett hot. När gruppen inte längre består av individer är det lättare att argumentera för, eller ta till, drastiska lösningar på det upplevda problemet. Men i grunden är det det apokalyptiska hotet som lockar.

Pasta och konserver för ett par veckor. Sen få jag börja fylla ladan med torkat hjortkött.
Pasta och konserver för ett par veckor. Sen får jag börja fylla ladan med torkat hjortkött.

Med zombies som tema kan man avslappnat och humoristiskt diskutera hur världens undergång ska hanteras. Skulle man ta upp ett konkret hot som svininfluensa, global uppvärmning eller gmo skulle debatten genast förskjutas till om hotet är realistiskt. Den diskussionen slipper man när det gäller zombies.

Man kan istället snabbt komma fram till konkreta planer. Som att det är säkrast på landsbygden. Stockholmare är till exempel körda när zombierna tar över. Man kan diskutera kortsiktig överlevnad – att få tag i mat, och långsiktig överlevnad – att odla mat. Och det övergripande problemet: Att försvara sig mot andra överlevande.

Min teori är att det visst finns zombies. En vecka utan el i Stockholm så kommer de fram. Och det är dina grannar som förvandlas. Maten i kylskåpet är uppäten. Det du hade i frysen har blivit dåligt och både du och dina barn är rejält hungriga. Då ringer grannen på dörren och ber att få låna mat – när du säger nej går hon till attack. Hon har förvandlats.

Hon har själv hungriga barn hemma, och gör vad som krävs. Den förment hjärtegoda devisen ”Jag gör vad som helst för mina barn” visar nu vad den verkligen betyder: ”Jag gör vad som helst för MINA barn.”

Man kan kalla dem vad man vill, men när individer förvandlas till en hotfull massa så ÄR de zombies. Och de är dina grannar idag. Är du red0?

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Annons

Överlevnad på landet

Kanske inte den allra nyttigaste och godaste maten. Men tillräckligt för att slippa åka till ICA i snöstorm.
Kanske inte den allra nyttigaste och godaste maten. Men tillräckligt för att slippa åka till ICA i snöstorm.

Efter att ha sett samtliga säsonger av Jericho, Survivors och första säsongen av Walking Dead insåg jag att man måste vara förberedd på det värsta när man bor på landet. Ska man överleva går det inte att förlita sig på fastighetsskötaren och hemlevererade matkassar.

Sen får man försöka lägga sig på en rimlig nivå. För att vara förberedd på civilisationens kollaps behövs matlager för upp till ett år (innan odlingarna är omställda för livsmedelsproduktion), vapen att försvara sig (i tv-serierna är det tydligt att man inte ska ha för stora lager – då blir man en måltavla.)  Men – i dagsläget bedömer jag risken för kärnvapenattack eller att Sverige skulle tas över av zombies som relativt liten. Ett dödligt virus som slår ut nästan hela mänskligheten är kanske lite mer troligt men jag tänkte lägga mig på en ännu lägre nivå. Jag kan tänka mig några mer troliga scenarier:

1. Snöstorm som blockerar vägarna i upp till en vecka.
2. Influensa så jag bli sängliggande en till två veckor (worst case).
3. Svår storm som fäller skog över vägarna och slår ut elen.

Noggrant utvalda viner - för överlevnad.
Noggrant utvalda viner – för överlevnad.

Alltså behöver jag kunna klara mig på gården i upp till två veckor. Har jag mat, vatten, värme, vin och tobak under den tiden så är jag nöjd. Har hittills passat på att köpa ett litet lager av konserver. Vinförrådet känns också tillfredsställande och ved har jag gott om. Tobak behöver jag skaffa mer av så det enda egentliga problemet är vatten.

I dag har jag en djupborrad brunn men blir det elavbrott så går inte pumpen. Till sommaren tänkte jag titta till den gamla grävda brunnen. Egentligen handlar det bara om att ta ett vattenprov och skaffa en handpump – så det får hamna på att-göra-listan för 2013.

Hade en regnvattentunna förra året men den frös sönder under vintern så det blir att skaffa en ny. Om inte annat är det praktisk att kunna spola på toaletten även om det är elavbrott.

Så – förberedd med livets nödtorft kan jag ägna mig åt bekvämligheter i stället. Zombiesäkringen av gården får vänta tills jag byggt balkong, bastu och bassäng. Minst.