Annons

Dammen på vintern

Med töväder på dagarna finns det förutsättningar för en perfekt skridskois när det väl fryser på. Det ser lite dött ut på ytan men jag skulle vilja se vad som händer under isen.
Med töväder på dagarna finns det förutsättningar för en perfekt skridskois när det väl fryser på. Det ser lite dött ut på ytan men jag skulle vilja se vad som händer under isen.

Trots att temperaturen för det mesta pendlat runt nollan hittills ligger det ett drygt decimetertjockt istäcke på dammen. Man kan förledas att tro att det är livlöst under isen – men livet fortsätter.

Sommartid skiktar sig vatten i sjöar och dammar. Ytvattnet värms upp men i djupet blir vattnet allt kallare som man märker när man dyker på sommaren. Men när temperaturen sjunker på hösten händer det saker. När ytvattnet kylts av så sjunker det ner mot botten i dammen. Det beror på att vattnets densitet är som högst runt fyra grader Celsius. Det tyngre ytvattnet sjunker och varmare vatten stiger upp mot ytan. Först när hela vattenvolymen kylts av till fyra grader börjar vattnet frysa.

Under vintern bildar sedan is och snö ett skyddande skikt över ytan. Samtidigt blockerar isen både utbyta av gaser och solinstrålning i dammen. Ändå fortsätter livet under isen. Vissa djur som grodor går i dvala nere i bottenslammet men de flesta fiskar och kräftor fortsätter sitt liv som vanligt – om än i lägre takt.

Det är frestande att ge sig ut på isen men då ska man ha isdubbar, har trampat igenom tillräckligt många gånger för att ha respekt även för en trädgårdsdamm.
Det är frestande att ge sig ut på isen men då ska man ha isdubbar, har trampat igenom tillräckligt många gånger för att ha respekt även för en trädgårdsdamm.

En del kallvattenfiskar som till exempel abborre och röding fortsätter jaga även under vintern medan andra, som många vanliga dammfiskar drar ner på tempot så mycket att de slutar äta. Kylan gör också att deras syreförbrukning minskar och de klarar sig därför trots att syretillförseln till dammen nästan upphör under vinterhalvåret.

Fem månader kritisk gräns

Själv har jag aldrig haft några problem med syretillgången under vintrarna. Trots heltäckande is under flera månader har fiskar och kräftor klarat sig fint. Har läst att femmånaders istäcke är en kritisk gräns men det råkar man sällan ut för i min del av landet.

Det räcker med en mycket liten pump och ett flöda av frigolit för att hålla en vak öppen hela vintern.
Det räcker med en mycket liten pump och ett flöda av frigolit för att hålla en vak öppen hela vintern.

Däremot har jag en försäkring mot svavelväte som bildas när djur- och växtdelar förmultnar i syrefri miljö. Svavelväte är giftigt för både djur och människor redan i låga halter. Men det räcker med att hålla en liten vak öppen för att eliminera den risken. Själv använder jag en liten billig akvariepump som får gå hela vintern.

Annons

Bredkaveldun – utmärkt för den lite större dammen

Jag tycker bredkaveldun är en riktigt vacker växt – men gör inte misstaget att ta in den för de vackra kolvarnas skull. I rumstemperatur är det en tidsfråga innan de exploderar och fyller hemmet med – kaveldun.
Jag tycker bredkaveldun är en riktigt vacker växt – men gör inte misstaget att ta in den för de vackra kolvarnas skull. I rumstemperatur är det en tidsfråga innan de exploderar och fyller hemmet med – kaveldun.

En del växter har jag medvetet planterat in i dammen. Andra har dykt upp spontant och bland de senare är bredkaveldun den mest spektakulära och lättast att känna igen.

I Sverige finns det två sorters kaveldun: bredkaveldun (Typha latifolia) och smalkaveldun (Typha angustifolia). De är några av landets vanligaste växter och det finns även sorter att köpa i dammbutiker om man vill ha lite snofsigare varianter med randiga blad och så. Själv nöjer jag mig med de vildväxande varianterna. De är lätta att känna igen på de bruna kolvarna och blir mellan en och två meter höga.

Följ mitt dammprojekt och livet på gården:

Bredkaveldun är en utmärkt vattenreningsväxt eftersom den tar upp mycket kväve ur vattnet. Den föredrar också lite grundare vatten än smalkaveldun vilket gör att den håller sig längs strandkanten. Men bäst lämpar den sig för naturdammar eftersom den kan växa igenom dammduk.

Bredkaveldun förbrukar mycket näring

Kaveldun förökar sig själv både genom fröer och genom rhizom. Vill du ha kaveldun i dammen är det enklast att bara gräva upp rötter ut bottenlagret och plantera dem där du vill ha dem. De vill ha mycket näring men det brukar sällan vara ett problem i en damm med fiskar och har de väl fått fäste och trivs så sköter de sig själva. En del brukar varna för att den kan bli för invasiv men det här man mest från såna som inte ser alla användningsområden.

Ett bestånd av kaveldun kan vara en klon. När det förökas genom rhizom så är alla växterna genetiskt identiska.
Ett bestånd av kaveldun kan vara en klon. När det förökas genom rhizom så är alla växterna genetiskt identiska.

Båda sorterna kaveldun är riktiga nyttoväxter. Historiskt har bladen använts till att fläta rep och dreva träkonstruktioner. Vill man göra rep så ska bladen först torkas och sen blötläggas. Dunet från kolvarna har också använts för att stoppa kuddar  men då bör man blanda upp det med dun och fjädrar från fåglar för att det inte ska klumpa ihop sig.

Det går också att samla pollen från kaveldun. Ovanför den bruna kolven sitter de mindre hanblommorna och i slutet på juni avger de stora mängder pollen som går att blanda ut med mjöl vid bakning. Det går att skaka ner pollen i en djup skål eller ännu enklare trä en påse över kolven och knacka på den. Det går ganska fort att samla in.

Rötterna är också ätliga

Rötterna är också ätliga och innehåller mycket kolhydrater. De får att gräva upp och skala med händerna och kan ätas råa i en nödsituation. Ännu bättre är att steka eller grilla den kladdiga inre massan. Se bara till att det är kaveldun du plockar eftersom den kan förväxlas med den giftiga svärdsliljan. Du ser skillnad dels genom tvärsnittet på bladen som hos kaveldunet är halvmåneformat – svärdsliljans blad har inte ett böjt tvärsnitt. Dels genom att kaveldunets rötter är lätta att ska med händerna – svärdsliljans rötter kräver nästan alltid redskap.

Mitt främsta skäl till att ha bredkaveldun är dess vattenrenande egenskaper.  I mitt pågående (avstannade) projekt med ett våtmarksfilter till dammen är det därför en av de växter jag kommer att använda. Att den sen är en mycket vacker och ståtlig växt är bara en bonus.

Här kan du läsa om mitt projekt med våtmarkfilter för dammen.

 

 

Annons

Söndagsfilmen: Hur jag byggde min trädgårdsdamm

Idag blev det en film om min trädgårdsdamm. Ser jag lite ofokuserad ut emellanåt beror det på flugorna som trivs i värmen.

Det är särskilt såna här perioder med stark värme som jag uppskattar att ha vatten i trädgården. Bara möjligheten att sitta på bryggan med fötterna i vattnet lindrar den värsta hettan.

 

Fåglar vid dammen

Någon minut satt fiskgjusen och spanade över dammen. Sen slog den till med ett plask och flög iväg över gärdet.
Någon minut satt fiskgjusen och spanade över dammen. Sen slog den till med ett plask och flög iväg över gärdet.

En fågelmatning utanför fönstret lockar många trevliga fåglar. Men en damm i trädgården lockar ett helt annat klientel. Dagens nya besökare var en fiskgjuse.

Vissa fåglar – som gräsänder – är ett enbart trevligt inslag vid dammen. Även om den stackars anddraken år efter år verkar förlora sin maka innan häckningen kommit igång. Under åren har jag haft en rad olika änder på besök och då räknar jag även grannens förrymda myskand.  Andra fåglar ser jag på med något mer blandade känslor.

Årets gräsänder har anlänt till dammen. Jag misstänker att det är samma hane som återvänder varje år – och byter ut honorna allt eftersom de blir uppätna.
Årets gräsänder har anlänt till dammen. Jag misstänker att det är samma hane som återvänder varje år – och byter ut honorna allt eftersom de blir uppätna.

Hägern må vara ståtlig, och jag accepterar att den kommer på besök. Men för oss som försöker bevara den hotade flodkräftan är han igen favorit. Tröstar mig med att kräftorna för det mesta ligger i sina hålor under dagarna när hägern inventerar fiskevattnen.

Dagens besökare var en fiskgjuse. Såg hur den gled över dammen flera gånger innan den slog sig ner i den stora granen. Satt där några minuter innan den med ett plask kastade sig mot vattnet och flög iväg med en stor guldfisk i klorna.

Hägern må vara ståtlig, men när den vittjar min damm på kräftor önskar jag att den skaffade ett annat tillhåll.
Hägern må vara ståtlig, men när den vittjar min damm på kräftor önskar jag att den skaffade ett annat tillhåll.

Sorgen efter guldfisken är måttlig eftersom jag insett att det var ett misstag att plantera ut dem. Men det är ändå lite häftigt att de vuxit till sig i den grad att fiskgjusen anser dem vara värda ansträngningen.

Fiskgjusen lämnar dammen med en rejäl guldfisk i klorna.
Fiskgjusen lämnar dammen med en rejäl guldfisk i klorna.