Annons

Bredkaveldun – utmärkt för den lite större dammen

Jag tycker bredkaveldun är en riktigt vacker växt – men gör inte misstaget att ta in den för de vackra kolvarnas skull. I rumstemperatur är det en tidsfråga innan de exploderar och fyller hemmet med – kaveldun.
Jag tycker bredkaveldun är en riktigt vacker växt – men gör inte misstaget att ta in den för de vackra kolvarnas skull. I rumstemperatur är det en tidsfråga innan de exploderar och fyller hemmet med – kaveldun.

En del växter har jag medvetet planterat in i dammen. Andra har dykt upp spontant och bland de senare är bredkaveldun den mest spektakulära och lättast att känna igen.

I Sverige finns det två sorters kaveldun: bredkaveldun (Typha latifolia) och smalkaveldun (Typha angustifolia). De är några av landets vanligaste växter och det finns även sorter att köpa i dammbutiker om man vill ha lite snofsigare varianter med randiga blad och så. Själv nöjer jag mig med de vildväxande varianterna. De är lätta att känna igen på de bruna kolvarna och blir mellan en och två meter höga.

Följ mitt dammprojekt och livet på gården:

Bredkaveldun är en utmärkt vattenreningsväxt eftersom den tar upp mycket kväve ur vattnet. Den föredrar också lite grundare vatten än smalkaveldun vilket gör att den håller sig längs strandkanten. Men bäst lämpar den sig för naturdammar eftersom den kan växa igenom dammduk.

Bredkaveldun förbrukar mycket näring

Kaveldun förökar sig själv både genom fröer och genom rhizom. Vill du ha kaveldun i dammen är det enklast att bara gräva upp rötter ut bottenlagret och plantera dem där du vill ha dem. De vill ha mycket näring men det brukar sällan vara ett problem i en damm med fiskar och har de väl fått fäste och trivs så sköter de sig själva. En del brukar varna för att den kan bli för invasiv men det här man mest från såna som inte ser alla användningsområden.

Ett bestånd av kaveldun kan vara en klon. När det förökas genom rhizom så är alla växterna genetiskt identiska.
Ett bestånd av kaveldun kan vara en klon. När det förökas genom rhizom så är alla växterna genetiskt identiska.

Båda sorterna kaveldun är riktiga nyttoväxter. Historiskt har bladen använts till att fläta rep och dreva träkonstruktioner. Vill man göra rep så ska bladen först torkas och sen blötläggas. Dunet från kolvarna har också använts för att stoppa kuddar  men då bör man blanda upp det med dun och fjädrar från fåglar för att det inte ska klumpa ihop sig.

Det går också att samla pollen från kaveldun. Ovanför den bruna kolven sitter de mindre hanblommorna och i slutet på juni avger de stora mängder pollen som går att blanda ut med mjöl vid bakning. Det går att skaka ner pollen i en djup skål eller ännu enklare trä en påse över kolven och knacka på den. Det går ganska fort att samla in.

Rötterna är också ätliga

Rötterna är också ätliga och innehåller mycket kolhydrater. De får att gräva upp och skala med händerna och kan ätas råa i en nödsituation. Ännu bättre är att steka eller grilla den kladdiga inre massan. Se bara till att det är kaveldun du plockar eftersom den kan förväxlas med den giftiga svärdsliljan. Du ser skillnad dels genom tvärsnittet på bladen som hos kaveldunet är halvmåneformat – svärdsliljans blad har inte ett böjt tvärsnitt. Dels genom att kaveldunets rötter är lätta att ska med händerna – svärdsliljans rötter kräver nästan alltid redskap.

Mitt främsta skäl till att ha bredkaveldun är dess vattenrenande egenskaper.  I mitt pågående (avstannade) projekt med ett våtmarksfilter till dammen är det därför en av de växter jag kommer att använda. Att den sen är en mycket vacker och ståtlig växt är bara en bonus.

Här kan du läsa om mitt projekt med våtmarkfilter för dammen.

 

 

Annons

Söndagsfilmen: Hur jag byggde min trädgårdsdamm

Idag blev det en film om min trädgårdsdamm. Ser jag lite ofokuserad ut emellanåt beror det på flugorna som trivs i värmen.

Det är särskilt såna här perioder med stark värme som jag uppskattar att ha vatten i trädgården. Bara möjligheten att sitta på bryggan med fötterna i vattnet lindrar den värsta hettan.

 

Annons

Fåglar vid dammen

Någon minut satt fiskgjusen och spanade över dammen. Sen slog den till med ett plask och flög iväg över gärdet.
Någon minut satt fiskgjusen och spanade över dammen. Sen slog den till med ett plask och flög iväg över gärdet.

En fågelmatning utanför fönstret lockar många trevliga fåglar. Men en damm i trädgården lockar ett helt annat klientel. Dagens nya besökare var en fiskgjuse.

Vissa fåglar – som gräsänder – är ett enbart trevligt inslag vid dammen. Även om den stackars anddraken år efter år verkar förlora sin maka innan häckningen kommit igång. Under åren har jag haft en rad olika änder på besök och då räknar jag även grannens förrymda myskand.  Andra fåglar ser jag på med något mer blandade känslor.

Årets gräsänder har anlänt till dammen. Jag misstänker att det är samma hane som återvänder varje år – och byter ut honorna allt eftersom de blir uppätna.
Årets gräsänder har anlänt till dammen. Jag misstänker att det är samma hane som återvänder varje år – och byter ut honorna allt eftersom de blir uppätna.

Hägern må vara ståtlig, och jag accepterar att den kommer på besök. Men för oss som försöker bevara den hotade flodkräftan är han igen favorit. Tröstar mig med att kräftorna för det mesta ligger i sina hålor under dagarna när hägern inventerar fiskevattnen.

Dagens besökare var en fiskgjuse. Såg hur den gled över dammen flera gånger innan den slog sig ner i den stora granen. Satt där några minuter innan den med ett plask kastade sig mot vattnet och flög iväg med en stor guldfisk i klorna.

Hägern må vara ståtlig, men när den vittjar min damm på kräftor önskar jag att den skaffade ett annat tillhåll.
Hägern må vara ståtlig, men när den vittjar min damm på kräftor önskar jag att den skaffade ett annat tillhåll.

Sorgen efter guldfisken är måttlig eftersom jag insett att det var ett misstag att plantera ut dem. Men det är ändå lite häftigt att de vuxit till sig i den grad att fiskgjusen anser dem vara värda ansträngningen.

Fiskgjusen lämnar dammen med en rejäl guldfisk i klorna.
Fiskgjusen lämnar dammen med en rejäl guldfisk i klorna.

En liten pump håller vaken öppen

Min lilla luftpump räcker för att hålla en vak öppen i dammen. Trots dryga decimetern kärnis räcker det med minsta storleken om den får hjälp av en bit cellplast.
Min lilla luftpump räcker för att hålla en vak öppen i dammen. Trots dryga decimetern kärnis räcker det med minsta storleken om den får hjälp av en bit cellplast.

Dammen har varit isbelagd i närmare två månader. Jag har haft en del elproblem så en del av tiden var den helt isbelagd – men nu surrar min lilla pump igen.

Jag har flodkräftor och guldfisk i dammen men det är flodkräftorna som är prioriterade. Fiskar gillar inte cirkulation under vintern eftersom de måste simma mot strömmen, kräftorna har inte det problemet. Ändå kör jag bara lilla pumpen än så länge eftersom jag inbillar mig att uppvärmningen till våren går snabbare om det varmare vattnet fått ligga orört i bottenskikten.

Vintertid har jag två pumpar i pumphuset vid dammen. Lilla pumpen går dygnet runt, den stora får villa till våren kommer. Då går den några timmar varje dag.
Vintertid har jag två pumpar i pumphuset vid dammen. Lilla pumpen går dygnet runt, den stora får villa till våren kommer. Då går den några timmar varje dag.

Idag finns det två pumpar i dammen. Min stora pump har en bottenluftare som ligger på två meters djup och blåser ut runt två kubikmeter luft i timmen – under sommarhalvåret går den på timer och är igång fyra timmar per dygn när luften är som varmast på eftermiddagen. Lilla pumpen hänger någon halvmeter ner och ser till att hålla en liten yta öppet vatten. Den får gå dygnet runt så länge isen ligger. Viktigt att tänka på är att pumparna måste står i ett ouppvärmt utrymme – annars kommer det förr eller senare att bildas kondens i slangarna så att de fryser.

Fördelarna med en mindre pump är dels elförbrukningen – räknar med en total elkostnad på under 20 kronor för att driva den här 5-wattspumpen under tre månaders isbeläggning. Den stora pumpen på 90 watt hade kostat flera hundralappar under samma period. Dels hade en större pump cirkulerat vattnet i hela dammen och dragit ner kallt ytvatten i bottenhålorna.

Syresättningen ser jag främst som ett problem sommartid med höga vattentemperaturer och stor nedbrytning i dammen. Största skälet till att jag håller en vak öppen är att lufta ur svavelväte som annars kan lagras under isen. Och då räcker det med en liten vak för att den ska vädras ut.

Syrestenarna hänger under en bit vanlig cellplast med en bit galvat stål som tyngd längst ner.
Syrestenarna hänger under en bit vanlig cellplast med en bit galvat stål som tyngd längst ner.

Innan jag hade pump klarade guldfiskarna tre månaders total isbeläggning utan problem och eftersom kräftorna är tåligare mot låga syrehalter är jag inte orolig för den månad som gått utan pumpar.

När våren börjar närma sig kommer jag att ta upp ett hål mitt i dammen för att snabba på issmältningen när jag drar igång stora pumpen. Men då är det isdubbar som gäller, har vinterbadat tillräckligt i dammen.

Under någon månad var dammen helt igenfrusen den här vintern eftersom jag inte kunde köra pumparna.
Under någon månad var dammen helt igenfrusen den här vintern eftersom jag inte kunde köra pumparna.