Annons

Uppvärmd honung är inte giftig

Blir honung giftig av uppvärmning? Det här är nyslungad honung direkt från kupan.
Blir honung giftig av uppvärmning? Jag ska försöka reda ut begreppen men kan redan nu säga att jag är skeptisk.

Min egen honung är aldrig värmebehandlad. Jag ympar min nyslungade honung direkt och tappar den på burk. Men när jag står på marknader får jag ibland höra en del missuppfattningar – bland annat att uppvärmd honung blir giftig.

Som med de flesta livsmedel förändras honungens egenskaper om den värms. Men med honung är det inte värmen i sig som förändrar den. Värmen skyndar bara på naturliga processer i honungen. Bränner du honungen är det en annan sak – men det gäller för all matlagning.

När man värmer honung är det främst två processer som skyndas på: mängden enzymer minskar och halten av HMF (Hydroxymethylfurfural) ökar. Eftersom kemiska namn ofta låter farliga ska jag börja med den senare.

En del av min honung säljer jag som nyslunga. Då går den direkt från kupan och ner i burkarna. Enda nackdelen med detta är att den kommer at kristallisera med stora kristaller.
En del av min honung säljer jag som nyslunga. Då går den direkt från kupan och ner i burkarna. Enda nackdelen med detta är att den kommer at kristallisera med stora kristaller.

HMF uppstår när sockerhaltiga matvaror värms. HMF finns till exempel i allt som är bakat och förekommer naturligt med höga halter i kaffe och torkad frukt. I nyslungad honung är HMF-halten under 15 mg/kilo och den ökar långsamt även vid förvaring i rumstemperatur. Vid högre temperaturer ökar halten snabbare och HMF används därför för att kontrollera om honungen lagrats för länge eller blivit överhettad. Gränsvärdet inom EU är 40 mg/kilo och är halten högre klassificeras honungen som bagerihonung och används inom industrin. Bagerihonung är all defekt honung dvs honung som jäst, fått en bismak etc etc Vid 30 grader når honungen 30 mg/kilo efter drygt ett halvår. Vid 70 grader tar samma process 5–14 timmar.

Torkad frukt är mycket värre

Men tillbaka till grundfrågan: Är HMF skadligt? Blir värmd honung giftig  av det här skälet? Gränsvärdet för honung år 40 mg/kilo (80 mg/kilo för honung från tropiska länder). Detta ska jämföras med torkad frukt där till exempel torkade plommon visat sig ha en HMF-halt över 2000 mg/kilo. Rostat bröd har liknande halter.

Höga halter av HMF är skadligt för bin men jag har inte hittat några rapporter som visar att det skulle vara skadligt för människor. Är man orolig är det bättre att undvika torkad frukt, kaffe och bakverk. (En vanlig uppfattning är att värmebehandlad honung måste märkas. Men enligt Livsmedelsverket är det bara HMF-halten som avgör. Man får värma honung så länge denna inte överskrider 40 mg/kilo. Gör den det så är det inte längre honung utan “bagerihonung”.)

Enzymer – de flesta tillverkar du själv
Jag älskar honungsgriljerad mat och oroar mig inte det minsta för att den skulle vara giftig. Visst försvinner en del av honungens nyttiga egenskaper vid upphettning men om alternativet är socker så väljer jag att stödja svenska biodlare.
Jag älskar honungsgriljerad mat och oroar mig inte det minsta för att den skulle vara giftig. Visst försvinner en del av honungens nyttiga egenskaper vid upphettning men om alternativet är socker så väljer jag att stödja svenska biodlare.

Så till enzymerna. I Honung är det främst enzymerna amylas (den äldre benämningen är diastas) och invertas som man mäter. Halten av dessa enzymer halveras efter runt 30 år om honungen förvaras i kylskåp. I rumstemperatur är halveringstiden runt fyra år för amylas och två år för invertas. Värmer man honungen till 70 grader går det betydlig snabbare, då är halveringstiden 5 timmar för amylas och runt 45 minuter för invertas.

Amylas är ett enzym som bryter ner stärkelse och glykogen. Amylas är ett av de mest förekommande enzymerna och kroppen producerar själv det vi behöver.

Invertas är ett enzym som spjälkar vanligt socker till glukos och fruktos.  Det har E-nummer 1103 och används till exempel i konditorivaror.

Honung passar till det mesta och är mänsklighetens ursprungliga sötningsmedel i matlagning och bakning.
Honung passar till det mesta och är mänsklighetens ursprungliga sötningsmedel i matlagning och bakning.

Mängden enzymer minskar när honungen används i matlagning och bakning men det gör den inte giftig.

Sen finns det andra saker som försvinner vid uppvärmning till exempel mjölksyrabakterier och smakämnen. Så använder du honungen för sårvård eller av andra medicinska skäl är det bättre att använda den rå.

Äter du däremot honung för att det är gott och som ett alternativ till processat socker så kan du gott fortsätta. Men tillsätt honungen sist för att behålla smakämnena. Honung har använts i matlagning och bakning under hela mänsklighetens historia och det har inte plötsligt blivit farligt i det 21:a århundradet. Du behöver inte dricka ditt te kallt för att skydda honungen och du kommer inte att bli sjuk av honungsgriljerade revensspjäll.

 

Annons

Kläcka ägg – från ägg till kyckling

En automatisk äggkläckare kan kläcka kycklingar nästan på egen hand. Det man får tänka på är att höja luftfuktighet och sluta vända äggen när det närmar sig.
En automatisk äggkläckare kan kläcka kycklingar nästan på egen hand. Det man får tänka på är att höja luftfuktighet och sluta vända äggen när det närmar sig.

Alla tamfåglar här på gården är kläckta här. Det är min variant av smittskydd. Genom att kläcka äggen här så är jag skyddad mot många av de sjukdomar och parasiter som kan drabba höns.

Äggen köper jag in från olika uppfödare och jag är noga med vem jag köper ifrån. Jag vill se bilder på föräldradjuren och undviker dessutom att kläcka inköpta ägg under de kallaste och varmaste delarna av året. Eftersom äggen skickas med distributör vet man inte om bilen kommer att stå parkerad så det blir för varmt eller kallt för äggen.

Äggen doppas i Virkon för att döda eventuella bakterier och virus. Och jag vet... Jag borde ha haft handskar på mig.
Äggen doppas i Virkon för att döda eventuella bakterier och virus. Och jag vet… Jag borde ha haft handskar på mig.

Äggen får vila över natten så att äggsnoddarna får en chans att lägga sig tillrätta. Dagen efter blandade jag till en lösning med Virkon S, ett medel som dödar bakterier och virus. Virkonbehandlingen är en säkerhetsåtgärd så att man minskar risken att få in sjukdomar från andra gårdar.

Virkonet blandas med 10 gram per liter vatten. Vattnet ska vara ljummet eller åtminstone något varmare än äggen. Sen doppar man äggen och lägger dem på en handduk. En del vill låta dem lufttorka helt innan man stoppar dem i maskinen, men jag tycker det är onödigt. De ska naturligtvis inte droppa om dem, men om de är lite fuktiga så hjälper det till att få upp luftfuktigheten i maskinen. Det kan ta ett par timmar annars.

Väl packade kläckägg
När man skickar ägg måste de vara väldigt bra förpackade, papper och spån runt äggen i en igentejpad kartong. Sen bubbelplats i flera lager runt kartongen och frigolitchips runt hela härligheten i en stor stabil kartong.
När man skickar ägg måste de vara väldigt bra förpackade, papper och spån runt äggen i en igentejpad kartong. Sen bubbelplats i flera lager runt kartongen och frigolitchips runt hela härligheten i en stor stabil kartong.

Alla 24 äggen som jag fått från uppfödaren var hela. Jättefin färg och bara ett par var lite smutsiga. Den smuts jag upptäckte skrapade jag bort försiktigt innan jag lade äggen i maskinen. Några ägg var lite små, men det kan bero på att hönan varit tidigt i sin äggläggarkarriär.

Äggen lades i maskinen och sen är det bara att vänta. De ska genomlysas efter en vecka och efter totalt tre veckor är det dags för kläckning av hönskycklingar. Vaktelkycklingar går lite snabbare att kläcka och brukar komma ut redan efter 17 dagar – drygt två veckor. Jag brukar försöka lysa äggen efter en vecka och man ska då se ett tydligt spindelnät av ådror. Det brukar gå bra med vita ägg och även normala bruna, men mina chokladbruna maranägg var hopplösa. Samma sak med mönstrade vaktelägg.

Maskinen är redo att kläcka fram kycklingar. Här är det maranägg som jag placerar i kläckaren.
Maskinen är redo att kläcka fram kycklingar. Här är det maranägg som jag placerar i kläckaren.

När det är tre dagar kvar är det dags att koppla bort vaggan från kuvösen så att äggen får ligga stilla de tre sista dagarna. Dessutom höjer jag luftfuktigheten till 65 procent. Det gör det lite enklare för kycklingarna att forcera skalen. Kycklingarna kan behöva några dagar för att lägga sig rätt i äggen. Sen ska de riva hål på hinnan till luftblåsan i den breda änden av ägget och börja andas luft. Då kan man börja höra pipanden från äggen.

24 ägg i maskinen. Alltid spännande att kläcka ägg hemma. Hur många är befruktade? Hur många tog för mycket stryk under transporten? Genomlysningen gav en del ledtrådar och visade några ägg som var döda. Men det är alltid spännande att se hur många som klarat hela utvecklingstiden och kommer ut som friska kycklingar.

Helst vill man kläcka fram hönor

Sen finns det fler frågetecken. Hur många blir hönor och hur många blir tuppar? Även om man vet att 50 procent blir tuppar så gäller det bara om man kläcker väldigt många ägg. Kläcker du tusentals ägg kommer runt hälften att bli tuppar. Men med bara tjugofyra ägg i kläckaren har mitt resultat varierat mellan sju och fjorton tuppar. Normalt vill man ha så få tuppar som möjligt eftersom det är hönsen som är produktiva. Har man en köttras är det enklare att ta många tuppar med jämnmod.

Nu gäller det att ha värmelampa, vattenautomat och matautomat redo. Sen är det bara att vänta och hoppas.

När dag 21 närmar sig kan kläckningen börja när som helst. Första gången blev jag överraskad när den första kycklingen kläcktes redan natten till dag 20. Hade varit så fokuserad på dag 21 så jag blev bokstavligt talat tagen på sängen. Hade sträckt ut mig några minuter för att titta på nyheterna när jag hörde ett krafsande från gästrummet. När jag gick för att kolla så var en kyckling redan ute och en andra på god väg. Plockade bort lite skalrester i kläckaren och tog en bild.

Hade gärna tagit fler bilder, men tyvärr är det en kompromiss. Varje gång jag öppnar kläckaren så blir kycklingarna lite nedkylda. Jag är alldeles för mycket hönsmamma för att ta några risker med mina nyfödda.

Flyttas till låda

Efter någon dag i kläckaren har kycklingarna torkat upp och då flyttar jag över dem till en låda med värmelampa och vatten. Jag plockar bort de torra kycklingarna efter hand och tar samtidigt bort skalrester ur kläckaren. De torra kycklingarna brukar börja äta och dricka direkt. Tidningarna fungerar förresten utmärkt som underlag för kycklingarna. Byter till färska tidningar varje dag och får på så sätt marktäckning impregnerat med gödsel. Känns som en kretsloppsanpassad lösning. Men om man ska kläcka vaktlar är det bäst med tyg, som en gammal handduk. Annars är risken stor att vaktelkycklingarna kommer att skada benen när de halkar omkring på det glatta pappret.

Värmelampan hänger jag någon decimeter ovanför golvet. Kycklingarna kan själva välja hur varmt de vill ha det och om de ligger hoptryckta under lampan så behöver man sänka den för att ge dem mer värme. Hellre för varmt under lampan så att de ligger en bit bort. Kycklingarna bestämmer själva var på golvet det är behagligt.

Jag börjar mata kycklingarna direkt när de placerats i lådan men det är inte nödvändigt. Kycklingar klarar sig flera dagar utan mat men jag tycker det är lika bra att komma igång. Jag brukar ge dem startfoder den första månaden. Det är extra proteinrikt och ger dem alla förutsättningar att växa sig starka. För vaktelkycklingar använder jag foder avsett för kalkonkycklingar eftersom de behöver ännu mer protein.

Jag har blivit ombedd att döpa kycklingarna... Den här heter i alla fall Estelle - längre har jag inte kommit.
Jag har blivit ombedd att döpa kycklingarna… Den här heter i alla fall Estelle – längre har jag inte kommit. Försök hitta henne igen.
Lyckad kläckning

Min första kläckning var riktigt lyckad. Men att räkna kycklingar är inte det lättaste. Antingen springer de fram och tillbaka eller så ligger de i en stor dunig hög. Istället använde jag samma princip som när jag var reseledare och räknade de tomma stolarna. När alla kycklingar var utplockade låg det sju ägg kvar 24–7=17 och än så länge verkar alla må bra.

Dag 24 drog jag ur kontakten till kläckaren. Resultatet: Av 24 inlagda ägg blev det 17 friska kycklingar. Måste säga att jag är mycket nöjd.

Dag två är alla kycklingarna uppe och springer omkring. Temperaturen under värmelampan är 38 grader enligt termometern.
Dag två är alla kycklingarna uppe och springer omkring. Temperaturen under värmelampan är 38 grader enligt termometern.

När man har 17 kycklingar så kommer några att vara lite mindre än de övriga. Det var speciell tre som jag var lite orolig för. De var mindre och inte lika aktiva som de övriga.

Hittade tips om att mata dem med honungsvatten via pipett, men det kändes lite överkurs. Gjorde i stället så att jag smulade sönder lite foder bredvid dem och de började äta. Dag två efter kläckningen var alla 17 uppe och sprang omkring. Äta, dricka och sova är huvudsakliga sysselsättningen.

Efter tjugotre dagar ligger sju ägg kvar i kläckaren. Av dessa var fem betydligt mindre än de övriga.
Efter tjugotre dagar ligger sju ägg kvar i kläckaren. Av dessa var fem betydligt mindre än de övriga.

Kycklingarna bor nu i en pallkrage med tidningspapper under. De får friskt vatten morgon och kväll och jag håller noggrann koll på fodret. Finns enormt många olika råd på nätet om vad man ska mata de små liven med. Själv valde jag att ge dem kycklingfoder. Kostar förstås lite pengar – men eventuella matexperiment får vänta tills jag har kontroll på resten. Vill man ge dem lite extra uppskattar de kokt ägg som man mosar.

Panik i kläckrummet

När äggkläckaren hade gått ett dygn efter sista kläckningen accepterade jag att det inte skulle bli fler än sjutton kycklingar. Jag drog ut sladden och åkte och handlade. Oj vad jag bedrog mig.

Tillbaka från affären tog jag en kopp kaffe och bestämde mig för att städa äggkläckaren. Men när jag tog upp äggen för att slänga dem började ett av dem pipa – och jag såg ett litet hål i skalet!

Lätt panik. Här hade kläckaren stått utan ström i ett par timmar och det var bara normal rumstemperatur och luftfuktighet på 20 procent. (Ska vara 37,5 grader och 65 procent luftfuktighet enligt manualen.) Snabbt in med äggen igen och så på med kläckaren.

Vet att jag sagt att jag inte ska döpa kycklingarna men det här får bli ett undantag. Sladdisen heter numera Gulöga och är tuffare än man kunde tro.
Vet att jag sagt att jag inte ska döpa kycklingarna men sladdisenr fick bli ett undantag. Hen döptes till Gulöga och var tuffare än man kunde tro.

Bara att hoppas på det bästa. Men fyra timmar senare var sladdisen ute. Lät hen (Känns helt naturligt att använda det uttrycket här.) gå kvar i maskinen ett dygn men för ett par timmar sedan fick Gulöga komma ner till syskonen. Klart hen är mindre än de andra men verkar vara rätt tuff ändå. Har börjat äta och käbbla med de andra om maten i alla fall.

De äldre syskonen hade redan vuxit till sig och man kunde se små vita vingspetsar på en del. Så fort äggkläckaren är städad är den redo att kläcka en ny omgång kycklingar.

Följ livet på gården

SparaSpara

SparaSpara

Annons

Så får du slät och krämig honung

Första hinkarna med nyslungas honung ska ympas med ekobimetoden – där man använder förra årets honung för att ge årets riktigt fin konsistens.
Första hinkarna med nyslungas honung ska ympas med ekobimetoden – där man använder förra årets honung för att ge årets riktigt fin konsistens.

Första skattningen gav 17 kg honung per kupa. Det ser ut att bli ett riktigt bra biår och jag har satt en ymp till de första 35 kilona. För att få slät honung använder jag mig av levande ymp.

Metoden går ut på att man använder levande ymp. Man tar 3 procent av den honung som ska ympas, för mina 35 kg innebär det drygt ett kilo honung. Sen blandar man i 10 procent redan finkristalliserad honung – jag använder förra årets – alltså drygt 100 gram.

Ett kilo nyslungas honung blandas med 100 gram av förra årets bästa. Placeras i kylskåp och vispas morgon och kväll i tre dagar.
Ett kilo nyslungad honung blandas med 100 gram av förra årets bästa. Placeras i kylskåp och vispas morgon och kväll i tre dagar.

Jag använder ett rostfritt litermått och degkrokarna till elvispen. Ympen rörs en dryg minut morgon och kväll. Däremellan förvaras den i kylskåp. Efter ett par dagar börjar honungen vitna och kristalliseras. Tiden varierar beroende på vilken honung man har. När ympen är hård när du tar ut den ur kylskåpet, den mjuknar när den vispas är den klar.

Då vispar man ut ympen – först med några kilo av honungen och sen med allt som ska tappas. Ympen består nu av mängder av mycket små kristaller och den honung som blandats ut kan tappas direkt på burk.

En film om hur jag kristalliserar honung

Efter några dagar i kylskåpstemperatur har honungen stelnat i burkarna och fått en fin krämig konsistens.

Alternativet till  till den här metoden är att röra honungen i de stora kärlen ett par gånger om dagen till den börjar kristallisera. Det är dels ett tungt arbete och dels har man ingen kontroll över när det är dags att tappa på burk. Är man för tidig bildas stora kristaller i burkarna och honungen blir grusig av sockerkristallerna. Är man för sent ute stelnar honungen i de stora kärlen och måste smältas för att kunna tappas om.

Med ympmetoden har man kontroll – när man tillsätter ympen kan man tappa honungen på burk direkt och man vet att man får bra resultat.

Så här gör jag när det är dags att tappa honung på burk.

Fler tips och berättelser från landet:

Katter kan vara svåra att medicinera

Hade von Dallas själv fått välja tror jag han avstått att medicinsk vård och hellre fortsatt halta omkring med feber. Jag är förnärvarande inte hans favorit.
Hade von Dallas själv fått välja tror jag han avstått att medicinsk vård och hellre fortsatt halta omkring med feber. Jag är förnärvarande inte hans favorit.

De senaste dagarna har varit en liten pärs. Tidigare i veckan kom von Dallas hem och var blockhalt på vänster framben. Hem igen från djursjukhuset har det varit slitigt både för mig och katten.

Jag har inte bloggat på ett tag och det har berott på en slitig vecka. Droppen, rent mentalt, var att en av mina katter blev skadad och eftervården har varit ansträngande.

Det visade sig att det inte var något allvarligt, han hade fått ett bett eller stickskada i tassen som blivit infekterat. För det första gillar han inte att sitta i bur så när han ser den blir han väldigt stor med ben som kämpar emot åt alla håll. Väl där inne uttrycker han sitt missnöje konstant. Buren är betydligt värre än tassen enligt honom.

Ännu värre är processen att medicinera honom tre gånger om dagen. Först kommer infångandet. Nu vet han vad som väntar och kryper in långt under sängen och där får jag ligga på golvet och försöka få fatt i honom. Kryper jag in så går han ut på andra sidan och tvärt om. Och hur det än är med min egen kattlika smidighet så är det alltid von Dallas som rör sig snabbare under en säng.

Numera är det inte bara kärlek i blicken från den här katten. Han kan å andra sidan inte förstå varför jag utsätter honom för det här.
Numera är det inte bara kärlek i blicken från den här katten. Han kan å andra sidan inte förstå varför jag utsätter honom för det här.

Väl infångad så behövs båda händerna för att hålla honom. Jag har försökt med alla varianter som att ta honom i nackskinnet – uppskattas inte – och vira in i handduk men mina händer räcker inte till. Förutom fasthållande krävs ytterligare två händer för att öppna munnen och ge medicin. På något sätt brukar jag lyckas i alla fall. Men det är ändå svårt att veta hur mycket han får i sig bland allt spottande och fräsande.

Slutligen är problemet hur man går ut och in utan att von Dallas smiter ut. Jag har hund och två katter. Hunden gör som jag säger, Marlon får går ut men vägrar om hunden är i närheten, von Dallas följer med hunden. Det blir lite trixande men än så länge har jag lyckats hålla alla djur på rätt sida dörrarna.

Beundrar dem som kan hantera kattmedicinering utan att det inverkar på all annan verksamhet.

Följ mina vedermödor på gården:

Bästa betet vid kräftfiske

 

Efter att ha testat tre olika sorters bete för kräftfiske har jag kommit fram till vad som verkar fungera bäst.
Efter att ha testat tre olika sorters bete för kräftfiske har jag kommit fram till vad som verkar fungera bäst.

En vanlig diskussion vid kräftfiske är vilket som är det bästa betet. Många hävdar att det är rutten fisk – ju värre den stinker desto bättre. Jag bestämde mig för att göra en undersökning.

Här kan du se filmen på Youtube – passa på att prenumerera när du ändå är där:

Jag lade ut tolv kräftburar runt dammen ned tre olika beten: Färsk fisk, stinkande fisk och Frolic. Dagen efter tog jag upp burarna och antecknade hur många kräftor som fanns i varje bur. Den här gången tog jag ingen hänsyn till hur stora kräftorna var utan konstaterade bara hur många som valt att gå in i respektive bur.

Överlägsen vinst för rätt bete

Totalt fick jag 60 kräftor i burarna och fördelningen var tydlig. I snitt fick jag åtta kräftor i de burkar som var betade med Frolic. De burar som innehöll färsk fisk fick i snitt fyra kräftor och sämst gick det för den ruttna fisken med tre kräftor i snitt. I det här försöket visade det sig alltså att Frolic var det överlägset bästa betet.

Stinkfisk, färsk fisk och hundmat. Mina kräftor verkar veta vad de föredrar,
Stinkfisk, färsk fisk och hundmat. Mina kräftor verkar veta vad de föredrar,

Nu är urvalet inte tillräckligt stort för att etablera en vetenskaplig sanning. Allt jag visat är att mina kräftor, vid det här tillfället, föredrog Frolic framför bete i form av färsk respektive rutten fisk.

Olika preferenser

Det kan mycket väl vara så att andra kräftor vid andra tillfällen har andra preferenser. Men för mig är det här tillräckligt. Jag kommer inte att handskas med stinkande fisk som bete i fortsättningen utan fortsätta med hundmat eftersom det uppenbarligen funkar.

Det är dessutom drygt och lätthanterlig och kan förvaras hur längs som helst verkar det. Att det torkar kanske stör hundar med uppblött i vatten verkar det i alla fall locka fram mina kräftor.