Annons

Värme i hönshus

Mina nuvarande höns, Sussex och Lohman, besväras inte av snö och vinter. Däremot finns det få anledningar för dem att ge sig ut i snön – varken insekter eller gröna att picka i sig.
Mina nuvarande höns, Sussex och Lohman, besväras inte av snö och vinter. Däremot finns det få anledningar för dem att ge sig ut i snön – varken insekter eller grönt att picka i sig.

Ibland får jag höra att höns klarar ner till 17 minusgrader innan de får problem med förfrysningsskador. Det är kanske sant, men ska de trivas bra bör temperaturen ligga mellan 5 och 15 plusgrader. Det är målet med mitt hönshus.

Höns klarar i allmänhet kyla bättre än värme, men det finns gränser. De överlever utan problem rätt många minusgrader men att sätta gränsen där de får förfrysningsskador tycker jag är lite hårt. Bortsett från rent praktiska problem med frysboxtemperaturer i hönshuset – som frusna ägg och fruset vatten – vill jag gärna att hönsen ska trivas. Det räcker inte med att de överlever.

Nu är mitt nya hönshus nästan färdigt och hönsen har det betydligt bättre än i den gamla ladugården. Jag har lärt mig en del av bristerna i det gamla – framförallt att hålla värmen bättre på vintern – och råttorna borta. Min senaste film om hönsen:

Det finns flera alternativ för att hålla värmen i hönshuset. Först bör man se till att värmen inte försvinner. Ett dragigt hönshus är direkt skadligt för hönsen och dessutom försvinner värmen. Så först fixar man så att det inte är  drag, sen isolering. Bra isolering gör att värmen inte strålar ut genom tak och väggar.

När utetemperaturen ligger under tio minus drar jag igång mitt dyra kamflänselement. Elen kostar en del men det gör det lite drägligare för mina hönor.
När utetemperaturen ligger under tio minus drar jag igång mitt dyra kamflänselement. Elen kostar en del men det gör det lite drägligare för mina hönor.

Nästa steg är att värma upp hönshuset. Enklaste värmekällan är höns. Varje höna avger runt 10 watt, så de pickar runt som små värmeelement i hönshuset. Det betyder också att hönsen ger värme till varandra. Har du fem hönor med gott om plats så kommer de att vara mer frusna än om du har förtio hönor på samma utrymme. Förr i tiden hade man nästan aldrig värme i hönshusen, men hade man många hönor och om hönshuset var en del av ladugården med rejäla värmekällor i form av kor, hästar och grisar så hade hönsen det rätt bra.

En del använder gödselbingen som värmekälla, men min erfarenhet är att det är en osäker metod. Blir det riktigt kallt avstannar processen när man behöver den som bäst.

Jag har investerat i ett kamflänselement godkänt för djurstallar. Ingen billig lösning, men i alla fall den säkraste. Att sätta in en vanlig värmefläkt i ett hönshus är att leka med elden. De nakna glödtrådarna inne i fläkten väntar bara på att det ska byggas upp tillräckligt med damm för att de ska fatta eld. Eller att hönsen flaxar upp strö som sugs in mot glödtrådarna.

Värmelampa är i så fall ett bättre alternativ. Den är tät och säker men eftersom den är tillverkad för kycklingar/smågrisar så är den konstruerad för att rikta värmen neråt. Den skapar en varm cirkel på golvet under. Lite som att sätta en elradiator bakom en soffa. Visst värmer den – men effekten hamnar inte där den behövs.

Annons

Smitta vid fågelmatningen

Foderautomat är bättre än fågelbord eftersom fodret inte blandas med träck, då minskar risken för smitta.
Foderautomat är bättre än fågelbord eftersom fodret inte blandas med träck, då minskar risken för smitta.

Ännu är det full fart vid fågelmatningen och för oss som matar gäller det att tänka på att hålla det rent och fritt från smitta – inte bara för fåglarnas skull.

När många fåglar samlas på ett ställe ökar risken för smittspridning. Särskilt om man matar från äldre typer av fågelbord. Även om de ser trevliga ut så blandas fodret med träck. Då är det bättre med foderautomater som håller maten fräsch.

Foderspill kommer det ändå att bli när fåglarna rotar efter de bästa godbitarna och på marken kommer maten då att blandas med träck. Ett sätt att minska risken är att lägga granris under foderauoamterna – men då får man skaka av dem efter varje snöfall.

Sjuka fåglar känna igen på att de gärna sitter kvar uppburrade på matningen. De har inte heller samma uppmärksamhet som friska fåglar utan sitter kvar längre vid störningar.

Under matningen samlas både spillfoder och träck men om man ligger granris på marken minskar smittrisken.
Under matningen samlas både spillfoder och träck men om man ligger granris på marken minskar smittrisken. Här en sidensvans som föredrar att plocka mat på marken.

Bortsett från de sjukdomar som fåglarna sprider till varandra finns det ett par som även kan smitta till människor. Så kallade zoonoser. Salmonella förekommer men är tack vara noggrann kontroll av tama fågelbesättningar ganska sällsynt i Sverige. En annan risk är papegojsjukan (ornithos) som vilda fåglar kan bära utan symptom. Varje år smittas något tiotal personer av vilda fåglar, vanligen vid rengöring av fågelbord.

Tänk därför på att använda handskar och helst munskydd när du skurar foderborden. Smittan sprids främst via träck från infekterade fåglar och symptomen kan likna influensa. Obehandlad har papegojsjukan en dödlighet på 20 procent – 1 procent om du har tillgång till svensk sjukvård.

Så en en gång tänk på hygienen vid fågelmatningen.

Annons

Uppvärmd honung är inte giftig

Blir honung giftig av uppvärmning? Det här är nyslungad honung direkt från kupan.
Blir honung giftig av uppvärmning? Jag ska försöka reda ut begreppen men kan redan nu säga att jag är skeptisk.

Min egen honung är aldrig värmebehandlad. Jag ympar min nyslungade honung direkt och tappar den på burk. Men när jag står på marknader får jag ibland höra en del missuppfattningar – bland annat att uppvärmd honung blir giftig.

Som med de flesta livsmedel förändras honungens egenskaper om den värms. Men med honung är det inte värmen i sig som förändrar den. Värmen skyndar bara på naturliga processer i honungen. Bränner du honungen är det en annan sak – men det gäller för all matlagning.

När man värmer honung är det främst två processer som skyndas på: mängden enzymer minskar och halten av HMF (Hydroxymethylfurfural) ökar. Eftersom kemiska namn ofta låter farliga ska jag börja med den senare.

En del av min honung säljer jag som nyslunga. Då går den direkt från kupan och ner i burkarna. Enda nackdelen med detta är att den kommer at kristallisera med stora kristaller.
En del av min honung säljer jag som nyslunga. Då går den direkt från kupan och ner i burkarna. Enda nackdelen med detta är att den kommer at kristallisera med stora kristaller.

HMF uppstår när sockerhaltiga matvaror värms. HMF finns till exempel i allt som är bakat och förekommer naturligt med höga halter i kaffe och torkad frukt. I nyslungad honung är HMF-halten under 15 mg/kilo och den ökar långsamt även vid förvaring i rumstemperatur. Vid högre temperaturer ökar halten snabbare och HMF används därför för att kontrollera om honungen lagrats för länge eller blivit överhettad. Gränsvärdet inom EU är 40 mg/kilo och är halten högre klassificeras honungen som bagerihonung och används inom industrin. Bagerihonung är all defekt honung dvs honung som jäst, fått en bismak etc etc Vid 30 grader når honungen 30 mg/kilo efter drygt ett halvår. Vid 70 grader tar samma process 5–14 timmar.

Torkad frukt är mycket värre

Men tillbaka till grundfrågan: Är HMF skadligt? Blir värmd honung giftig  av det här skälet? Gränsvärdet för honung år 40 mg/kilo (80 mg/kilo för honung från tropiska länder). Detta ska jämföras med torkad frukt där till exempel torkade plommon visat sig ha en HMF-halt över 2000 mg/kilo. Rostat bröd har liknande halter.

Höga halter av HMF är skadligt för bin men jag har inte hittat några rapporter som visar att det skulle vara skadligt för människor. Är man orolig är det bättre att undvika torkad frukt, kaffe och bakverk. (En vanlig uppfattning är att värmebehandlad honung måste märkas. Men enligt Livsmedelsverket är det bara HMF-halten som avgör. Man får värma honung så länge denna inte överskrider 40 mg/kilo. Gör den det så är det inte längre honung utan “bagerihonung”.)

Enzymer – de flesta tillverkar du själv

Jag älskar honungsgriljerad mat och oroar mig inte det minsta för att den skulle vara giftig. Visst försvinner en del av honungens nyttiga egenskaper vid upphettning men om alternativet är socker så väljer jag att stödja svenska biodlare.
Jag älskar honungsgriljerad mat och oroar mig inte det minsta för att den skulle vara giftig. Visst försvinner en del av honungens nyttiga egenskaper vid upphettning men om alternativet är socker så väljer jag att stödja svenska biodlare.

Så till enzymerna. I Honung är det främst enzymerna amylas (den äldre benämningen är diastas) och invertas som man mäter. Halten av dessa enzymer halveras efter runt 30 år om honungen förvaras i kylskåp. I rumstemperatur är halveringstiden runt fyra år för amylas och två år för invertas. Värmer man honungen till 70 grader går det betydlig snabbare, då är halveringstiden 5 timmar för amylas och runt 45 minuter för invertas.

Amylas är ett enzym som bryter ner stärkelse och glykogen. Amylas är ett av de mest förekommande enzymerna och kroppen producerar själv det vi behöver.

Invertas är ett enzym som spjälkar vanligt socker till glukos och fruktos.  Det har E-nummer 1103 och används till exempel i konditorivaror.

Honung passar till det mesta och är mänsklighetens ursprungliga sötningsmedel i matlagning och bakning.
Honung passar till det mesta och är mänsklighetens ursprungliga sötningsmedel i matlagning och bakning.

Mängden enzymer minskar när honungen används i matlagning och bakning men det gör den inte giftig.

Sen finns det andra saker som försvinner vid uppvärmning till exempel mjölksyrabakterier och smakämnen. Så använder du honungen för sårvård eller av andra medicinska skäl är det bättre att använda den rå.

Äter du däremot honung för att det är gott och som ett alternativ till processat socker så kan du gott fortsätta. Men tillsätt honungen sist för att behålla smakämnena. Honung har använts i matlagning och bakning under hela mänsklighetens historia och det har inte plötsligt blivit farligt i det 21:a århundradet. Du behöver inte dricka ditt te kallt för att skydda honungen och du kommer inte att bli sjuk av honungsgriljerade revensspjäll.

 

Kläcka ägg – från ägg till kyckling

En automatisk äggkläckare kan kläcka kycklingar nästan på egen hand. Det man får tänka på är att höja luftfuktighet och sluta vända äggen när det närmar sig.
En automatisk äggkläckare kan kläcka kycklingar nästan på egen hand. Det man får tänka på är att höja luftfuktighet och sluta vända äggen när det närmar sig.

Alla tamfåglar här på gården är kläckta här. Det är min variant av smittskydd. Genom att kläcka äggen här så är jag skyddad mot många av de sjukdomar och parasiter som kan drabba höns.

Äggen köper jag in från olika uppfödare och jag är noga med vem jag köper ifrån. Jag vill se bilder på föräldradjuren och undviker dessutom att kläcka inköpta ägg under de kallaste och varmaste delarna av året. Eftersom äggen skickas med distributör vet man inte om bilen kommer att stå parkerad så det blir för varmt eller kallt för äggen.

Äggen doppas i Virkon för att döda eventuella bakterier och virus. Och jag vet... Jag borde ha haft handskar på mig.
Äggen doppas i Virkon för att döda eventuella bakterier och virus. Och jag vet… Jag borde ha haft handskar på mig.

Äggen får vila över natten så att äggsnoddarna får en chans att lägga sig tillrätta. Dagen efter blandade jag till en lösning med Virkon S, ett medel som dödar bakterier och virus. Virkonbehandlingen är en säkerhetsåtgärd så att man minskar risken att få in sjukdomar från andra gårdar.

Virkonet blandas med 10 gram per liter vatten. Vattnet ska vara ljummet eller åtminstone något varmare än äggen. Sen doppar man äggen och lägger dem på en handduk. En del vill låta dem lufttorka helt innan man stoppar dem i maskinen, men jag tycker det är onödigt. De ska naturligtvis inte droppa om dem, men om de är lite fuktiga så hjälper det till att få upp luftfuktigheten i maskinen. Det kan ta ett par timmar annars.

Väl packade kläckägg

När man skickar ägg måste de vara väldigt bra förpackade, papper och spån runt äggen i en igentejpad kartong. Sen bubbelplats i flera lager runt kartongen och frigolitchips runt hela härligheten i en stor stabil kartong.
När man skickar ägg måste de vara väldigt bra förpackade, papper och spån runt äggen i en igentejpad kartong. Sen bubbelplats i flera lager runt kartongen och frigolitchips runt hela härligheten i en stor stabil kartong.

Alla 24 äggen som jag fått från uppfödaren var hela. Jättefin färg och bara ett par var lite smutsiga. Den smuts jag upptäckte skrapade jag bort försiktigt innan jag lade äggen i maskinen. Några ägg var lite små, men det kan bero på att hönan varit tidigt i sin äggläggarkarriär.

Äggen lades i maskinen och sen är det bara att vänta. De ska genomlysas efter en vecka och efter totalt tre veckor är det dags för kläckning av hönskycklingar. Vaktelkycklingar går lite snabbare att kläcka och brukar komma ut redan efter 17 dagar – drygt två veckor. Jag brukar försöka lysa äggen efter en vecka och man ska då se ett tydligt spindelnät av ådror. Det brukar gå bra med vita ägg och även normala bruna, men mina chokladbruna maranägg var hopplösa. Samma sak med mönstrade vaktelägg.

Maskinen är redo att kläcka fram kycklingar. Här är det maranägg som jag placerar i kläckaren.
Maskinen är redo att kläcka fram kycklingar. Här är det maranägg som jag placerar i kläckaren.

När det är tre dagar kvar är det dags att koppla bort vaggan från kuvösen så att äggen får ligga stilla de tre sista dagarna. Dessutom höjer jag luftfuktigheten till 65 procent. Det gör det lite enklare för kycklingarna att forcera skalen. Kycklingarna kan behöva några dagar för att lägga sig rätt i äggen. Sen ska de riva hål på hinnan till luftblåsan i den breda änden av ägget och börja andas luft. Då kan man börja höra pipanden från äggen.

24 ägg i maskinen. Alltid spännande att kläcka ägg hemma. Hur många är befruktade? Hur många tog för mycket stryk under transporten? Genomlysningen gav en del ledtrådar och visade några ägg som var döda. Men det är alltid spännande att se hur många som klarat hela utvecklingstiden och kommer ut som friska kycklingar.

Helst vill man kläcka fram hönor

Sen finns det fler frågetecken. Hur många blir hönor och hur många blir tuppar? Även om man vet att 50 procent blir tuppar så gäller det bara om man kläcker väldigt många ägg. Kläcker du tusentals ägg kommer runt hälften att bli tuppar. Men med bara tjugofyra ägg i kläckaren har mitt resultat varierat mellan sju och fjorton tuppar. Normalt vill man ha så få tuppar som möjligt eftersom det är hönsen som är produktiva. Har man en köttras är det enklare att ta många tuppar med jämnmod.

Nu gäller det att ha värmelampa, vattenautomat och matautomat redo. Sen är det bara att vänta och hoppas.

När dag 21 närmar sig kan kläckningen börja när som helst. Första gången blev jag överraskad när den första kycklingen kläcktes redan natten till dag 20. Hade varit så fokuserad på dag 21 så jag blev bokstavligt talat tagen på sängen. Hade sträckt ut mig några minuter för att titta på nyheterna när jag hörde ett krafsande från gästrummet. När jag gick för att kolla så var en kyckling redan ute och en andra på god väg. Plockade bort lite skalrester i kläckaren och tog en bild.

Hade gärna tagit fler bilder, men tyvärr är det en kompromiss. Varje gång jag öppnar kläckaren så blir kycklingarna lite nedkylda. Jag är alldeles för mycket hönsmamma för att ta några risker med mina nyfödda.

Flyttas till låda

Efter någon dag i kläckaren har kycklingarna torkat upp och då flyttar jag över dem till en låda med värmelampa och vatten. Jag plockar bort de torra kycklingarna efter hand och tar samtidigt bort skalrester ur kläckaren. De torra kycklingarna brukar börja äta och dricka direkt. Tidningarna fungerar förresten utmärkt som underlag för kycklingarna. Byter till färska tidningar varje dag och får på så sätt marktäckning impregnerat med gödsel. Känns som en kretsloppsanpassad lösning. Men om man ska kläcka vaktlar är det bäst med tyg, som en gammal handduk. Annars är risken stor att vaktelkycklingarna kommer att skada benen när de halkar omkring på det glatta pappret.

Värmelampan hänger jag någon decimeter ovanför golvet. Kycklingarna kan själva välja hur varmt de vill ha det och om de ligger hoptryckta under lampan så behöver man sänka den för att ge dem mer värme. Hellre för varmt under lampan så att de ligger en bit bort. Kycklingarna bestämmer själva var på golvet det är behagligt.

Jag börjar mata kycklingarna direkt när de placerats i lådan men det är inte nödvändigt. Kycklingar klarar sig flera dagar utan mat men jag tycker det är lika bra att komma igång. Jag brukar ge dem startfoder den första månaden. Det är extra proteinrikt och ger dem alla förutsättningar att växa sig starka. För vaktelkycklingar använder jag foder avsett för kalkonkycklingar eftersom de behöver ännu mer protein.

Jag har blivit ombedd att döpa kycklingarna... Den här heter i alla fall Estelle - längre har jag inte kommit.
Jag har blivit ombedd att döpa kycklingarna… Den här heter i alla fall Estelle – längre har jag inte kommit. Försök hitta henne igen.

Lyckad kläckning

Min första kläckning var riktigt lyckad. Men att räkna kycklingar är inte det lättaste. Antingen springer de fram och tillbaka eller så ligger de i en stor dunig hög. Istället använde jag samma princip som när jag var reseledare och räknade de tomma stolarna. När alla kycklingar var utplockade låg det sju ägg kvar 24–7=17 och än så länge verkar alla må bra.

Dag 24 drog jag ur kontakten till kläckaren. Resultatet: Av 24 inlagda ägg blev det 17 friska kycklingar. Måste säga att jag är mycket nöjd.

Dag två är alla kycklingarna uppe och springer omkring. Temperaturen under värmelampan är 38 grader enligt termometern.
Dag två är alla kycklingarna uppe och springer omkring. Temperaturen under värmelampan är 38 grader enligt termometern.

När man har 17 kycklingar så kommer några att vara lite mindre än de övriga. Det var speciell tre som jag var lite orolig för. De var mindre och inte lika aktiva som de övriga.

Hittade tips om att mata dem med honungsvatten via pipett, men det kändes lite överkurs. Gjorde i stället så att jag smulade sönder lite foder bredvid dem och de började äta. Dag två efter kläckningen var alla 17 uppe och sprang omkring. Äta, dricka och sova är huvudsakliga sysselsättningen.

Efter tjugotre dagar ligger sju ägg kvar i kläckaren. Av dessa var fem betydligt mindre än de övriga.
Efter tjugotre dagar ligger sju ägg kvar i kläckaren. Av dessa var fem betydligt mindre än de övriga.

Kycklingarna bor nu i en pallkrage med tidningspapper under. De får friskt vatten morgon och kväll och jag håller noggrann koll på fodret. Finns enormt många olika råd på nätet om vad man ska mata de små liven med. Själv valde jag att ge dem kycklingfoder. Kostar förstås lite pengar – men eventuella matexperiment får vänta tills jag har kontroll på resten. Vill man ge dem lite extra uppskattar de kokt ägg som man mosar.

Panik i kläckrummet

När äggkläckaren hade gått ett dygn efter sista kläckningen accepterade jag att det inte skulle bli fler än sjutton kycklingar. Jag drog ut sladden och åkte och handlade. Oj vad jag bedrog mig.

Tillbaka från affären tog jag en kopp kaffe och bestämde mig för att städa äggkläckaren. Men när jag tog upp äggen för att slänga dem började ett av dem pipa – och jag såg ett litet hål i skalet!

Lätt panik. Här hade kläckaren stått utan ström i ett par timmar och det var bara normal rumstemperatur och luftfuktighet på 20 procent. (Ska vara 37,5 grader och 65 procent luftfuktighet enligt manualen.) Snabbt in med äggen igen och så på med kläckaren.

Vet att jag sagt att jag inte ska döpa kycklingarna men det här får bli ett undantag. Sladdisen heter numera Gulöga och är tuffare än man kunde tro.
Vet att jag sagt att jag inte ska döpa kycklingarna men sladdisenr fick bli ett undantag. Hen döptes till Gulöga och var tuffare än man kunde tro.

Bara att hoppas på det bästa. Men fyra timmar senare var sladdisen ute. Lät hen (Känns helt naturligt att använda det uttrycket här.) gå kvar i maskinen ett dygn men för ett par timmar sedan fick Gulöga komma ner till syskonen. Klart hen är mindre än de andra men verkar vara rätt tuff ändå. Har börjat äta och käbbla med de andra om maten i alla fall.

De äldre syskonen hade redan vuxit till sig och man kunde se små vita vingspetsar på en del. Så fort äggkläckaren är städad är den redo att kläcka en ny omgång kycklingar.

Följ livet på gården

SparaSpara

SparaSpara

Så får du slät och krämig honung

Första hinkarna med nyslungas honung ska ympas med ekobimetoden – där man använder förra årets honung för att ge årets riktigt fin konsistens.
Första hinkarna med nyslungas honung ska ympas med ekobimetoden – där man använder förra årets honung för att ge årets riktigt fin konsistens.

Första skattningen gav 17 kg honung per kupa. Det ser ut att bli ett riktigt bra biår och jag har satt en ymp till de första 35 kilona. För att få slät honung använder jag mig av levande ymp.

Metoden går ut på att man använder levande ymp. Man tar 3 procent av den honung som ska ympas, för mina 35 kg innebär det drygt ett kilo honung. Sen blandar man i 10 procent redan finkristalliserad honung – jag använder förra årets – alltså drygt 100 gram.

Ett kilo nyslungas honung blandas med 100 gram av förra årets bästa. Placeras i kylskåp och vispas morgon och kväll i tre dagar.
Ett kilo nyslungad honung blandas med 100 gram av förra årets bästa. Placeras i kylskåp och vispas morgon och kväll i tre dagar.

Jag använder ett rostfritt litermått och degkrokarna till elvispen. Ympen rörs en dryg minut morgon och kväll. Däremellan förvaras den i kylskåp. Efter ett par dagar börjar honungen vitna och kristalliseras. Tiden varierar beroende på vilken honung man har. När ympen är hård när du tar ut den ur kylskåpet, den mjuknar när den vispas är den klar.

Då vispar man ut ympen – först med några kilo av honungen och sen med allt som ska tappas. Ympen består nu av mängder av mycket små kristaller och den honung som blandats ut kan tappas direkt på burk.

En film om hur jag kristalliserar honung

Efter några dagar i kylskåpstemperatur har honungen stelnat i burkarna och fått en fin krämig konsistens.

Alternativet till  till den här metoden är att röra honungen i de stora kärlen ett par gånger om dagen till den börjar kristallisera. Det är dels ett tungt arbete och dels har man ingen kontroll över när det är dags att tappa på burk. Är man för tidig bildas stora kristaller i burkarna och honungen blir grusig av sockerkristallerna. Är man för sent ute stelnar honungen i de stora kärlen och måste smältas för att kunna tappas om.

Med ympmetoden har man kontroll – när man tillsätter ympen kan man tappa honungen på burk direkt och man vet att man får bra resultat.

Så här gör jag när det är dags att tappa honung på burk.

Fler tips och berättelser från landet: