Annons

Söndagsfilmen: Bisvärm

Genom åren har jag haft flera svärmar från mina bisamhällen. Ibland har jag tagit till drastiska metoder men oftast går det rätt lugnt till.

Den svärm jag skrev om i fredags är nu infångad och sitter i en kupa i min nya bigård. Och jag passade på att göra en liten film om svärmande bin för den som inte råkat ut för det tidigare.

Annons

Bisamhällen förökas med avläggare

Senvåren har varit utmärkt för bina och mitt överlevande samhälle har vuxit sig stark – så idag gjorde jag en avläggare.
Senvåren har varit utmärkt för bina och mitt överlevande samhälle har vuxit sig stark – så idag gjorde jag en avläggare.

Ett av dagens projekt var att göra en avläggare från mitt sista överlevande bisamhälle. Senvåren har varit perfekt för bina och samhället har utvecklats bra och blivit riktigt starkt.

Den här tiden på året är risken för svärmar störst och genom att göra en avläggare kan man tillfredsställa binas önskan att föröka sig på ett kontrollerat sätt. Jag har klättrat nog i trän tidigare år.

Det finns många sätt att göra avläggare. Principen är att du flyttar ett antal ramar med yngel, mat och bin till en ny låda. Bina kommer snart att bli oroliga när det inte finns någon drottning i samhället och kommer därför att dra upp en ny från någon av yngelcellerna. En drottning är i princip ett vanligt arbetsbi som fått bättre mat som larv och utvecklas därför snabbare och  får dessutom fortplantningsorgan. En drottning behöver bara sexton dygn från ägg till färdig drottning jämfört med tjugoen dygn för ett arbetsbi.

Nya platsen blir på kullen ovanför dammen. Har satt upp en extra kupa också ifall jag skulle fånga en svärm.
Nya platsen blir på kullen ovanför dammen. Har satt upp en extra kupa också ifall jag skulle fånga en svärm.

Jag hittade en drottningcell på en av ramarna och flyttade över den till min nya avläggare. På så sätt kan jag tjäna upp till två veckor. Eftersom drottningen lägger upp till 2000 ägg varje dygn så innebär varje dag utan drottning att samhället förlorar i styrka.

I samband med att jag gjorde avläggaren passade jag på att flytta samhället till en bättre pass femtio meter bort. De dragbin som kommit med kommer att flyga tillbaka till det gamla samhället medan de bin som fortfarande har inre tjänst kommer att acceptera den nya platsen. Allt enligt teorin – men förhoppningsvis kommer allt att gå bra.

Gamla bigården låg lite väl skuggigt, men nu ska bina få morgonsol så de kommer igång tidigt,
Gamla bigården låg lite väl skuggigt, men nu ska bina få morgonsol så de kommer igång tidigt,ggare
Annons

Bina inne på ett stickspår

Mitt överlevande bisamhälle är starkt och det var full fart på dragbina. Lagom argsinta också – fick ett stick i magen genom bidräkten – men när de sticker genom tyg lyckas de inte pumpa in så mycket gift.
Mitt överlevande bisamhälle är starkt och det var full fart på dragbina. Lagom argsinta också – fick ett stick i magen genom bidräkten – men när de sticker genom tyg lyckas de inte pumpa in så mycket gift.

Idag satte jag på den första skattlådan på mitt enda överlevande bisamhälle. Då upptäckte jag att de tagit sig lite friheter och inte använder kupan som det är tänkt.

Istället för att flyga ut genom flustret på framsidan har de hittat en egen ingång. En av täckbrädorna hade slagit sig under vintern och lämnat en glipa på en centimeter och det hade blivit den ingång de föredrog.

När jag satt på skattlådan förstod de inte till en början att deras gamla ingång var stängd. Men de kommer snart att hitta den rätta vägen via flustret,
När jag satt på skattlådan förstod de inte till en början att deras gamla ingång var stängd. Men de kommer snart att hitta den rätta vägen via flustret,

Men när skattlådan åkte på försvann den möjligheten. Medan jag arbetade med kupan samlades fler och fler dragbin vid den gamla ingången men jag har fullt förtroende för mina bin. De kommer att hitta den rätta ingången rätt snabbt.

Ser fram mot den här sommaren med tillförsikt. Det brukar jag i och för sig alltid göra i maj – men samhället är riktigt starkt med mycket bin och det bådar gott. Många dragbin med klargult pollen i sina korgar (bina samlar pollen i korgar på bakbenen) betyder vid den här tiden på året att de drar på salix. Det finns flera stora pilgubbar i skogen i närheten och om det är hanplantor är de rika på både pollen och nektar. En av de viktigaste födokällorna för bina så här års.

Om värmen håller i sig kommer samhället att växa snabbt och då blir det en första skörd vid midsommar. Jag får se det positiva i att så många samhällen dött – nu går det väldigt snabbt när jag bara har en kupa att hålla reda på.

När jag hade flera samhällen använde jag kärran till trädgårdstraktorn. Nu räcker det med en skottkärra.
När jag hade flera samhällen använde jag kärran till trädgårdstraktorn. Nu räcker det med en skottkärra.

En Saft-Maja är utmärkt för att smälta bivax

Jag köpte en Saft-Maja på loppis som jag använder som vaxsmältare. Det går utmärkt.
Jag köpte en Saft-Maja på loppis som jag använder som vaxsmältare. Det går utmärkt.

En del brukar skilja på täckvax och det vax som sitter i ramarna. Täckvaxet är mer lätthanterligt eftersom det inte har några rester av puppor, men bivax är bivax och med rätt hantering går allt vax att använda.

Många bygger solvaxsmältare, men för mig är sommarhalvåret fyllt av andra aktiviteter. Jag föredrar att sköta vaxhantering och annat pyssel med ramar och kupor till vinterhalvåret. Smälta bivax gör jag helst under mörka vinterkvällar.

bSom all honungshantering är det ett kladdigt jobb att skära ut bivaxet ur ramarna.
Som all honungshantering är det ett kladdigt jobb att skära ut bivaxet ur ramarna.

Då är en Saft-Maja en utmärkt hjälp. Jag köpte min på en loppis för en hundring –och ett gott råd är att inte skaffa en ny. Har man väl börjat använda den för att smälta vax blir den aldrig densamma igen.

Täckvaxet samlat jag upp i en gryta, sen är det bara att hålla på vatten och värma så smälter vaxet ihop till en fin gul kaka. Vaxet som sitter i ramarna kräver lite mer arbete. Jag skär ut det ur ramarna med en avställd kökskniv, sen är det bara att lägga bitarna i Saft-Majan och sätta på spisen.

När vaxet smält finns det bara en proteinrik gröt med rester av puppor kvar. Utmärkt till komposten och till fåglarna. trådarna är lätta att plocka ur när vaxet är borta.
När vaxet smält finns det bara en proteinrik gröt med rester av puppor kvar. Utmärkt till komposten och till fåglarna. trådarna är lätta att plocka ur när vaxet är borta.

Jag tömmer ut det smälta vaxet i en gryta med vatten på botten och sen får det stelna. Lite rester från puppor och pollen följer alltid med, men om man värmer upp grytan kommer smutsen att samlas mellan vattnet och vaxet. När det kallnat kan man skrapa av skräpet från vaxkakan och upprepa proceduren tills man är nöjd.

Jag tömmer det smälta vaxet i en stor gryta med vatten i botten. Det ser lite skitigt ut, men efter ett par uppkok är det bara rent bivax kvar.
Jag tömmer det smälta vaxet i en stor gryta med vatten i botten. Det ser lite skitigt ut, men efter ett par uppkok är det bara rent bivax kvar.

Bidöden gör mig lite orolig

Nu har jag bara ett bisamhälle kvar. En del säger att bidöden är överdriven men här är den en bister verklighet.
Nu har jag bara ett bisamhälle kvar. En del säger att bidöden är överdriven men här är den en bister verklighet.

Nu har jag bara ett bisamhälle kvar. Förra året hade jag sex starka samhällen men i våras hade fem dött. Och jag verkar inte vara ensam om att drabbas av bidöden.

Det finns flera olika sjukdomar och parasiter som kan drabba bisamhällen men det som oroar mig är att jag inte vet varför mina samhällen dött. Torkan kan ha varit en bidragande orsak. Efter en varm vår förra året fick jag en bra skörd i juni – men sen slutade det regna. Utan vatten fanns det ingen nektar i blommorna och när jag slutskattade i augusti var kuporna praktiskt taget tomma på honung. Flera samhällen var dessutom så svaga att de inte orkade dra ner allt vinterfoder.

Mitt återstående samhälle verkar i alla fall vara starkt och kupan är fylld med honung.
Mitt återstående samhälle verkar i alla fall vara starkt och kupan är fylld med honung.

Ändå verkar det inte vara svält som slagit ut mina samhällen. Flera av de döda samhällena hade fortfarande hyfsat med foder kvar.


Vill du läsa mer om biodling och livet på landet? Följ bloggen på Facebook eller prenumerera i spalten till höger.


Och bidöden verkar ha drabbat andra odlare också. En biodlare här i Vingåker miste alla sina samhällen och den storskaliga odlare jag brukar köpa honung av hade förlorat majoriteten av sina samhällen. Utan synbar anledning.

När jag dessutom får höra från andra fruktodlare att det verkar vara brist på pollinatörer i år så blir jag fundersam. De finns de som hävdar att bidöden är överdriven men för mig verkar den mer och mer som en realitet. Jag har i alla fall ett samhälle som verkar starkt och här surrar det fortfarande runt lavendel och oregano. Samtidigt berättar andra om tysta blommande fält med vare sig bin eller humlor.

I lavendeln, klövern och oreganon är det full aktivitet. Även om det inte når samma nivåer som förra året.
I lavendeln, klövern och oreganon är det full aktivitet. Även om det inte når samma nivåer som förra året.

Nu är vi inne på en andra sommar med torka. Prognoserna lovar gång på gång regn – men när det närmar sig minskar mängden för att i de flesta fall helt utgå. Här har det bara kommit en bråkdel av det regn som vi får en genomsnittlig sommar. Och det drabbar både odlingar och insekter.

Jag vet inte hur det är i andra delar av landet. Förhoppningsvis står det bättre till med insekterna. Och jag hoppas att de senaste säsongerna bara är en tillfällig nedgång och att bin och humlor kommer att återhämta sig nästa år.

Vissa vinterförluster får man räkna med. Men att fem av sex samhällen dör ut under en vinter känns inte normalt.
Vissa vinterförluster får man räkna med. Men att fem av sex samhällen dör ut under en vinter känns inte normalt.