Annons

Hönsen hotar min carport

Det har varit skönt att kunna parkera snöfritt i vinter. Men nu naggas den möjligheten i kanterna av hönsen som bit för bit raserar parkeringsplatsen.
Det har varit skönt att kunna parkera snöfritt i vinter. Men nu naggas den möjligheten i kanterna av hönsen som bit för bit raserar parkeringsplatsen.

Det händer alltid något på landet. Ibland uppstår stora problem – som branden. Vanligare är små problem av olika sort – som att hönsen förstör min carport.

Sen i vintras har jag haft hönsen frigående på gården. De har blivit mycket sociala och verkar uppskatta det kringströvande livet. En höna har fallit offer för höken, men jag tror ändå de tycker det är värt risken.

Så fort jag går ut kommer alla hönsen springande och de följer sedan efter mig för att se om det vankas något gott. Tyvärr har de inte förstått att deras frihet är under ansvar och de envisas med att försöka riva min carport.

De sprätter bort gruset sten för sten i jakten på några enstaka frön från fågelmaten.
De sprätter bort gruset sten för sten i jakten på några enstaka frön från fågelmaten.

Lite är det mitt fel. I vintras hade jag fågelmaten hängande från carporten och det innebar att småfåglarna sprätte ner en del fröer i gruset under. Hönsen har naturligtvis upptäckt detta och håller därför på att underminera hela byggnaden genom att sprätta bort gruset som jag kört dit.

Jämfört med andra problem är det här marginellt. Men ändå något jag måste ta itu med innan det är för sent. Därför kör jag nu varje dag fram större stenar för att stötta. Det är uppenbart att en sluttning med bara grus inte är hönssäker – men om den armeras med stenar i tjugokilosklassen bör den blir något beständigare.

Sånt är livet på landet. Det uppstår problem, man suckar. Och sen löser man det. Och jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt.

Annons

Avliva djur – Hugo, den halta hönan

Hugo är den vita hönan och så här i efterhand är jag glad att hon fick leva och hon har ett värdigt hönsliv.
Hugo är den vita hönan och så här i efterhand är jag glad att hon fick leva och hade ett värdigt hönsliv.

Skaffar man djur har man inte bara ett ansvar för att de har mat och vatten – man har också ansvar för deras liv och död. Och att ta beslutet att avliva djur är inte alltid lätt.

Vi en kläckning för några år sedan var det en av kycklingarna som hade svårt att gå. Men eftersom den såg pigg ut i övrigt så avvaktade jag. Har jag djur som verkar krassliga på något sätt håller jag alltid extra koll på dem för att se om de behöver behandling – eller måste avlivas.

Men kycklingen åt och drack och utvecklades lika fort som sina syskon. Så jag lät det bero. Namnet Hugo fick den av en besökare här på gården som tillbringade mycket tid med kycklingarna. Och det var långt innan de gick att könsbestämma. Normalt brukar jag inte döpa hönsen eftersom jag har svårt att äta kött som haft ett namn. Men eftersom Hugo stack ut så tydligt med sin hälta så fick hon behålla sitt namn.

Det visade sig sedan att Hugo var en höna och hon klarade sig bra i flocken. Hon haltade fortfarande svårt men gick ute med de andra, åt, drack och värpte. Hon verkade ha ett värdigt hönsliv. Hugo levde i tre år innan jag tog bort henne – då hade hon blivit skadad och kunde inte gå alls. Då var jag tvungen att ta beslutet. Och det är det som jag ser som nyckeln när man ska fatta beslut om att avliva djur: Har de ett värdigt liv.

Dixie var våldsmat aggressiv mot andra hundar – men en dröm på många andra sätt. Fortfarande saknad.
Dixie var en riktig bitch mot andra hundar – men en dröm på många andra sätt. Fortfarande saknad.

För många år sedan avlivade vi vår hund Dixie. En schäfer som blivit 12 år och hade svåra höftproblem. Som alltid är det ett svårt beslut men veterinären gav oss ett bra råd. –Vad är det Dixie tycker mest om att göra, och hur mycket av det kan hon göra nu?

Till slut var det ett lätt beslut. Om man väljer att behålla ett sjukt eller skadat djur bör man fråga sig själv om det är för djurets – eller för ens egen skull. Nu kan jag se att jag tog rätt beslut när det gällde Hugo, men har man höns eller andra djur så kommer man att behöva fatta andra beslut förr eller senare.

Annons

Värme i hönshus

Mina nuvarande höns, Sussex och Lohman, besväras inte av snö och vinter. Däremot finns det få anledningar för dem att ge sig ut i snön – varken insekter eller gröna att picka i sig.
Mina nuvarande höns, Sussex och Lohman, besväras inte av snö och vinter. Däremot finns det få anledningar för dem att ge sig ut i snön – varken insekter eller grönt att picka i sig.

Ibland får jag höra att höns klarar ner till 17 minusgrader innan de får problem med förfrysningsskador. Det är kanske sant, men ska de trivas bra bör temperaturen ligga mellan 5 och 15 plusgrader. Det är målet med mitt hönshus.

Höns klarar i allmänhet kyla bättre än värme, men det finns gränser. De överlever utan problem rätt många minusgrader men att sätta gränsen där de får förfrysningsskador tycker jag är lite hårt. Bortsett från rent praktiska problem med frysboxtemperaturer i hönshuset – som frusna ägg och fruset vatten – vill jag gärna att hönsen ska trivas. Det räcker inte med att de överlever.

Nu är mitt nya hönshus nästan färdigt och hönsen har det betydligt bättre än i den gamla ladugården. Jag har lärt mig en del av bristerna i det gamla – framförallt att hålla värmen bättre på vintern – och råttorna borta. Min senaste film om hönsen:

Det finns flera alternativ för att hålla värmen i hönshuset. Först bör man se till att värmen inte försvinner. Ett dragigt hönshus är direkt skadligt för hönsen och dessutom försvinner värmen. Så först fixar man så att det inte är  drag, sen isolering. Bra isolering gör att värmen inte strålar ut genom tak och väggar.

När utetemperaturen ligger under tio minus drar jag igång mitt dyra kamflänselement. Elen kostar en del men det gör det lite drägligare för mina hönor.
När utetemperaturen ligger under tio minus drar jag igång mitt dyra kamflänselement. Elen kostar en del men det gör det lite drägligare för mina hönor.

Nästa steg är att värma upp hönshuset. Enklaste värmekällan är höns. Varje höna avger runt 10 watt, så de pickar runt som små värmeelement i hönshuset. Det betyder också att hönsen ger värme till varandra. Har du fem hönor med gott om plats så kommer de att vara mer frusna än om du har förtio hönor på samma utrymme. Förr i tiden hade man nästan aldrig värme i hönshusen, men hade man många hönor och om hönshuset var en del av ladugården med rejäla värmekällor i form av kor, hästar och grisar så hade hönsen det rätt bra.

En del använder gödselbingen som värmekälla, men min erfarenhet är att det är en osäker metod. Blir det riktigt kallt avstannar processen när man behöver den som bäst.

Jag har investerat i ett kamflänselement godkänt för djurstallar. Ingen billig lösning, men i alla fall den säkraste. Att sätta in en vanlig värmefläkt i ett hönshus är att leka med elden. De nakna glödtrådarna inne i fläkten väntar bara på att det ska byggas upp tillräckligt med damm för att de ska fatta eld. Eller att hönsen flaxar upp strö som sugs in mot glödtrådarna.

Värmelampa är i så fall ett bättre alternativ. Den är tät och säker men eftersom den är tillverkad för kycklingar/smågrisar så är den konstruerad för att rikta värmen neråt. Den skapar en varm cirkel på golvet under. Lite som att sätta en elradiator bakom en soffa. Visst värmer den – men effekten hamnar inte där den behövs.

Kläcka ägg – från ägg till kyckling

En automatisk äggkläckare kan kläcka kycklingar nästan på egen hand. Det man får tänka på är att höja luftfuktighet och sluta vända äggen när det närmar sig.
En automatisk äggkläckare kan kläcka kycklingar nästan på egen hand. Det man får tänka på är att höja luftfuktighet och sluta vända äggen när det närmar sig.

Alla tamfåglar här på gården är kläckta här. Det är min variant av smittskydd. Genom att kläcka äggen här så är jag skyddad mot många av de sjukdomar och parasiter som kan drabba höns.

Äggen köper jag in från olika uppfödare och jag är noga med vem jag köper ifrån. Jag vill se bilder på föräldradjuren och undviker dessutom att kläcka inköpta ägg under de kallaste och varmaste delarna av året. Eftersom äggen skickas med distributör vet man inte om bilen kommer att stå parkerad så det blir för varmt eller kallt för äggen.

Äggen doppas i Virkon för att döda eventuella bakterier och virus. Och jag vet... Jag borde ha haft handskar på mig.
Äggen doppas i Virkon för att döda eventuella bakterier och virus. Och jag vet… Jag borde ha haft handskar på mig.

Äggen får vila över natten så att äggsnoddarna får en chans att lägga sig tillrätta. Dagen efter blandade jag till en lösning med Virkon S, ett medel som dödar bakterier och virus. Virkonbehandlingen är en säkerhetsåtgärd så att man minskar risken att få in sjukdomar från andra gårdar.

Virkonet blandas med 10 gram per liter vatten. Vattnet ska vara ljummet eller åtminstone något varmare än äggen. Sen doppar man äggen och lägger dem på en handduk. En del vill låta dem lufttorka helt innan man stoppar dem i maskinen, men jag tycker det är onödigt. De ska naturligtvis inte droppa om dem, men om de är lite fuktiga så hjälper det till att få upp luftfuktigheten i maskinen. Det kan ta ett par timmar annars.

Väl packade kläckägg

När man skickar ägg måste de vara väldigt bra förpackade, papper och spån runt äggen i en igentejpad kartong. Sen bubbelplats i flera lager runt kartongen och frigolitchips runt hela härligheten i en stor stabil kartong.
När man skickar ägg måste de vara väldigt bra förpackade, papper och spån runt äggen i en igentejpad kartong. Sen bubbelplats i flera lager runt kartongen och frigolitchips runt hela härligheten i en stor stabil kartong.

Alla 24 äggen som jag fått från uppfödaren var hela. Jättefin färg och bara ett par var lite smutsiga. Den smuts jag upptäckte skrapade jag bort försiktigt innan jag lade äggen i maskinen. Några ägg var lite små, men det kan bero på att hönan varit tidigt i sin äggläggarkarriär.

Äggen lades i maskinen och sen är det bara att vänta. De ska genomlysas efter en vecka och efter totalt tre veckor är det dags för kläckning av hönskycklingar. Vaktelkycklingar går lite snabbare att kläcka och brukar komma ut redan efter 17 dagar – drygt två veckor. Jag brukar försöka lysa äggen efter en vecka och man ska då se ett tydligt spindelnät av ådror. Det brukar gå bra med vita ägg och även normala bruna, men mina chokladbruna maranägg var hopplösa. Samma sak med mönstrade vaktelägg.

Maskinen är redo att kläcka fram kycklingar. Här är det maranägg som jag placerar i kläckaren.
Maskinen är redo att kläcka fram kycklingar. Här är det maranägg som jag placerar i kläckaren.

När det är tre dagar kvar är det dags att koppla bort vaggan från kuvösen så att äggen får ligga stilla de tre sista dagarna. Dessutom höjer jag luftfuktigheten till 65 procent. Det gör det lite enklare för kycklingarna att forcera skalen. Kycklingarna kan behöva några dagar för att lägga sig rätt i äggen. Sen ska de riva hål på hinnan till luftblåsan i den breda änden av ägget och börja andas luft. Då kan man börja höra pipanden från äggen.

24 ägg i maskinen. Alltid spännande att kläcka ägg hemma. Hur många är befruktade? Hur många tog för mycket stryk under transporten? Genomlysningen gav en del ledtrådar och visade några ägg som var döda. Men det är alltid spännande att se hur många som klarat hela utvecklingstiden och kommer ut som friska kycklingar.

Helst vill man kläcka fram hönor

Sen finns det fler frågetecken. Hur många blir hönor och hur många blir tuppar? Även om man vet att 50 procent blir tuppar så gäller det bara om man kläcker väldigt många ägg. Kläcker du tusentals ägg kommer runt hälften att bli tuppar. Men med bara tjugofyra ägg i kläckaren har mitt resultat varierat mellan sju och fjorton tuppar. Normalt vill man ha så få tuppar som möjligt eftersom det är hönsen som är produktiva. Har man en köttras är det enklare att ta många tuppar med jämnmod.

Nu gäller det att ha värmelampa, vattenautomat och matautomat redo. Sen är det bara att vänta och hoppas.

När dag 21 närmar sig kan kläckningen börja när som helst. Första gången blev jag överraskad när den första kycklingen kläcktes redan natten till dag 20. Hade varit så fokuserad på dag 21 så jag blev bokstavligt talat tagen på sängen. Hade sträckt ut mig några minuter för att titta på nyheterna när jag hörde ett krafsande från gästrummet. När jag gick för att kolla så var en kyckling redan ute och en andra på god väg. Plockade bort lite skalrester i kläckaren och tog en bild.

Hade gärna tagit fler bilder, men tyvärr är det en kompromiss. Varje gång jag öppnar kläckaren så blir kycklingarna lite nedkylda. Jag är alldeles för mycket hönsmamma för att ta några risker med mina nyfödda.

Flyttas till låda

Efter någon dag i kläckaren har kycklingarna torkat upp och då flyttar jag över dem till en låda med värmelampa och vatten. Jag plockar bort de torra kycklingarna efter hand och tar samtidigt bort skalrester ur kläckaren. De torra kycklingarna brukar börja äta och dricka direkt. Tidningarna fungerar förresten utmärkt som underlag för kycklingarna. Byter till färska tidningar varje dag och får på så sätt marktäckning impregnerat med gödsel. Känns som en kretsloppsanpassad lösning. Men om man ska kläcka vaktlar är det bäst med tyg, som en gammal handduk. Annars är risken stor att vaktelkycklingarna kommer att skada benen när de halkar omkring på det glatta pappret.

Värmelampan hänger jag någon decimeter ovanför golvet. Kycklingarna kan själva välja hur varmt de vill ha det och om de ligger hoptryckta under lampan så behöver man sänka den för att ge dem mer värme. Hellre för varmt under lampan så att de ligger en bit bort. Kycklingarna bestämmer själva var på golvet det är behagligt.

Jag börjar mata kycklingarna direkt när de placerats i lådan men det är inte nödvändigt. Kycklingar klarar sig flera dagar utan mat men jag tycker det är lika bra att komma igång. Jag brukar ge dem startfoder den första månaden. Det är extra proteinrikt och ger dem alla förutsättningar att växa sig starka. För vaktelkycklingar använder jag foder avsett för kalkonkycklingar eftersom de behöver ännu mer protein.

Jag har blivit ombedd att döpa kycklingarna... Den här heter i alla fall Estelle - längre har jag inte kommit.
Jag har blivit ombedd att döpa kycklingarna… Den här heter i alla fall Estelle – längre har jag inte kommit. Försök hitta henne igen.

Lyckad kläckning

Min första kläckning var riktigt lyckad. Men att räkna kycklingar är inte det lättaste. Antingen springer de fram och tillbaka eller så ligger de i en stor dunig hög. Istället använde jag samma princip som när jag var reseledare och räknade de tomma stolarna. När alla kycklingar var utplockade låg det sju ägg kvar 24–7=17 och än så länge verkar alla må bra.

Dag 24 drog jag ur kontakten till kläckaren. Resultatet: Av 24 inlagda ägg blev det 17 friska kycklingar. Måste säga att jag är mycket nöjd.

Dag två är alla kycklingarna uppe och springer omkring. Temperaturen under värmelampan är 38 grader enligt termometern.
Dag två är alla kycklingarna uppe och springer omkring. Temperaturen under värmelampan är 38 grader enligt termometern.

När man har 17 kycklingar så kommer några att vara lite mindre än de övriga. Det var speciell tre som jag var lite orolig för. De var mindre och inte lika aktiva som de övriga.

Hittade tips om att mata dem med honungsvatten via pipett, men det kändes lite överkurs. Gjorde i stället så att jag smulade sönder lite foder bredvid dem och de började äta. Dag två efter kläckningen var alla 17 uppe och sprang omkring. Äta, dricka och sova är huvudsakliga sysselsättningen.

Efter tjugotre dagar ligger sju ägg kvar i kläckaren. Av dessa var fem betydligt mindre än de övriga.
Efter tjugotre dagar ligger sju ägg kvar i kläckaren. Av dessa var fem betydligt mindre än de övriga.

Kycklingarna bor nu i en pallkrage med tidningspapper under. De får friskt vatten morgon och kväll och jag håller noggrann koll på fodret. Finns enormt många olika råd på nätet om vad man ska mata de små liven med. Själv valde jag att ge dem kycklingfoder. Kostar förstås lite pengar – men eventuella matexperiment får vänta tills jag har kontroll på resten. Vill man ge dem lite extra uppskattar de kokt ägg som man mosar.

Panik i kläckrummet

När äggkläckaren hade gått ett dygn efter sista kläckningen accepterade jag att det inte skulle bli fler än sjutton kycklingar. Jag drog ut sladden och åkte och handlade. Oj vad jag bedrog mig.

Tillbaka från affären tog jag en kopp kaffe och bestämde mig för att städa äggkläckaren. Men när jag tog upp äggen för att slänga dem började ett av dem pipa – och jag såg ett litet hål i skalet!

Lätt panik. Här hade kläckaren stått utan ström i ett par timmar och det var bara normal rumstemperatur och luftfuktighet på 20 procent. (Ska vara 37,5 grader och 65 procent luftfuktighet enligt manualen.) Snabbt in med äggen igen och så på med kläckaren.

Vet att jag sagt att jag inte ska döpa kycklingarna men det här får bli ett undantag. Sladdisen heter numera Gulöga och är tuffare än man kunde tro.
Vet att jag sagt att jag inte ska döpa kycklingarna men sladdisenr fick bli ett undantag. Hen döptes till Gulöga och var tuffare än man kunde tro.

Bara att hoppas på det bästa. Men fyra timmar senare var sladdisen ute. Lät hen (Känns helt naturligt att använda det uttrycket här.) gå kvar i maskinen ett dygn men för ett par timmar sedan fick Gulöga komma ner till syskonen. Klart hen är mindre än de andra men verkar vara rätt tuff ändå. Har börjat äta och käbbla med de andra om maten i alla fall.

De äldre syskonen hade redan vuxit till sig och man kunde se små vita vingspetsar på en del. Så fort äggkläckaren är städad är den redo att kläcka en ny omgång kycklingar.

Följ livet på gården

SparaSpara

SparaSpara

Söndagsfilmen: Höns i trädgården

Frigående höns på riktigt. En risk för sallad och bär – och för hönsen. Men frihet innebär alltid risker.
Frigående höns på riktigt. En risk för sallad och bär – och för hönsen. Men frihet innebär alltid risker.

Nu under sommaren får hönsen gå fria i trädgården under dagarna. Det är till glädje för både mig och hönsen, men det finns nackdelar.

Framförallt är det risken med rovdjur. Jag har förlorat flera höns till höken och räven har tagit en av mina tuppar. Ändå tycker jag det är värt risken. I den här filmen har jag sammanfattat vad jag tycker om att ha hönsen fria i trädgården.

Till hösten kommer de att få hållas i hönsgården. Inte det roligaste, men de vänjer sig. Och sen kan man se fram mot hönssläppet till våren.