Annons

Första honungen skördad

Första ramarna skördade men bina fortsätter samla. Här på min honungsfacelia som jag sådde just för det ändamålet.
Första ramarna skördade men bina fortsätter samla. Här på min honungsfacelia som jag sådde just för det ändamålet.

Har gjort en första testkörning med nya slungan. Körde bara fyra ramar men det mesta verkar fungera. Har bara lite problem med obalans.

Kommer inte riktigt ihåg hur man täcker av ramarna på bästa sätt så jag har fått prova mig fram. Skrapa eller gaffla med avtäckningsgaffeln, det är frågan. Har sett filmer med båda varianterna på Youtube.

Tappade två burkar ännu inte kristalliserad honung, bara för att jag kunde
Tappade två burkar ännu inte kristalliserad honung, bara för att jag kunde

Det blev gafflande till slut i alla fall. Krävs lite träning för att köra gaffeln precis under locken på cellerna bara. Körde bara fyra ramar men det blev några kilo honung i alla fall.

Den står nu i en hink för att kristalliseras men jag kunde inte låta bli att tappa upp ett par burkar med riktigt färsk honung i alla fall.

Annons

Bina är oresonliga

Mina bin verkar inte trivas. Eller så trivs de så bra att förökning är deras främsta prioritet.
Mina bin verkar inte trivas. Eller så trivs de så bra att förökning är deras främsta prioritet.

Nu har jag haft bin i drygt en månad och det har visat sig vara betydligt mer arbetskrävande än jag trodde. Och då har jag inte ens börjat ta hand om honungen.

Under de gångna veckorna har jag fått fyra svärmar. Två har jag lyckats fånga men igår flydde två svärmar till skogs. Då har jag ändå gjort vad jag kunnat för att behålla dem.

Jag har sett till att de har gott om plats. Yngelrum på två lådor och gott om utrymme i skattlådorna för honungen. Jag har regelbundet gått igenom kuporna och skurit bort svärmceller. Med andra ord pysslat om dem så gott jag kunnat. Men jag har inte lyckats få dem att ta reson.

Kanske hundra tusen bin har bestämt sig för att flytta. Har konsulterat min granne som hade bin en gång i tiden och han säger att det är naturligt och att man får vänta sig åtminstone en svärm per samhälle och år.

I biboken å andra sidan står det “hoppas att du någon gång får uppleva en svärm”. Jag har fått mitt lystmäte. Är numera ganska trött på att klänga runt i träd med bidräkt och diverse redskap. Vet inte om jag kanske skulle byta drottningar, men de jag har är i alla fall fromma. Har ännu inte blivit stucken i alla fall.

Så nu sitter jag i alla fall med fem samhällen. Och en nyinskaffad honungsslunga. Det blev en fyra ramars med självvändande innerkorgar. Inte helautomatisk alltså, men med korgar som vänder inne i maskinen när du slungar honungen. Så man slipper kladda med att vända på ramarna.

Så fort hönshuset är klart ska jag ta itu med slungrummet. Mitt starkaste samhälle – A-kupan – har redan fyllt en skattlåda och övriga är på god väg. Hade de inte lagt så mycket energi på att svärma hade de nog varit dags att skatta dem också.

Annons

Ännu en svärm

Svärmen satte sig fyra meter upp i en gran. Vi följde den 500 meter genom skogen. Först jag, sedan hunden och sist min systerdotter.
Svärmen satte sig fyra meter upp i en gran. Vi följde den 500 meter genom skogen. Först jag, sedan hunden och sist min systerdotter. Till slut fick jag fast den och har nu fem samhällen.

Det var en ren tillfällighet att vi hörde den andra svärmen. Det var ett litet moln av bin över växthuset och vi fick följa svärmen 500 meter in i skogen innan drottningen behagade sätta sig.

Till slut landade hon fyra meter upp i en gran. Det var bara att avbryta arbetet med hönshuset och hämta stege, grensåg, skattlådor, sekatör, såg etc etc och släpa ut allt i skogen.

När jag väl lyckats få upp stegen nådde jag svärmen precis med grensågen. Som vanligt såg jag nästan ingenting i grenverket. Så plötsligt dånade det till och jag fick några tusen bin i huvudet. Men drottningen höll sig kvar.

Försökte först skaka ner svärmen, men drottningen var seg. Först när jag sågade av hennes gren fick jag ner svärmen på marken.

Första försöket att få in drottningen i lådan misslyckades och när vi kom tillbaka efter en halvtimme hängde hela svärmen på utsidan. Då skopade jag försiktigt ner så många bin jag kunde i lådan och la på spärrgallret. Efter ytterligare en halvtimme var svärmen fast.

Fick hjälp av grannen som haft bin tidigare och vi gick igenom det tredje samhället som inte svärmat ännu. Massor av bin och vi skar bort flera svärmceller, så nu ska de förhoppningsvis hålla sig lugna över midsommar i alla fall.

Trodde i min enfald att biodling var ett rofyllt projekt. Men det var många år sedan jag klättrade så mycket i träd- Och aldrig tidigare i heltäckande dräkt och med tusentals bin cirklande runt mig. Hoppas det blir lite lugnare framöver, hoppas…

Jag sköt ner svärmen med studsaren

Svärmen sätter sig hos drottningen medan spejare letar efter ett nytt bra ställe att bo på.
Svärmen sätter sig hos drottningen medan spejare letar efter ett nytt bra ställe att bo på.

Vid lunchtid brakade det loss. Himlen fylldes med dånande bin och flera timmars intensiv  kamp för att rädda svärmen inleddes. Till slut fick jag skjuta ner den med studsaren.

Var helt oförberedd på svärmen. Har ju bara haft bin några veckor. Men i C-kupan hade bina ännu inte gått upp genom spärrgallret och antagligen blev det för trångt.

 

Den kära drottningen kunde gärna få ha hittat en bättre plats att hänga på.
Den kära drottningen kunde gärna få ha hittat en bättre plats att hänga på.

Sen valde drottningen inte den bästa platsen att sätta sig – ur mitt perspektiv. Tolv meter upp i en björk. Pratade med Arne från Biodlarna i Nyköping och min granne som har haft bin i många år. Fram med en tom skattlåda och sen gällde det att försöka nå svärmen.

Fyra meter stege och två hoptejpade skaft till grensågar räckte inte upp. Och jag kände mig inte beredd att börja klättra i en björk med bikläder och en sexmeter  lång stör. Då föreslog grannen att jag skulle skjuta ner svärmen, det hade han gjort en gång i tiden. Så, fram med bössan och sen gällde det att hitta ett bra skjutläge.

Naturligtvis med solen i ögonen och svärmen i ett virrvarr av björkris. Satte första två skotten långt ner på grenen – utan större effekt. Tredje skottet satte jag på ett av de få ställen där grenen syntes tydligt. Och si, det rasade till i björken och grenen for i backen i ett moln av bin.

När grenen föll mot marken hoppade drottningen av och satte sig på en ny kvist. Här håller bina på att formera sig igen.
När grenen föll mot marken hoppade drottningen av och satte sig på en ny kvist. Här håller bina på att formera sig igen.

Tyvärr hade drottningen hoppat av i fallet och efter en halvtimme hade jag tre klasar med  bin hängande i björken. Men nu på fyra meters höjd. Nu var det bara att kapa grenarna under med sågen och sen med ett elegant snitt få grenen med bina att böja sig ner mot marken. Sen knipsade jag av kvistarna som bina hängde på med sekatören och lyfte ner dem i den väntande skattlådan. Ett antal tusen bin blev kvar på marken, men flyttade snart efter drottningen.

Nu är bina boxade och väntar på ny bostad.
Nu är bina boxade och väntar på ny bostad.

Nu står lådan skyddad mot regn ute på gräsmattan, och i morgon åker jag till Bifabriken i Töreboda för att skaffa ny botten och tak till min fjärde kupa.

Tredje lådan på kuporna

Nu får mina italiena lite utrymme att expandera.
Nu får mina italienare lite utrymme att expandera.

Nu har kuporna stått här en vecka. Har varit lite halvdant väder, men jobbar gör de.

Spärrgaller och tredje lådan åkte på i förra veckan. I morgon blir det dags att inspektera om de tagit sin nya bostadsdel i besittning. Har hört lite historier om att bina kan tveka att gå igenom gallret, och då kan det bli trångt i yngelrummet med risk för svärmning.