Annons

Tilluft till braskaminen är överskattat

Jag har tre eldstäder i huset. En vedspis i köket, en rörspis i sovrummet och en braskamin i vardagsrummet. Tycker att braskaminen värmt lite dåligt så det kanske är dags att uppgradera sig. Tilluft låter bra, men när man tittar närmare är det inte lika självklart. 

Min gamla braskamin har egentligen bara en fördel. Den är stor – så det går att lägga in stora vedträn.
Min gamla braskamin har egentligen bara en fördel. Den är stor – så det går att lägga in rejäla vedträn.

Den nuvarande kaminen är gissningsvis från 70-80-talet, och det har hänt mycket sen dess. Verkningsgraden på en öppen spis – såna som finns murade i hus från 40-50-talet ligger mellan 5 och 10 procent. En braskamin från 80-talet har en verkningsgrad på runt 40 procent och en modern kamin ligger mellan 70 och 80 procent. Alltså betydligt mer värme från varje vedklabbe.

Min gissning är att den kamin jag har ligger närmare en öppen spis i verkningsgrad. Den avger bara strålningsvärme och glasväggarna reflekterar hettan tillbaka in i elden. Det är i princip bara ett eldfast utrymme med ett stort hål upptill som släpper ut värmen till skorstenen.

Snålare braskamin

Det finns flera skäl till den dåliga verkningsgraden: För det första har den okontrollerad lufttillförsel. En modern kamin med nominell effekt på 5 kW förbrukar runt 25 kubikmeter luft i timmen – en gammal öppen spis förbrukar det mångdubbla – jag har sett uppgifter på 200–300 kubikmeter i timmen. Det finns ingen kontroll, så det blir rejält drag upp i skorstenen – och där försvinner värmen. För det andra så finns det ingen konvektion – en modern kamin värmer upp luft som cirkulerar närmast kaminen som sedan sprider sig i rummet och huset. Dessutom blir förbränningstemperaturen högre med kontrollerad lufttillförsel och det ger fullständigare förbränning.

Tänkte länge köpa en, men priset avskräcker. Istället ingår det nu i de långsiktiga planerna att mura en en braskamin. Osäker på vad typen heter på svenska men sök på “double bell heater” eller “Kuznetsov heater” så förstår du vad jag menar. Men, det är ett projekt för framtiden.

Tilluft eller inte?

Sen var det frågan om man ska ha extern tilluft till kaminen. Alltså en separat ventilationskanal som leder uteluft till elden. Många är övertygade om förträffligheten i en sådan anordning men jag är skeptisk. Jag har fått höra att man inte ska låta redan uppvärmd luft försvinn ut ur skorstenen eftersom huset då drar in kalluft utifrån.

Jag har flera motargument:

  1. Ett kalluftsrör in i stugvärmen kostar pengar och det drar dessutom ändå in kalluft i huset. Och det kan ge kondensproblem i/på kalluftsröret.
  2. En modern braskamin förbrukar runt 25 kubikmeter luft i timmen. För att ha bra luftkvalité inne bör man omsätta husets luftvolym varannan timme. Det innebär för min del närmare 100 kubikmeter i timmen. En braskamin ger alltså bara en del av den rekommenderade luftväxlingen i huset – och det medan den brinner. Man kan också jämföra med en köksfläkt som drar ut mellan 200 och 500 kubikmeter i timmen.
  3. Sen tror jag man gör ett tankefel. Den luft som används till förbränningen måste värmas upp oavsett var den kommer ifrån. Och att sänka temperaturen direkt vid eldstaden måste vara ett av de sämre alternativen. Ett av skälen till att gamla kaminer hade dålig verkningsgrad är att de hade för låg temperatur vid förbränningen.
  4. Luft har relativt lågt energiinnehåll. För att värma de 25 kubikmeter inneluft som går till spisen varje timme behövs det 0,2 kWh om temperaturskillnaden ute/inne är 25 grader. Försumbart om kaminen har en effekt på 5 kW. (Nu har jag inte gjort beräkningen själv – så är det fel så korrigera mig gärna.)

Som jag ser det finns det bara en situation där man ska dra in uteluft direkt till kaminen och det är när man har forcerad ventilation, dvs i modernare hus. Då har man en fläkt som skapar ett kontrollerat undertryck i huset vilket gör att det kan bli svårt att få drag i braskaminen. Och har jag fel – det har hänt – så är det inte svårare för mig att dra in uteluften i efterhand.

Annons

Aldrig tråkigt på landet

Igår kväll gick jag ner till ladugården vid tiotiden. När jag öppnade dörren till logen hörde jag ett konstigt ljud och när jag spårade det visade det sig att en vattenledning brustit. Under golvet i ladugården.

Först tillbringade jag lite tid med att svära, sen var det dags att ta itu med problemet. Först stänga av pumpen, så att vattnet slutade spruta. Och sen skaffa mig en överblick över situationen.

Jag försöker tänka positivt och är glad att jag faktiskt gick ner till ladugården på kvällen. Det vatten som hunnit läcka ut hade runnit undan ner under ladugården och inga maskiner verkade skadade.

Försökte först hitta själva läckan, men eftersom vattnet kom från under en bärande vägg var det inte så lätt. Satte på vattnet igen och fyllde en dunk med vatten till kaffe och tandborstning. Det stora problemet med att vara utan vatten är spolning av toaletten. Men nu har jag två toaletter och kan alltså kosta på mig två toalettbesök. Sen var det dags att sova på saken.

Med spett och slägga kunde jag frilägga slangen utan större problem och jag är nöjd med beslutet att strunta i själva läckan. Att återställa golvet får bli ett senare bekymmer.
Med spett och slägga kunde jag frilägga slangen utan större problem och jag är nöjd med beslutet att strunta i själva läckan. Att återställa golvet får bli ett senare bekymmer.

Ny dag, nya tag. Ringde försäkringsbolaget som berättade att min försäkring inte täckte reparationen av vattenledningen. Däremot skulle jag fått ersättning om något blivit skadat. Ringde rörmokaren som berättade att de gärna hjälpte till men att jag först måste ringa en snickare som bröt upp golvet. Sånt gör de inte själva. Ringde snickaren – som inte var hemma.

Dags att känna på golvet själv. Det visade sig vara rätt lätt att bryta upp den gamla betongen med spett och slägga och därunder låg slangen. Bestämde mig för att strunta i själva läckan och bara plugga.

En ändplugg löste problemet och jag kunde sätta på vattnet igen. Den ska få hänga i luften ett dygn så jag ser att den är tät, sen fyller jag igen golvet.
En ändplugg löste problemet och jag kunde sätta på vattnet igen. Den ska få hänga i luften ett dygn så jag ser att den är tät, sen fyller jag igen golvet.

En tur till rörmokaren kostade mig 120 kronor. Sen var det bara att kapa och skruva på ändstoppet. Enligt rörmokaren var det ingen vattenslang utan en avloppsslang som inte var gjord för tryck. Att den hållit i många år är ett mysterium. Att den plötsligt brast är ett annat.

Men tydligt är att det aldrig är tråkigt på landet.

Annons

Äntligen en toalett på bottenvåningen

Nu kunde projektet ha varit klart. Om inte toalettstolen från ByggMax varit defekt. Bara att montera loss och köra tillbaka. Ni som varit här kanske lägger märke till att finishen på badrummet är högre än den brukade vara – det kan jag tacka min faster för.
Nu kunde projektet ha varit klart. Om inte toalettstolen från ByggMax varit defekt. Bara att montera loss och köra tillbaka. Ni som varit här kanske lägger märke till att finishen på badrummet är högre än den brukade vara – det kan jag tacka min faster för.

Allting tar längre tid än man tror. Och hade jag inte fått hjälp av bröderna Möller så hade det nog inte blivit någon ny toalett i år. Tyvärr återstår fortfarande ett par problem.

En av bristerna med mitt gamla hus är att det bara finns en toalett – i mitt sovrum. När jag bor här själv är det inga problem. Men speciellt sommartid – och med dambesök – har det varit lite stökigt med att alla ska springa upp på andra våningen.

Jag har länge tänkt att det vore bra med en toa på bottenvåningen. Och i teorin verkade det väldigt enkelt: Gräv fram avloppstammen, koppla på ett nytt rör, borra hål i golvet. Och så är det bara att koppla på toaletten. Så långt teorin.

Avloppsprojektet började med att jag försökte lista ut hur det såg ut under huset och vart de olika rören gick.
Avloppsprojektet började med att jag försökte lista ut hur det såg ut under huset och vart de olika rören gick.

I praktiken är det lite mer komplicerat. Började gräva efter avloppsstammen för en dryg månad sedan. Men har man en gammal ritning ska man vara medveten om att den bara visar hur det var tänkt att bli. Inte slutresultatet. Men efter två testgropar gav jag upp – eller sköt projektet på framtiden.

Sen kom min farbror Möller d.y. på besök. Fylld av grävlust. Efter en helg med intensivt grävande hade han frilagt inte bara en, utan två rörstammar som gick ut från huset och dessutom fått bort bitar av grunden och grävt ut under huset så det mesta var klart för att koppla på det nya avloppet.

Att koppla rör är i teorin lika enkelt som att bygga med lego. I praktiken gäller Murphys lag även här och ett projekt som att skjuta en rördel över en annan kan ta gott och väl över en timma. Rörmokare har säkert sina yrkesknep och allt går inte att lista ut på egen hand. Men det mesta går att få ihop.

Med själv rörläggningen fick jag hjälp av min pappa Möller d.ä. och efter en hel del mätande, sågande och skruvande ¨. Plus upprepade besök i VVS-butiken blev rören till slut ihopkopplade. De sista momenten skulle jag utföra på egen hand.

Här är gropen som min farbror grävde. Här är min pappa som kopplar rör i gropen som min farbror grävde.
Här är gropen som min farbror grävde. Här är min pappa som kopplar rör i gropen som min farbror grävde.

Först en T-koppling på vattenledningen till toaletten. Där köpte jag först fel dimension och när jag var tillbaka i VVS-butiken för att byta föreslog den nye rörmokaren en elegantare lösning och satte ihop en konstruktion åt mig med gängtejp. Väl hemma gick det hyfsat lätt att koppla in den. Men den läckte… Från kopplingen med gängtejp. Bara att koppla i sär och försöka igen. Efter tre försök fick jag det tätt. (Ta i trä…)

Nu var det bara att lyfta på toalettstolen så var allt klart. Trodde jag. Jag hade köpt en billig toalettstol från ByggMax, tänkte att vad kan gå fel med en toastol? Det visade sig vara följande:

För det första var den skev i botten, den vickade på golvet. Det kan i många fall bero på att badrumsgolvet har fall. Men då vickar den inte åt samma håll när man vrider den. Inget avgörande fel eftersom det är lätt att rikta upp den och limma den med silikon. Vilket jag gjorde.

Värre är det med fel nummer två: den läcker. Inte ut på golvet – men den står och rinner hela tiden. Samma fel som jag fixade på min gamla toastol för en tid sedan. Men den nya toastolen går inte att reparera! Det går nämligen inte att plocka av locket på cisternen. Det är limmat.

Åkte tillbaka till ByggMax där de sa att de kände till problemet och erbjöd mig att byta stolen eller att få pengarna tillbaka. Så nu är nästa projekt att skära loss stolen, frakta den till Katrineholm och sen ge mig ut på jakt efter en ny. Det blir inte den allra billigaste den här gången.

Och sen blir rubriken på det här inlägget sann.

Flytta till landet – köpa hus

Ska man köpa hus på landet finns det alternativ i alla storlekar och skick. Det är bra om man först gör en kravlista så man vet vad man vill ha.
Ska man köpa hus på landet finns det alternativ i alla storlekar och skick. Det är bra om man först gör en kravlista så man vet vad man vill ha.

När man väl bestämt sig för att flytta till landet så är det första steget att bestämma sig vart man vill flytta. Att köpa hus är oftast ett långsiktigt projekt – så tänk först.

Det är flera saker man måste väga mot varandra innan man bestämmer sig och dessa avgör hur din framtid på landet kommer att se ut:

 
Var bor din släkt och dina vänner? Den som väljer att flytta till landet får räkna med att det sociala umgänget minskar. Men vill man behålla kontakten kan det vara bra att köpa hus i ett område som är någorlunda lättillgängligt. Det finns ett direkt samband mellan avstånd och hur många besök du kommer att få. Har du barn är det viktigt att redan innan flytten se hur de ska kunna ta sig till skolan. Undersök hur kommunikationerna ser ut. Närhet till järnväg betyder mycket, med bra kommunikationer finns möjligheten att pendla till jobb i tätorter. Men lita inte på att tågen kommer att fortsätta gå…

När du bestämt dig för vilken del av landet du vill flytta till är det dags att bestämma sig för vilken typ av hus du är ute efter. Vad är det du vill få ut av att flytta till landet? Vill du bara leva ett enklare liv  kanske ett mindre hus är intressant. Vill du ägna dig åt bondeliknande aktiviteter som odling eller djur så behöver du mark. Små gårdar med några hektar mark är relativt billiga eftersom de inte anses lönsamma.  Större gårdar är dyra, och som jag ser det är det mycket svårt att få lönsamhet om man köper en stor gård på öppna marknaden.  Så bestäm dig för vad du vill göra på landet –  och skaffa ett hus med mer mark än du tror du behöver. Du kommer garanterat att få nya idéer när du väl flyttat till landet.

Trekammarbrunn är ett vanligt avloppssystem på landet, men kolla med kommunen att det är godkänt.
Trekammarbrunn är ett vanligt avloppssystem på landet, men kolla med kommunen att det är godkänt.

Nu vet du vad du letar efter och var. Nästa steg är att hitta rätt hus.  Tänker du flytta ut genast är det enklare för dig om det är beboligt. Mitt råd är att inte köpa ett ruckel för att det är billigt. Risken är stor att du tröttnar om du i flera år ska tillbringa all fritid med att renovera. Och det är nästan alltid billigare att köpa ett hus som någon annat reparerat än att göra det själv. I varje fall när det gäller stora jobb som kräver hantverkare. När jag tittade på gårdar räknade jag med några schabloner för att se hur mycket det skulle kosta att åtgärda olika brister:

Ett dåligt tak kan orsaka fuktskador i hela huset. Ge dig upp på vinden och se om det finns läckor eller fuktfläckar på innertaket.
Ett dåligt tak kan orsaka fuktskador i hela huset. Ge dig upp på vinden och se om det finns läckor eller fuktfläckar på innertaket.

Byta tak – 100000 Ett tätt tak håller huset i hyfsat skick länge. Är taket dåligt och läcker kan det tillkomma hur mycket som helst för olika fuktskador.
Nytt avlopp – 100000 De flesta hus på landet har enskilt avlopp och dessa har begränsad livslängd. Kolla med kommunen att det som finns är godkänt och hur gammalt det är. Till exempel räknar man med att en infiltration har en livslängd på max 25 år.
Djupborrad brunn – 100000 Vatten är en förutsättning för liv. Det finns utmärkta grävda brunnar men vattnet måste testas och en grävd brunn har begränsad kapacitet så det är inte säkert att du kan vattna på sommaren. Med en djupborrad brunn får du högre kapacitet och oftast bättre vatten – men testa det ändå.
Dra in el – varierar mycket I teorin kan man tänka sig att leva utan el. I praktiken kan jag garantera att du, din parter eller dina barn kommer att tröttna. Och egen elförsörjning i alla ära – “going off-grid” är bara för dem som är riktigt hardcore.

När det gäller huset i övrigt är det som att köpa hus var som helst. Var så noggrann som möjligt. En sak kan skilja sig – hus på landet är ofta svårsålda så det blir sällan budgivning. Det finns utrymme för att pruta.

Mer om att flytta till landet:
1. Flytta till landet – en guide för längtande
2. Köpa hus på landet
3. Flytta till landet – ekonomi
4. Jobba hemifrån
5. Köpa redskap och maskiner
6. Bra böcker om lantliv

Låt växthuset bli trädgårdsbelysning

En enkel led-lampa med timer har förvandlat växthuset till en lykta. Jag gillar trädgårdsbelysning som betonar byggnaderna och deras funktion.
En enkel led-lampa med timer har förvandlat växthuset till en lykta. Jag gillar trädgårdsbelysning som betonar byggnaderna och deras funktion.

Nu har jag fått elen till växthuset inkopplad. En kompis som var på besök i helgen föreslog att jag skulle använda växthuset som trädgårdsbelysning – och se så bra det blev.

Grävningen för el och vatten till växthuset var ett av förra sommarens stora projekt. Totalt blev det närmare sextio meter dike. Någon föreslog att jag skulle hyra en maskin, men eftersom den sträckning jag ville ha gick genom hönsgården, under staket och under rabatter föredrag jag att gräva för hand. Slitigt – javisst, men jag hade god hjälp.

Det var elen som var prioriterad men när man ändå gräver är det lika bra att lägga slang också. Första 20 metrarna var ambitionen att gräva till frostfritt djup. Sen gav jag upp. I växthuset behöver jag bara vatten på sommaren och då är det rätt lätt att blåsa ut slangen med tryckluft på hösten. Så nu ligger vattnet drygt 40 cm ner.

Som tur var hade jag hjälp med dikesgrävningen förra året. Det var rätt slitigt ändå.
Som tur var hade jag hjälp med dikesgrävningen förra året. Det var rätt slitigt ändå.

Elen är nu dragen dels till växthuset där jag tänkt använda en frostvakt för att kunna flytta ut plantorna någon månad tidigare. Det gäller bara att hålla koll på temperaturerna. Jag vill inte ha värme på hela tiden. Så jag slår på den när väderleksrapporten varnar.

Från växthuset går kabeln vidare ner till dammen och driver pumparna. Eventuellt kommer jag att sätta upp någon form av belysning där med.

Belysningen i växthuset blev en riktig höjdare. Jag har en 4,5 watts ledlampa som går på timer. Och med fyra timmars belysning per dygn i snitt blir elkostnaden inte mer än en dryg tia per år. Det tycker jag det är värt. Jag har totalt avsatt 50 watt för trädgårdsbelysning. Bor man som jag gör är det helt svart på nätterna när det inte är månsken. Och då är det värt lite grann med några ljuspunkter i tomheten.

Gräva ner kabel får man faktisk göra själv. Men sen krävs det en behörig elektriker för att koppla in elen. Den största vinsten som jag ser det är att jag inte behöver ha slangar och elkablar liggande på gräset. Det är ett ständigt flyttande när gräsklippningssäsongen kommer igång.