Annons

Vanliga stamskydd fungerar inte

Trots att jag satt stamskydd på samtliga träd så är många helt avbarkade eftersom hjortarna själv kan plocka bort skydden.

När jag planterade min äppelodling köpte ett av de vanligaste stamskydden till mina träd för att skydda dem mot gnagande djur. Men skydden är värdelösa och hjortarna kan själva plocka bort dem.

Dessa skräpskydd säljs av vanligen betrodd företag som Granngården, Wexthuset, Byggmax med flera och de är inte ens särskilt billiga. Priserna ligger mellan 25 och 50 kronor styck och för de pengarna får du ett flimsigt stycke plast som inte fyller sin funktion.

Nu ska jag gå över och testa stamskydd från Biltema istället. De är billigare än det skräp som andra säljer med verkar betydligt med stabila och pålitliga. Det finns ingen som helst anledning att köpa dyrare stamskydd som inte fungerar.

Sedan den planterades har min äppelodling varje vinter utsatts för attacker från olik gnagande djur och stamskydd har varit den sista försvarslinjen. Men den har fallerat i alldeles för många fall. Det är obegriplig att de fortsätter sälja sånt här skräp. Eller snarare – de har ingen aning om vad som krävs för att skydda träden och köper in det som de har störst marginaler på.

Egentligen inget fel i det – men ett grundkrav borde vara att ett stamskydd fungerar för det de är avsedda för och inte som ligger på marken bredvid söndergnagda träd.

Annons

Kylan hotar blommorna och fruktskörden

Körsbärsträden har redan blommat ett tag – men förgäves eftersom kylan hindrat de bästa pollinatörerna från att flyga. Frosten har också slagit ut en del av blommorna.
Körsbärsträden har redan blommat ett tag – men förgäves eftersom kylan hindrat de bästa pollinatörerna från att flyga. Frosten har också slagit ut en del av blommorna.

I april var det stundtals rena sommarvärmen. Men sen kom bakslaget – precis vid fel tillfälle. För nu blommar mina fruktträd. Och nattfrosten hotar blommorna.

Frosten på nätterna är bara en av riskerna med den är tillbaka gången. Hinner äppelblommorna slå ut kan en rejäl nattfrost få dem att falla av och då blir det ingen frukt. Först ut att blomma här var ett av mina plommonträd – men de utslagna blommorna blev ett lätt offer för nattfrosten och redan efter ett par dagar är marken täckt av de vita blombladen.

Blommorna skiftar i brunt

Tätt efter blommade körsbärsträden men även där har blommorna skiftat färg från vitt till brunt när kölden tagit dem. Och det redan innan bina haft en chans att pollinera. Bin behöver värme för att arbeta effektivt. Man brukar räkna med att temperaturen ska ligga uppåt 15 grader för att det ska bli bra drag – helst uppåt 20 med solsken och måttliga vindar.

Bina kan klara ganska kraftig vind, men det tar längre tid för dem att flyga och de blir inte lika effektiva. Men bra temperatur är ett absolut krav. Humlor är tåligare och jobbar på redan från 10 grader. Men den senaste veckan har temperaturen bara nått dit någon enstaka timme på eftermiddagarna så de har inte heller varit till mycket hjälp.

De tidiga äppelblommorna är på väg att slå ut men jag hoppas att de håller sig tills den värsta nattfrosten är över.
De tidiga äppelblommorna är på väg att slå ut men jag hoppas att de håller sig tills den värsta nattfrosten är över.

Nu hoppas jag att äppelblomningen dröjer några dagar innan den kommer igång på allvar. I slutet av veckan lovas något högre temperaturer – och lite värme när träden slår ut på allvar kan göra underverk både för fruktsättningen och för bina. Så här i början på säsongen går det mesta som bina samlar in till att bygga upp samhället inför sommaren – och hamnar de på efterkälken nu finns det risk att de inte kommer ikapp.

Så håll tummarna för varmare väder. Då tar jag hellre en nattfrost i juni.

Annons

Första gräsklippningen – men har du glömt något?

Första vändan med klipparen väcker känslan av att nu drar säsongen igång på allvar. Gräsklippning kan vara ett rent nöje.
Första vändan med klipparen väcker känslan av att nu drar säsongen igång på allvar. Gräsklippning kan vara ett rent nöje, om man förberett sig.

I takt med att temperaturen stiger så börjar gräsets sakta att växa och jag  längtar efter doften av nyklippt gräs. Min måttstock är att när Scillan vissnar är det dags. Men innan man drar igång klipparen för årets första gräsklippning – tänk efter…

Kommer du ihåg i höstas när ni kastade pinnar till hunden en hel dag? Eller under kalla januari när barnen åkte pulka på gräsmattan och ni drog dem i en lång lina. Vart tog pinnarna vägen? Ligger linan kvar någonstans övervuxen av vårgräset?

Jag har lärt mig av mina egna misstag och nu går jag alltid över och rensar gräsmattan innan jag kör ut på den. Pinnar, stenar, bollar och rep – de kan förvandlas till projektiler eller sno in sig rejält i gräsklipparen.

Den som lämnar en lina på gräset fastnar ofta själv däri. Man får inte glömma de gamla visdomsorden.
Den som lämnar en lina på gräset fastnar ofta själv däri. Man får inte glömma de gamla visdomsorden.

Det som göms i snö …

Gräset döljer effektivt förvånansvärt stora saker och har du otur blir det plötsligt tvärstopp. Det hände mig för något år sedan. En kvarglömd lina övervuxen av gräs lindade sig blixtsnabbt om klipparbladen. Det bara smällde till och så dog motorn.

Det tog inte lång tid att upptäcka problemet, men att åtgärda det gick inte lika snabbt. Det blev att montera bort klippdäcket och skära loss linan. Ännu värre kan det bli om klipparen slungar iväg en sten eller en pinne. Krossade fönster är bara en variant. Gräsklippning ska vara njutbart – och då är det bra att minska riskerna.

Så – för det första – lämna aldrig kvar saker på gräsmattan. Att “ta dem sen” räknas inte och fungerar dåligt. För det andra – även om du vet att allt är undanplockat: bespara dig själv bekymmer och arbete genom att ta en promenad över grönytorna innan du sätter igång.

Bästa medlet mot mossa – det har du redan

Så här års är vi många som hittar partier med mossa i gräsmattan. Jag tar det med ro – jag har redan det bästa motmedlet.
Så här års är vi många som hittar partier med mossa i gräsmattan. Jag tar det med ro – jag har redan det bästa motmedlet.

Så här års har många gräsmattor fält med mossa i sig. En del rusar efter kemikalier och mossrivare, men jag tar det lugnt. Jag har redan det bästa medlet mot mossa.

Vissa ogräs kräver konfrontation. Ogräs som kirskål och kvickrot förstår bara våld – annars tar de över. Men när det gäller mossa föredrar jag mjukare metoder – jag använder gräs mot mossa.

Här hittar du en film om samma sak:

Skälet till att du får mossa i gräsmattan är alltid det samma – det beror på att mossan trivs bättre än gräset. När det är kallt ute växer mossa bättre än gräs och då kan det under en period se ut som om mossan tagit över. Det är då man springer till trädgårdbutiken för att hitta motmedel. Själv oroar jag mig inte.

Efter ett antal år här på gården har jag fullt förtroende för min gräsmatta. Om några veckor kommer mossan inte att synas för allt gräs. Gräset tar över bara det får en chans. Så mossa under den kalla årstiden ser jag bara som ett estetiskt problem – det enda sinne som störs är synen. Lukt smak och hörsel berörs inte alls och när det gäller känseln är det inget fel på att ta årets första barfotavandring i en mjuk mossmatta.

Gräset är redan på gång att byta färg från vintergult till smaragdgrönt. Och när scillan vissnat tar jag fram gräsklipparen.
Gräset är redan på gång att byta färg från vintergult till smaragdgrönt. Och när scillan vissnat tar jag fram gräsklipparen.

Skulle det ändå finnas kvar mossa på någon skuggig del av gräsmattan så föredrar jag att ta itu med det under sommaren när mossan är som svagast. Och då använder jag mjuka metoder. Jag angriper inte mossan utan hjälper istället gräset. Med gödning om det behövs, med kalk eller luftning. Här kan du läsa vad Gröna Hannah skrivit i ämnet.

Någon mossrivare tänker jag inte skaffa, men kanske en vertikalskärare som hjälper till att lufta gräsmattan. Det är trevligt med en fin gräsmatta – men bästa sättet att få en sån är att hjälpa den att själv lösa mossproblemet.

Planering av läplantering

Min plan är att anlägga läplanteringar vid de röda strecken för att ta udden av hårda sydliga vindar. Vid den nedre röda linjen har jag redan planterat en häck med aronian – men den har hjortarna hållit tillbaka.
Min plan är att anlägga läplanteringar vid de röda strecken för att ta udden av hårda sydliga vindar. Vid den nedre röda linjen har jag redan planterat en häck med aronia – men den har hjortarna hållit tillbaka.

Ett av årets alla projekt är att få till fler läplanteringar. Sen jag fällde skogen och återställde åkermarken har gården blivit mer utsatt för sydliga vindar så tanken är att häckar och träd ska få ner vindhastigheterna. . 

Blåser det för mycket så kan man få skador på träden och det blir otrivsamt för nyttoinsekterna. Det kan dessutom bli köldeffekter på träden och den skyddande snön kan dessutom blåsa bort vintertid. Nu ligger gården skyddat för vind från de flesta håll, men sydliga vindar har en tendens att bita i sedan jag fällde skogen så där vill jag dela fältet med en läplantering. Samtidigt vill man inte ha det helt vindstilla. En viss rörlighet i luften gör att träden torkar upp snabbare efter regn och hindrar köldfickor från att bildas.

Man väljer nyttiga växter till planteringen. Växter som ger avkastning, är bra dragväxter och/eller bidrar på annat sätt till odlingen.
Man väljer nyttiga växter till planteringen. Växter som ger avkastning, är bra dragväxter och/eller bidrar på annat sätt till odlingen.

Rådet vi fick när jag gick kurs i äppelodling var att planera en läplantering med nyttiga växter i fem rader. Låga buskar, höga buskar, träd, höga buskar, låga buskar. Så att vinden lyfter över dina odlingar utan att bilda massa virvlar bakom läplanteringen.

När man väljer växter så består lämpligen de låga buskarna av olika bärbuskar. Både nyttiga för insekterna och ger en viss skördepotential. Om de stått i full sol hade de naturligtvis gett mer – men mycket här i livet består av kompromisser.

Samma tanke gäller för de höga buskarna. Här kan man välja kraftigväxande sorter av Aronia (bra komplement när man förädlar rabarber), havtorn och rosor. Rosor drabbas lätt av bladlöss vilket är en fördel i det här sammanhanget. Mycket bladlöss lockar dit mängder med rovinsekter som kommer att försvara dina nyttoväxter när de ätit upp på rosorna.

När man väljer träd får man också se till nyttoaspekten. Själv lutar jag åt att plantera en rad med lindar eftersom det är en bra dragväxt under sommaren. Vackra dessutom. Ett alternativ är kraftigväxande fruktträd, men varför begränsa sig? Kanske jag ska blanda lite.

Mellan ädelträden planteras amträd som skyddar de större under uppväxten. Exempel är sälg (viktig och tidig dragväxt) och fläder. Fläder lockar också mängder av bladlöss som gynnar nyttoinsekterna.