Annons

Torkan förändrar gräsmattan

Gräset är uttorkat på sina ställen men aspskotten frodas. Synd bara att det inte är nyttigare träd.
Gräset är uttorkat på sina ställen men aspskotten frodas. Synd bara att det inte är nyttigare träd.

Efter tre månader med torka verkar regnen vara tillbaka. Även om de bara kommer som åskskurar är varje droppe välkommen. Men vädret har förändrat min gräsmatta.

Mina gräsmattor har klarat sig hyfsat bra. Tror det beror på att de får tidig skugga av skogen och att jag har ytligt grundvatten på många ställen. Men en konsekvens har vädret haft – gräset slutade växa.

Ska man se det positiva så har jag sparat bensin eftersom det inte behövts så många klippningar den här sommaren. Men det finns andra växter med mer djupgående rötter som klarat sig bättre. Min stora gräsmatta har sakteliga börjat omvandlas till skog när klippningarna uteblivit.

Normala somrar så hålls aspskotten efter vid varje klippning och de har kraftig konkurrens från det snabbväxande gräset. Men i år har förhållandena varit annorlunda och det har gynnat aspen.

Tycker faktiskt det ser riktigt trevligt ut men snart gäller det att gå över gräsmattan om de nyinflyttade inte ska ta över helt.
Tycker faktiskt det ser riktigt trevligt ut men snart gäller det att gå över gräsmattan om de nyinflyttade inte ska ta över helt.

Med djupgående rötter har de nått ner till vattnet och bara på några veckor har de bildat en liten slyskog. Hade jag lämnat det så här ett par år gissar jag att skogen skulle ha återtagit gården.

Annons

Fruktträdskräfta – rena redskap inte viktigast

Beskärning av fruktträd är viktig både för fruktsättning och för att hindra sjukdomar. Tvätta gärna redskapen när du beskär för att inte sprida fruktträdskräfta – men ännu viktigare är att beskära i torr väderlek.
Beskärning av fruktträd är viktig både för fruktsättning och för att hindra sjukdomar. Tvätta gärna redskapen när du beskär för att inte sprida fruktträdskräfta – men ännu viktigare är att beskära i torr väderlek.

Det finns flera sjukdomar som kan drabba äppelträd – en av de vanligaste är fruktträdskräfta. De flesta råd om fruktträdskräfta handlar om att rengöra beskärningsredskap. Gör gärna det – men det finns viktigare åtgärder.

Fruktträdskräfta är så vanligt förekommande att man kan ta för givet att den finns i alla odlingar i större eller mindre skala. Ett återkommande råd är att tvätta sågar och sekatörer i sprit för att inte sprida smittan när man beskär träden. Det är en enkel åtgärd så gör gärna det, men det finns andra saker som är ännu viktigare.

Frostskador orsakar angrepp

Länstyrelsen skickar regelbundet ut odlingsbrev till oss yrkesodlare och i senaste brevet berättas om en ny undersökning som visar att den största delen av kräftangreppen (36 procent) kan härledas till olämpliga förhållanden som för blöt mark eller frostskador. På andra plats kom olämpliga grenvinklar (22 procent) och sen ärr efter fruktstjälkar (21 procent). Bara 17 procent av angreppen uppstod efter beskärning.

Men det är ändå nästan en femtedel av angreppen så tvätta gärna redskapen – men ännu viktigare är att bara beskära vid torr väderlek.

Ett svårt angrepp av fruktträdskräfta. Sporerna tar sig in när det uppstår sårskador på träden och sprider sig i trädet med vattendroppar.
Ett svårt angrepp av fruktträdskräfta. Sporerna tar sig in när det uppstår sårskador på träden och sprider sig i trädet med vattendroppar.

Fruktträdskräfta (Nectria galligena) är en svampsjukdom som kan finnas systemiskt – inne i träden – eller angripa friska träd genom skador. Inom trädet sprids den med vattendroppar och mellan träden med insekter som får med sig sporer på benen. Många anser också att fruktträdskräfta kan spridas med beskärningsutrustning, men specialisterna är inte eniga om detta. Men som sagt – det finns ingen anledning att INTE rengöra redskapen.

De viktigaste åtgärderna mot kräfta är att skaffa friskt plantmaterial och se till att träden är luftiga och väl beskurna så att de snabbt torkar upp efter regn. Fukt och sårskador är nödvändiga för att svampen ska kunna sprida sig.

Ett gammalt Oranie-träd som lämnats åt sitt öde utan beskärning. Korsande grenar har skavt och bildat sår som angripits. Många döda grenar och en fest för fruktträdskräfta. Från det här trädet kan sporerna spridas till andra träd med insekter.
Ett gammalt Oranie-träd som lämnats åt sitt öde utan beskärning. Korsande grenar har skavt och bildat sår som angripits. Många döda grenar och en fest för fruktträdskräfta. Från det här trädet kan sporerna spridas till andra träd med insekter.

Nu under JAS-perioden är den bästa tiden att beskära träden så att sårskadorna snabbt sluter sig. Men det måste göras när det är torrt ute – annars hjälper du garanterat kräftan på traven. Angripna grenar tas bort och kapas minst 30 cm under det angripna stället. Tänk på att de klippta grenarna är smitthärdar så ta bort dem och bränn.

Vattenglas skyddar mot fruktträdskräfta

Vissa försök visar också att risken för återinfektion kan minska om man bryter av grenarna istället för att klippa. Detta för att ett brott sker mellan cellerna, medan sekatören klyver celler och släpper ut vätska som ger näring till svampsporerna. Låter kontroversiellt så jag låter andra prova först.

God tillgång på gödsel under våren och kalkning till ett pH runt 7 har också visat sig öka trädens motståndskraft. Andra åtgärder mot kräfta är att se till att marken är dränerad och att pensla sårskador med vattenglas (natriumsilikat).

Du kan alltså räkna med att du har fruktträdskräfta i odlingen men gör vad du kan för att minska spridningen – då går den att leva med.

Det går att beskära äppelträd även under vintern – särskilt om det handlar om uppbyggnadsbeskärning och det kan du läsa om här: Beskärning av äppelträd på vintern

Här kan du följa äppelodlingen och livet på gården:

SparaSpara

Annons

Nackdelar med guldvatten

Den som hävdar att urin inte luktar har aldrig åkt de offentliga hissarna vid Masthuggstorget i Göteborg.
Den som hävdar att urin inte luktar har aldrig åkt de offentliga hissarna vid Masthuggstorget i Göteborg.

Humanurin, guldvatten eller kiss – ett utmärkt gödselmedel. Rikt på kväve och fosfor och lätt att sprida. Men det är inte problemfritt.

Jag använder inte urin som gödsel till de växter jag ska äta – och det finns flera skäl till detta. Dels är det inte är tillåtet i ekologisk odling och jag följer de regler som finns, och dels kan det verka avskräckande för kunderna och jag säljer en stor del av min skörd. Därför föredrar jag ekologiska gödselmedel för det jag ska äta. Äppelträd är en annan sak – men eftersom guldvatten inte är tillåtet i ekologiska odlingar så låter jag bli det ändå.

Man kan tycka vad man  vill om att människor är tveksamma till att äta grönsaker som du tömt din potta över, men det är min verklighet och jag ser inga skäl till att använda urin till just matväxter. Om man bara äter grönsakerna själv ser jag inget problem med att använda de egna restprodukterna som gödsel – men jag kan garantera dig – det är inte den bästa middagskonversationen. Och jag vill inte odla i lönndom.

Växter som jag äter gödslar jag inte med guldvatten även om reglerna för ekologisk odling skulle ändras.
Växter som jag äter gödslar jag inte med guldvatten även om reglerna för ekologisk odling skulle ändras.

Ibland får man höra att urin är sterilt – och det är oftast sant. Men inte alltid. Har du infektioner i kroppen kan det finnas bakterier i urinen. Exempelvis är var tredje kvinna i fertil ålder bärare av streptokocker utan att ha några symptom. Man har också hittat avföringsbakterier i urinen eftersom separationen med olika system inte är hundraprocentig.

Nu är bakterierna inget stort problem om man följer rekommendationen att inte använda urin som gödsel sista månaden innan skörd. Jord är en aggressiv miljö och det mesta bryts ner. Då är läkemedelsrester ett större problem.

Guldvatten och läkemedel

Läkemedel är med avsikt gjorda som stabila kemiska föreningar. Detta för att kunna nå fram och påverka rätt organ i kroppen. När man använder läkemedel så avsöndras de flesta genom urin och avföring. De mängder som sprids om man gödslar med urin är oftast små och risken för akuta problem är liten. Däremot vet vi mycket lite om hur långtidsexponering påverkar människor, växter och djur. Men läkemedelsrester är ett konkret problem för Östersjön och eftersom det är så stabila kemiska föreningar så försvinner de inte i reningsverken.

Bland de läkemedel man vet påverkar naturen finns antibiotika som ändrar den naturliga sammansättningen av bakterier i miljön och kan leda till att resistenta bakteriestammar utvecklas. Hormoner – till exempel p-piller – skapar hormonstörningar hos vattenlevande organismer redan vid mycket låga halter. Vissa smärtstillande medel som diklofenak kan slå ut njurfunktionen och döda fåglar.

Som sagt – de akuta riskerna är små. Men eftersom vi inte vet något om de långsiktiga effekterna ser jag ingen anledning att chansa. Om det är ett problem i stor skala som för reningsverk och Östersjön ser jag ingen anledning att använda guldvatten i mina egna odlingar.

SparaSpara

Ympa äppelträd – så gick det

I slutet på juli hade 90 procent av mina barkympar tagit sig. De bästa hade vuxit närmare 40 cm men majoriteten nöjde sig med att vara klädsamt lövade.
I slutet på juli hade 90 procent av mina barkympar tagit sig. De bästa hade vuxit närmare 40 cm men majoriteten nöjde sig med att vara klädsamt lövade.

I början på maj började jag ympa de äppelträd som blivit skadade av vilt under vintern. Barkympning är den ympning som är lättast att lyckas med och när träden savar är det perfekt tid för det.

Hjortarna hade ställt till med en hel del skador under vintern. De flesta träden av drabbade av barkgnag och nästan hälften av dem var helt ringbarkade. Men trots att det såg illa ut verkar många träd ändå ha klarat sig hyfsat. Ett fåtal hade så svåra skador att det inte syntes några livstecken men jag hade hopp för de flesta.

Jag satte två ympar på varje stam för att dubbla chansen att trädet ska klara sig. Två och en halv månad senare visade det sig att det var ett klokt beslut. Runt 75 procent av ymparna har växt fast och alla äppelträd är i livet.
Jag satte två ympar på varje stam för att dubbla chansen att trädet ska klara sig. Två och en halv månad senare visade det sig att det var ett klokt beslut. Runt 75 procent av ymparna har växt fast och alla äppelträd är i livet.

De träd som hade satt löv på alla grenar lät jag vara även om de såg illa skadade ut. Trädet fick själv avgöra vilka ingrepp som var nödvändiga. En del hade enstaka grenar som fortfarande verkar försörjda från roten – men på dessa gjorde  jag ett drastiskt val och kapade dem nedanför alla skador.

Förutom bivax använder jag vulktejp, sekatör och en riktigt vass kniv för att ympa äppelträd.
Förutom bivax använder jag vulktejp, sekatör och en riktigt vass kniv för att ympa äppelträd.

Det innebar att vissa träd bara får någon decimeter stump kvar eftersom hjortarna några gånger lyckats få av gnagskydden. Men jag kapade och ympade  ändå. Även dessa ympar verkar ha klarat sig – så hoppet är inte ute trots svåra viltskador

Dags att ympa

Efter att jag kapade träden var det dags att ympa och då gör jag så här. Först skär jag till en bit ympris med tre knoppar på. Tar man en längre bit är risken stor att det torkar ut. Sen skär jag en snett snitt i underdelen. Snittet ska vara så plant som möjligt.

Trädstammen får ett lodrätt snitt upptill och jag öppnar försiktigt barken med kniven innan jag för in ympriset. För att hålla det på plats använder jag vulktejp som både är töjbar och lätt att få på plats. Till sist penslar jag på smält bivax på alla blottade ytor.

I delar av odlingen var träden nästan helt förstörda. Men det visade sig att mitt ympningsprojekt lyckades.
I delar av odlingen var träden nästan helt förstörda. Men det visade sig att mitt ympningsprojekt lyckades.

Nu i slutet på juli ser framtiden för äppelodlingen ljus ut igen. Räknar med att få en skörd på några tiotal kilo trots torkan. Men så har jag också kört bevattning varannan vecka i äppelodlingen.

Nästa projekt: beskärning

Nästa projekt är beskärning. Den radikala beskärningen när jag kapade de skadade träden har resulterat i en hel del vattenskott och den energin vill jag ska gå till ymparna.

Vill du följa livet på gården och hur det går för äppelodlingen så fyll i det här formuläret:

Jag har också gjort en film om hur jag barkympar äppelträd och den kan du se här: Ympa äppelträd

SparaSpara

Plantera ek i trädgården – Liverapport

Ekarna har växt en dryg decimeter den senaste månaden. Torkan stör dem inte så allvarligt eftersom de har djupa pålrötter.
Ekarna har växt en dryg decimeter den senaste månaden. Torkan stör dem inte så allvarligt eftersom de har djupa pålrötter.

Ett av mina projekt är att följa en ek från ekollon till ett mäktigt träd. Det har har nu gått tre år sedan jag planterade ek i trädgården – satte ekollon i kruka och det går långsamt framåt (uppåt).

När den här eken planterades ut från växthuset var den ett par decimeter hög. Tre år senare är den dubbelt så lång.
Juni 2015. När den här eken planterades ut från växthuset var den ett par decimeter hög. Tre år senare är den dubbelt så lång.

Jag har långsiktiga ambitioner med de här ekarna och förhoppningsvis kommer de med tiden att bli några av de mest väldokumenterade träden i trakten.

Våren 2015 fick jag tre spirande ekollon från en rödek av Gröna Hannah. Ekollonen planterades i krukor och efter någon månad tittade det första skottet upp. När de var någon decimeter stora fick de flytta ut i växthuset och där stod de på tillväxt i väntan på bättre tider, eller tid överhuvudtaget.

Efter någon månad planterade jag ut dem och de var då ett par decimeter höga. Eftersom jag dagen innan besökt Nyköpingshus har jag döpt dem till Birger, Valdemar och Erik. Min plan är fortfarande att dokumentera deras liv så länge mitt eget räcker till. Förhoppningsvis ett bra tag. Jag har många träd att vänta ut.

Mina ekar började som alla andra – i liten skala. De växer inte fort men rödek har potential att bli riktigt stora träd. Sedan får tänka långsiktigt om man planterar ek i trädgården.
Mina ekar började som alla andra – i liten skala. De växer inte fort men rödek har potential att bli riktigt stora träd. Sedan får tänka långsiktigt om man planterar ek i trädgården.

Om du tycker bladen ser lite annorlunda ut så beror det på att detta är amerikansk rödek (Quercus rubra) som känns igen på att bladen är mer kantiga än runda. Ett annat sätt att känna igen rödek är att bladen blir kraftigt röda på hösten och det är därifrån den fått sitt namn.

Det finns gigantiska rödekar, en del uppåt 40 meter höga och med en omkrets på åtta meter. Skulle mina ekar nå de dimensionerna kommer det att krävas lite omplanering av trädgården. Men lyckligtvis kommer det inte att vara mitt problem.

Nu när det gått drygt tre år har mina träd blivit i snitt 70 cm höga. Det går inte fort. Men jag hoppas att de kommer att sätta fart och växa snabbare  när de är riktigt etablerade.

Ska man plantera ek i trädgården så är det några saker man bör tänka på. För det första att det tar tid. Det går att tjäna ett par år genom att sätta en större planta men eftersom ekar har djupa rötter är de inte lätta att plantera om och jag undrar hur mycket man faktiskt tjänar på att flytta träden – mina blev ett par decimeter redan första året och jag vet inte hur känsliga större träd är för omplantering.

För det andra måste man tänka på placeringen. En ek blir ett riktigt stort träd med tiden så man måste tänka på både den direkta närheten och på hur det kommer att se ut med skugga och trängsel med byggnader och annan växtlighet om tio år, femtio år och hundra år. Men det är det som jag tycker är fascinerande med att plantera ek i trädgården – det ger perspektiv.

Jag vill följa ekarna och livet på landet:

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara