Annons

Nackdelar med guldvatten

Den som hävdar att urin inte luktar har aldrig åkt de offentliga hissarna vid Masthuggstorget i Göteborg.
Den som hävdar att urin inte luktar har aldrig åkt de offentliga hissarna vid Masthuggstorget i Göteborg.

Humanurin, guldvatten eller kiss – ett utmärkt gödselmedel. Rikt på kväve och fosfor och lätt att sprida. Men det är inte problemfritt.

Jag använder inte urin som gödsel till de växter jag ska äta – och det finns flera skäl till detta. Dels är det inte är tillåtet i ekologisk odling och jag följer de regler som finns, och dels kan det verka avskräckande för kunderna och jag säljer en stor del av min skörd. Därför föredrar jag ekologiska gödselmedel för det jag ska äta. Äppelträd är en annan sak – men eftersom guldvatten inte är tillåtet i ekologiska odlingar så låter jag bli det ändå.

Man kan tycka vad man  vill om att människor är tveksamma till att äta grönsaker som du tömt din potta över, men det är min verklighet och jag ser inga skäl till att använda urin till just matväxter. Om man bara äter grönsakerna själv ser jag inget problem med att använda de egna restprodukterna som gödsel – men jag kan garantera dig – det är inte den bästa middagskonversationen. Och jag vill inte odla i lönndom.

Växter som jag äter gödslar jag inte med guldvatten även om reglerna för ekologisk odling skulle ändras.
Växter som jag äter gödslar jag inte med guldvatten även om reglerna för ekologisk odling skulle ändras.

Ibland får man höra att urin är sterilt – och det är oftast sant. Men inte alltid. Har du infektioner i kroppen kan det finnas bakterier i urinen. Exempelvis är var tredje kvinna i fertil ålder bärare av streptokocker utan att ha några symptom. Man har också hittat avföringsbakterier i urinen eftersom separationen med olika system inte är hundraprocentig.

Nu är bakterierna inget stort problem om man följer rekommendationen att inte använda urin som gödsel sista månaden innan skörd. Jord är en aggressiv miljö och det mesta bryts ner. Då är läkemedelsrester ett större problem.

Guldvatten och läkemedel

Läkemedel är med avsikt gjorda som stabila kemiska föreningar. Detta för att kunna nå fram och påverka rätt organ i kroppen. När man använder läkemedel så avsöndras de flesta genom urin och avföring. De mängder som sprids om man gödslar med urin är oftast små och risken för akuta problem är liten. Däremot vet vi mycket lite om hur långtidsexponering påverkar människor, växter och djur. Men läkemedelsrester är ett konkret problem för Östersjön och eftersom det är så stabila kemiska föreningar så försvinner de inte i reningsverken.

Bland de läkemedel man vet påverkar naturen finns antibiotika som ändrar den naturliga sammansättningen av bakterier i miljön och kan leda till att resistenta bakteriestammar utvecklas. Hormoner – till exempel p-piller – skapar hormonstörningar hos vattenlevande organismer redan vid mycket låga halter. Vissa smärtstillande medel som diklofenak kan slå ut njurfunktionen och döda fåglar.

Som sagt – de akuta riskerna är små. Men eftersom vi inte vet något om de långsiktiga effekterna ser jag ingen anledning att chansa. Om det är ett problem i stor skala som för reningsverk och Östersjön ser jag ingen anledning att använda guldvatten i mina egna odlingar.

SparaSpara

Annons

Ympa äppelträd – så gick det

I slutet på juli hade 90 procent av mina barkympar tagit sig. De bästa hade vuxit närmare 40 cm men majoriteten nöjde sig med att vara klädsamt lövade.
I slutet på juli hade 90 procent av mina barkympar tagit sig. De bästa hade vuxit närmare 40 cm men majoriteten nöjde sig med att vara klädsamt lövade.

I början på maj började jag ympa de äppelträd som blivit skadade av vilt under vintern. Barkympning är den ympning som är lättast att lyckas med och när träden savar är det perfekt tid för det.

Hjortarna hade ställt till med en hel del skador under vintern. De flesta träden av drabbade av barkgnag och nästan hälften av dem var helt ringbarkade. Men trots att det såg illa ut verkar många träd ändå ha klarat sig hyfsat. Ett fåtal hade så svåra skador att det inte syntes några livstecken men jag hade hopp för de flesta.

Jag satte två ympar på varje stam för att dubbla chansen att trädet ska klara sig. Två och en halv månad senare visade det sig att det var ett klokt beslut. Runt 75 procent av ymparna har växt fast och alla äppelträd är i livet.
Jag satte två ympar på varje stam för att dubbla chansen att trädet ska klara sig. Två och en halv månad senare visade det sig att det var ett klokt beslut. Runt 75 procent av ymparna har växt fast och alla äppelträd är i livet.

De träd som hade satt löv på alla grenar lät jag vara även om de såg illa skadade ut. Trädet fick själv avgöra vilka ingrepp som var nödvändiga. En del hade enstaka grenar som fortfarande verkar försörjda från roten – men på dessa gjorde  jag ett drastiskt val och kapade dem nedanför alla skador.

Förutom bivax använder jag vulktejp, sekatör och en riktigt vass kniv för att ympa äppelträd.
Förutom bivax använder jag vulktejp, sekatör och en riktigt vass kniv för att ympa äppelträd.

Det innebar att vissa träd bara får någon decimeter stump kvar eftersom hjortarna några gånger lyckats få av gnagskydden. Men jag kapade och ympade  ändå. Även dessa ympar verkar ha klarat sig – så hoppet är inte ute trots svåra viltskador

Dags att ympa

Efter att jag kapade träden var det dags att ympa och då gör jag så här. Först skär jag till en bit ympris med tre knoppar på. Tar man en längre bit är risken stor att det torkar ut. Sen skär jag en snett snitt i underdelen. Snittet ska vara så plant som möjligt.

Trädstammen får ett lodrätt snitt upptill och jag öppnar försiktigt barken med kniven innan jag för in ympriset. För att hålla det på plats använder jag vulktejp som både är töjbar och lätt att få på plats. Till sist penslar jag på smält bivax på alla blottade ytor.

I delar av odlingen var träden nästan helt förstörda. Men det visade sig att mitt ympningsprojekt lyckades.
I delar av odlingen var träden nästan helt förstörda. Men det visade sig att mitt ympningsprojekt lyckades.

Nu i slutet på juli ser framtiden för äppelodlingen ljus ut igen. Räknar med att få en skörd på några tiotal kilo trots torkan. Men så har jag också kört bevattning varannan vecka i äppelodlingen.

Nästa projekt: beskärning

Nästa projekt är beskärning. Den radikala beskärningen när jag kapade de skadade träden har resulterat i en hel del vattenskott och den energin vill jag ska gå till ymparna.

Vill du följa livet på gården och hur det går för äppelodlingen så fyll i det här formuläret:

Jag har också gjort en film om hur jag barkympar äppelträd och den kan du se här: Ympa äppelträd

SparaSpara

Annons

Plantera ek i trädgården – Liverapport

Ekarna har växt en dryg decimeter den senaste månaden. Torkan stör dem inte så allvarligt eftersom de har djupa pålrötter.
Ekarna har växt en dryg decimeter den senaste månaden. Torkan stör dem inte så allvarligt eftersom de har djupa pålrötter.

Ett av mina projekt är att följa en ek från ekollon till ett mäktigt träd. Det har har nu gått tre år sedan jag planterade ek i trädgården – satte ekollon i kruka och det går långsamt framåt (uppåt).

När den här eken planterades ut från växthuset var den ett par decimeter hög. Tre år senare är den dubbelt så lång.
Juni 2015. När den här eken planterades ut från växthuset var den ett par decimeter hög. Tre år senare är den dubbelt så lång.

Jag har långsiktiga ambitioner med de här ekarna och förhoppningsvis kommer de med tiden att bli några av de mest väldokumenterade träden i trakten.

Våren 2015 fick jag tre spirande ekollon från en rödek av Gröna Hannah. Ekollonen planterades i krukor och efter någon månad tittade det första skottet upp. När de var någon decimeter stora fick de flytta ut i växthuset och där stod de på tillväxt i väntan på bättre tider, eller tid överhuvudtaget.

Efter någon månad planterade jag ut dem och de var då ett par decimeter höga. Eftersom jag dagen innan besökt Nyköpingshus har jag döpt dem till Birger, Valdemar och Erik. Min plan är fortfarande att dokumentera deras liv så länge mitt eget räcker till. Förhoppningsvis ett bra tag. Jag har många träd att vänta ut.

Mina ekar började som alla andra – i liten skala. De växer inte fort men rödek har potential att bli riktigt stora träd. Sedan får tänka långsiktigt om man planterar ek i trädgården.
Mina ekar började som alla andra – i liten skala. De växer inte fort men rödek har potential att bli riktigt stora träd. Sedan får tänka långsiktigt om man planterar ek i trädgården.

Om du tycker bladen ser lite annorlunda ut så beror det på att detta är amerikansk rödek (Quercus rubra) som känns igen på att bladen är mer kantiga än runda. Ett annat sätt att känna igen rödek är att bladen blir kraftigt röda på hösten och det är därifrån den fått sitt namn.

Det finns gigantiska rödekar, en del uppåt 40 meter höga och med en omkrets på åtta meter. Skulle mina ekar nå de dimensionerna kommer det att krävas lite omplanering av trädgården. Men lyckligtvis kommer det inte att vara mitt problem.

Nu när det gått drygt tre år har mina träd blivit i snitt 70 cm höga. Det går inte fort. Men jag hoppas att de kommer att sätta fart och växa snabbare  när de är riktigt etablerade.

Ska man plantera ek i trädgården så är det några saker man bör tänka på. För det första att det tar tid. Det går att tjäna ett par år genom att sätta en större planta men eftersom ekar har djupa rötter är de inte lätta att plantera om och jag undrar hur mycket man faktiskt tjänar på att flytta träden – mina blev ett par decimeter redan första året och jag vet inte hur känsliga större träd är för omplantering.

För det andra måste man tänka på placeringen. En ek blir ett riktigt stort träd med tiden så man måste tänka på både den direkta närheten och på hur det kommer att se ut med skugga och trängsel med byggnader och annan växtlighet om tio år, femtio år och hundra år. Men det är det som jag tycker är fascinerande med att plantera ek i trädgården – det ger perspektiv.

Jag vill följa ekarna och livet på landet:

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

5 fel i Sara Bäckmos jordanalys

Ett överflöd av näringsämnen skapar inte den bästa av av alla jordar. Man kan få det intrycket när man läser Sara Bäckmo s text. Här förbereder jag till exempel för odling av oregano – och med för mycket näring blir den stor – och smaklös.
Ett överflöd av näringsämnen skapar inte den bästa av av alla jordar. Man kan få det intrycket när man läser Sara Bäckmos text. Här förbereder jag till exempel för odling av oregano – och med för mycket näring blir den stor – och smaklös.

Sara Bäckmo skriver att täckodling skapar den bästa jorden. Jag är absolut inte motståndare till täckodling och tycker mycket om hennes blogg. Men här håller jag inte med och menar att tolkningen av mätresultaten har flera fel. Jag gjorde själv en jordanalys för några år sedan och anser att det är viktigare att fokusera på brister än på överskott.

1. Högt näringsinnehåll – inte bäst

Sara skriver att hennes täckodlade jord har mycket högt näringsinnehåll och att täckodling därför är bäst. Men alla växter vill inte ha mycket näring. Det är delvis därför medvetna odlare har en växtföljd. Vissa växter som kål, purjolök och pumpor vill ha mycket näring och kan hantera högt näringsinnehåll. Lök, rotfrukter och potatis får försämrad kvalitet om de får för mycket näring. De får sämre lagringsegenskaper och kan även få dålig smak om de gödslas för hårt.

2. Mycket fosfor – ett miljöproblem

Jordanalysen som Sara Bäckmo gjort visar att fosforhalten i jorden går utanför den femgradiga skalan. Men det är inte något positivt. Överskott av fosfor – mer än växterna kan ta upp – orsakar fosforläckage och strider direkt mot miljömålen. Det finns ett skäl till att “Lantbrukare som har klass tre på sin jord tillsätter inte fosfor vid gödsling” och det beror på att det finns en gräns när fosfor övergår från att vara nyttig till att vara skadlig. Nu är knappast Sara Bäckmos odlingar det största hotet mot Östersjön – men jag menar att det är fel att framställa extrema fosforhalter som något positivt.

Beroende på var vi bor är förutsättningarna för odling väldigt olika. Här håller jag till exempel på att odla upp en stenöken som mestadels består av sten och sand. Men med gröngödsling ska det gå att få marken i bruk. Jordanalysens viktigaste funktion är att visa vilka brister marken har.
Beroende på var vi bor är förutsättningarna för odling väldigt olika. Här håller jag till exempel på att odla upp en stenöken som mestadels består av sten och sand. Men med gröngödsling ska det gå att få marken i bruk. Jordanalysens viktigaste funktion är att visa vilka brister marken har.
3. Brister viktigare än överskott

När jag läser hennes text verkar det som att hon ser extrema överskott och höga värden som något enbart positivt. Men markens bördighet styrs inte av överskott utan av brister. Växterna tar upp den näring de behöver, men det är det som saknas som bestämmer tillväxten. Även om det finns ett överflöd av makronäringsämnen som kväve, fosfor och kalium så kan skörden begränsas av andra brister. I min nyodling har jag tillexempel brist på koppar vilket begränsar många växter som kräver det.

4. Mullhalt är inte allt

Rent allmänt kan man säga att hög mullhalt är något positivt. Och det är inte överraskande att det är hög mullhalt i täckodling när det ständigt tillförs nytt organiskt material. Men även här finns en gräns när ett överskott inte längre visar sig i skördeökningar. En mullhalt på 21 procent är bara att gratulera men vi andra som lever med betydligt lägre halter kan få lika bra skördar om vi sköter jorden rätt.

Jag använder mig inte av täckodling utan komposterar istället allt organiskt avfall på gården. Det fungerar bra för mig.
Jag använder mig inte av täckodling utan komposterar istället allt organiskt avfall på gården. Det fungerar bra för mig.
5. Bästa pH beror på vad man odlar

Som Sara Bäckmo skriver är ett pH mellan 6 och 7 ett bra intervall för de flesta trädgårdsväxter. Men vad som är optimalt varierar beroende på vad man odlar. Många växter som potatis, kålrötter, rabarber och morötter trivs bra även i surare jord och en del växter som blåbär kräver det till och med. Det är inget fel att kalka om marken är försurad. Samtidigt är högt pH inget egensyfte och jag tycker att det oftast finns viktigare saker att lägga tid på.

Än en gång – jag är ett stort fan av Sara Bäckmo och uppskattar hennes blogg. Men det betyder inte att jag är överens om allt – trist vore väl det. Att både hon och jag kan odla framgångsrikt även om vi har helt olika uppfattningar om gödsel och användningen av humanurin i odlingarna ser jag som ett tecken på naturens mångfald och anpassningsförmåga.

Torka – då måste man prioritera i trädgården

Nu går spridarna för tredje dygnet i äppelodlingen. Vet att det är många som har det snålt med vatten nu men med djupborrad brunn på 100 meters djup har vattentillgången alltid varit god.
Nu går spridarna för tredje dygnet i äppelodlingen. Vet att det är många som har det snålt med vatten nu men med djupborrad brunn på 100 meters djup har vattentillgången alltid varit god.

Två månader med torka – totalt mindre än 30 mm regn. Dessutom högsommartemperaturer en stor del av tiden. Då gäller det att använda vattnet med förnuft.

Överst på listan kommer förstås nyplanterade träd och buskar. Dels för att de är en stor investering och dels för att de inte haft en chans att skaffa sig djupa rötter. När de väl etablerat sig brukar de kunna klara torkan bra, men första åren kräver de omsorg. Precis som under torrperioderna förra året låter jag spridarna gå i äppelodlingen. Men inget duttande.

Vattna rejält vid torka

Lite vatten ofta kan göra mer skada än nytta. Det fuktar bara det översta jordlagret och då är det dit rötterna söker sig. Och med grunda rötter blir träden både vind- och torkkänsliga. Jag kör spridarna minst tolv timmar på varje plats så att träden får en rejäl rotblöta.


Följ livet på gården genom att prenumerera i spalten till höger.


Första prioriteringen var enkel men sen blir det svårare. Då måste man väga nytta mot tålighet och offra delar av trädgården. Perenner brukar ofta ha bra rotsystem men klarar inte hur mycket torka som helst. Så när det ser ut som det gör nu kanske man ska prioritera dem i alla fall. Jag kommer att sätta min blåbärsodling som nummer två efter äpplena. Blåbär är relativt torktåliga men har grunda rötter och om de ska orka bära frukt behövs vatten.

En del tror att en oklippt gräsmatta med långt gräs är bäst vid torka. Men då ökar avdunstningen så det bästa är ett mellanting – varken för kort eller för långt. Mitt gräs vattnas aldrig.
En del tror att en oklippt gräsmatta med långt gräs är bäst vid torka. Men då ökar avdunstningen så det bästa är ett mellanting – varken för kort eller för långt. Mitt gräs vattnas aldrig.

Chiliplantorna i växthuset har eget vatten så de behöver jag inte bekymra mig om. Värre då med rotfrukter och potatis. De behöver mycket vatten för att frodas men måste jag ställa dem mot fruktträd och bärbuskar så kommer jag att offra dem. Rabarberna med sina stora blad drar mycket vatten om man inte skördar. Bäst är att skörda och lämna bladen som marktäckning – om man inte har svampsjukdomar förstår.

Gräset får sköta sig självt

Längst ner på listan kommer gräsmattan. Jag är trygg med att den kommer att hämta sig även efter en lång torrperiod. Efter den torka vi har nu finns det gulla fläckar – men kommer regnet så hämtar den sig. Och nu är det i skuggpartierna – där mossan angrep i våras – som gräset trivs bäst.

Hur prioriterar du bevattningen?