Annons

Ett träd föll över vägen

För att förstärka den dokumentära känslan råkade jag stänga av autofokus på kameran. Och i skymningen märkte jag inte skärpan förrän jag var klar.
För att förstärka den dokumentära känslan råkade jag stänga av autofokus på kameran. Och i skymningen märkte jag inte skärpan förrän jag var klar. Men jag tror att situationen är rätt tydlig ändå.

Sent igår kväll kom jag hem efter en expedition till huvudstaden. Precis när jag kom fram spärrades vägen av ett nedblåst träd.

Ibland har man tur. Trädet låg över vägen precis efter infarten till lagårdsplan. Så jag kunde i lugn och ro parkera bilen och begrunda situationen. Om vägen ska blockeras av nedblåsta träd så är det bekvämt om det sker bara tio meter från lagården. Funderade en stund på att ta itu med trädet dagen efter, men insåg att om det kommer en timmerbil så är han inte så förtjust i att tvingas backa 500 meter.

Medan mörkret föll fick jag stammen uppsågad i skenet från bilens helljus.
Medan mörkret föll fick jag stammen uppsågad i skenet från bilens helljus.

Så det var bara att dra på sig huggarbyxorna och plocka fram motorsågen. En timme senare var vägen röjd. Bor man som jag gör är det nästan nödvändigt att ha en fungerande motorsåg med slipad kedja. Att handsåga en nedblåst rönn skulle tagit enormt mycket mer tid – och varit farligare. Sågar man upp ett vindfälle är det stora krafter lagrade i många delar av trädet så man får fundera innan man sätter sågen i en gren: Är det här en bärande del? Och vad händer med stammen om den här grenen försvinner?

Den här gången hade jag riktig nytta av att ha tagit körkort för motorsåg. Nu visste jag att man inte skulle kapa rakt av utan göra lättskär så att spänningarna i den hängande stammen försvinner gradvis. Efter att ha lyft upp de stenar som rasat ut i vägen från muren kunde jag till slut hänga av mig utrustningen.

Det händer alltid något på landet.

Annons

Att så ett ekollon

Börjar jag någon gång sälja ekollon för sådd så ska jag förse dem med texten "Denna sida upp". Nu är alla mina tre ekollon rättvända i alla fall.
Börjar jag någon gång sälja ekollon för sådd så ska jag förse dem med texten “Denna sida upp”. Nu är mina tre ekollon rättvända i alla fall.

Mycket av det jag gör här på gården är kortsiktigt. Att skörda honung, så ettåriga örter eller att laga mat för den delen. Idag har jag i alla fall sysslat med sånt som ger perspektiv. Jag har sått ekollon.

Igår var jag på besök i Stockholm och besökte bland annat mitt trädgårdsorakel på Lidingö. Istället för magiska bönor fick jag den här gången med mig tre ekollon och med tiden räknar jag med att de ska bli mäktiga ekar.

På något sätt finns det en annan typ av tjusning i de här riktigt långsiktiga projekten. Som när jag planterade masurbjörk för ett par år sedan. Nu är det bara knappt 40 år kvar till skörd av dem. Ekarna lär dröja lite längre. Trots att det är rödek (Quercus rubra) som ska vara relativt snabbvuxen. Namnet kommer från att bladen blir vackert röda på hösten.

Lite som haren och sköldpaddan. Lavendeln till höger leder stort för tillfället. Ekar är inte så startsnabba. Men om mina tre ekollon bara får fart vet jag vilka jag sätter mina pengar på.
Lite som haren och sköldpaddan. Lavendeln till höger leder stort för tillfället. Ekar är inte så startsnabba. Men om mina tre ekollon bara får fart vet jag vilka jag sätter mina pengar på.

Att så en ek kan vara ett projekt som kräver en del planering. Att hitta rätt träd, att samla ekollon det år den faktiskt sätter frukt, att lagra ekollonen och att få dem att gro. Nu har jag fått hjälp med alla dessa moment och behövde därför bara placera dem i jord. Naturligtvis misslyckades jag först ändå… Trodde att grodden var den blivande stammen och placerade den uppåt. Nu dubbelkollade jag i alla fall på nätet och upptäckte då att grodden är roten – så den var bara att vända på ekollonen. Så man inte får en felvänd ek.

Nu är det bara att vänta. En dag kanske webbarkeologerna hittar det här inlägget och kan leta upp träden. Ibland måste man tänka på eftervärlden. Om du vill följa hur en ek blir till så kommer jag att rapportera regelbundet (men sällan) om ur ekarna växer.  Själv tycker jag det är spännande att se vad som blir av mina ekollon. Kommer de att bli uppätna av hjortarna? Torka bort? Och hur snabbt växer en ek? När kan man använda dem till en hängmatta?

Liverapportering: Från ekollon till mäktig ek

Annons

Flytta stockar för hand – Försök 1

Att rulla upp stocken på björkstammarna var inget problem. Och med en björkstam på mitten gick det hyfsat lätt att svänga stocken.
Att rulla upp stocken på björkstammarna var inget problem. Och med en björkstam på mitten gick det hyfsat lätt att svänga den. Att dra kräver tyvärr lite mer kraft. Men eftersom det bara rör sig om en förflyttning på 20 meter så ska jag göra ett nytt försök.

I samband med att grannen gallrade sin skog så fick jag hjälp med att fälla ett par granar som jag ska använda som bro i dammen. Det är rejäla sjumetersstockar så att få ner dem till dammen är inte det lättaste. Idag gjorde jag ett första försök.

En bra knop för att dra stock är timmerstek med mula. Mulan är omlägger till höger på stocken.
En bra knop för att dra stockar är timmerstek med mula. Mulan är omlägger till höger på stocken.

Enklast vore förstås att ta hit en skotare, eller att använda traktorn. Men handkraft ger en större tillfredsställelse så jag ägnade någon timme på söndagseftermiddagen åt projektet. Sen vet jag att det finns mängde av praktisk utrustning för att hantera timmer – men det här ser jag mer som ett hobbyprojekt.

Först fick jag upp stocken på rullar av björkstammar och det gick utan större problem. Med en björkstock på mitten är det också ganska lätt att svänga stocken. Men när det gällde att dra framåt var det tvärstopp. Men som sagt det var värt ett försök.

Har en fyratons spakvinsch som jag ska försöka med, och sen blir det mellantraktorn. Främsta skälet till att traktorn fick vila idag är att marken är alldeles för mjuk. Får vänta någon vecka så det hinner torka upp efter den sensate nederbörden.

Tänk innan du hugger

Här har jag försökt att vara förutseende. Veden ska staplas mot sydväggen på vedboden. Därför har jag först lagt ut de halvpallar den ska ligga på. Annars blir jag tvungen att bära undan massa ved för att få dem på plats sedan.
Här har jag försökt att vara förutseende. Veden ska staplas mot sydväggen på vedboden. Därför har jag först lagt ut de halvpallar den ska ligga på. Annars blir jag tvungen att bära undan massa ved för att få dem på plats sedan.

När man hugger ved är det viktigt att tänka på logistiken. Genom att tänka efter före kan man spara mycket arbete. Veden ska flyttas så lite som möjligt, så se till att börja hugga på rätt ställe.

Egentligen börjar planeringen redan när du hämtar stockarna. Då kanske man är helt fokuserad på arbetet i skogen men försök att planera för slutmålet. Att veden ska ligga torkad i vedboden innan midsommar.

När man klyver en kubb med kvist är det bäst att klyva genom kvisten. Annars är risken stor att man bara flisar av en liten del när kvisten leder bort kraften.
När man klyver en kubb med kvist är det bäst att klyva genom kvisten. Annars är risken stor att man bara flisar av en liten del när kvisten leder bort kraften.

Det bästa är om stockarna kan sågas så att kubbarna hamnar bredvid vedbacken. Men inte där den kluvna veden ska ligga. Man flyttar hela tiden veden ett steg vartefter man processar den. Stockar–kubbar–färsk ved–torr ved–vedboden.

Det är lätt att göra tankefel. När man börjar hugga är det lätt att hamna i ett meditativt tillstånd medan högen växer. I början är det bara en liten hög, men efter ett par timmar kanske du märker att du blockerat en dörr. Eller en väg. Då blir det ett extra arbetsmoment bara för att flytta vedhögen någon meter.

Man får inte heller hoppa över något moment. Lägger du in färsk ved i vedboden torkar den dåligt och sprider dessutom fukt till omgivningarna. Den färska veden har oftast en fukthalt över 40 procent. Innan du lägger in den i vedboden bör den ner under 20 procent. Ved som ligger löst staplad i sol och med god luftcirkulation kan nå dit på en månad. Men ligger den tätt staplad inne i vedboden kan det ta ett halvår. Så ha inte för bråttom med att få in veden.

Och tänk över ditt vedbehov. Behöver du fälla några fler träd är det bäst att göra det nu innan värmen får saven att stiga.

Ved – dags att planera för nästa vinter

Det börjar glesna i vedboden men mina beräkningar håller och jag räknar med att ha tillräckligt med ved för den här säsongen. Dags att börja förbereda för nästa vinter.
Det börjar glesna i vedboden men mina beräkningar håller och jag räknar med att ha tillräckligt med ved för den här säsongen. Dags att börja förbereda för nästa vinter.

Det har varit en mild vinter och redan spirar vårkänslorna. Det betyder att det är dags att börja planera för nästa säsong. Det är som mitt favoritcitat från Game of Thrones: “Winter is coming” – även om det känns långt dit just nu.

Hela vintern har jag eldat i rörspisen. Minst en brasa om dagen. Jag trivs med att somna till sprakandet av en brasa och se ljuset från lågorna dansa i taket. Men det har satt sina spår i vedboden och så här i början av mars har jag bara några kubik kvar. Så det är dags att fylla på med ved inför nästa säsong.

Min rörspis har gått varm i vinter. Här brinner en blandning av björk och gran. För att få bästa utbyte tänder jag ovanpå veden.
Min rörspis har gått varm i vinter. Här brinner en blandning av björk och gran. För att få bästa utbyte tänder jag ovanpå veden.

Bästa tiden att fälla träd är på vårvintern. Ved torkar snabbast om man fäller träden innan saven stiger. Fäller man på sommaren ska man inte kvista direkt utan låta trädet lövtorka. Lämnar man det fällda trädet en vecka så drar löven ut en hel del fukt. Annars är den generella regeln att man ska kapa och klyva så fort som möjligt. Särskilt björk är känslig om man lämnar stockarna i skogen.

I min skog finns det framförallt tre sorters träd: björk, gran och asp. De brinner alla bra men har lite olika egenskaper.

  • Björk är väl den populäraste veden. Högt brännvärde, sprätter inte glöd, oftast lätt att klyva och nävern gör att den är lätt att tända. Men den kräver lite omsorg i hanteringen. Lämnas den för länge i skogen angrips den av svampar och bakterier som kan förstöra veden.
  • Gran har i vissa kretsar lite dåligt rykte som ved. Den har lågt brännvärde, den lämnar ingen glöd för den som vill grilla. Dessutom sprätter den glöd omkring sig när små fickor av kåda i veden exploderar. Fördelarna är att den brinner fort och ger snabb värme. Dessutom är den mindre känslig än björken. Och personligen tycker jag det är hemtrevligt med en sprakande brasa.
  • Asp är det många som fnyser åt. Något bättre brännvärde än gran. Jag tycker man ska ta tillvara på de träd man har och aspen har fördelar. Den växer fort, är lätt att klyva och brinner med en lugn och jämn låga. Helt perfekt för ruggiga kvällar sommartid och under tidig höst, när mysfaktorn är viktigare än behovet av att värma upp huset.

Och man ska komma ihåg att brännvärdet inte är hela sanningen. Om man räknar efter vikt ger alla träslag lika mycket värme. Så elda med det du har.

Vill man lära sig mycket om ved ska man läsa boken Ved av Lars Mytting.