5 tips när du ska odla potatis

Sista kupningen gör jag när blasten blivit 20–30 centimeter hög. När raderna slutit sig kan man koppla av.
Sista kupningen gör jag när blasten blivit 20–30 centimeter hög. När raderna slutit sig kan man koppla av.

Potatis är av tradition en av våra viktigaste grödor och den viktigaste inhemska källan till C-vitamin. Och har man egen odling finns det ingen godare potatis än den man själv drar upp ur jorden. Här kommer fem tips för att få en bra skörd:

1. Välj rätt potatis

Vi har alla våra favoritsorter när det kommer till potatis – själv är jag till exempel väldigt förtjust i Cherie. Men odlar man ekologiskt är det viktigt att tänka på resistens och motståndskraft mot olika sjukdomar. Ett skäl till att undvika traditionella sorter som King Edward – en av de mest besprutade potatissorterna – är att de ofta inte har motståndskraft mot dagens potatissjukdomar. Hos mig är det bladmögel som är det största hotet, särskilt regniga somrar. Jag föredrar därför motståndskraftiga och tidiga sorter som Rocket.

 

2. Gödsla

Biofer är ett ekologiskt pelleterat hönsgödsel som jag tycker fungerar bra på mina rabarber.
Biofet 10–3–1 är ett ekologiskt pelleterat hönsgödsel och för att det ska bli enklare använder jag samma gödsel till det mesta i odlingarna.

Potatis är mycket känslig för hur man gödslar, särskilt för kvävegödsling. För lite kväve ökar risken för att potatisen faller sönder när du kokar den. För mycket kväve ökar risken för blötkokning – att potatisen blir svampig.  Ett mycket grovt riktvärde är att potatisen behöver 12 gram kväve per kvadratmeter, vilket till exempel motsvarar 120 gram Biofer 10–3–1. Sen får man räkna på hur stort potatisland man har. Räknar du med en stor skörd – öka given. Liten skörd – minska. Gödsling av potatis är en hel vetenskap men noggrannare än så här är inte jag.


3. Kupa

Tretti meter rakt fram med traktor och potatiskupare. Steg ett för att plantera aronia.
Har man traktor och en potatiskupare går jobbet snabbt. Annars får man kupa för hand.

Glöm inte kupa! Sätt potatisen på fem centimeters djup när jordtemperaturen är minst 7 grader – är det kallare i jorden gror inte potatisen och risken för att den ska ruttna ökar.
En vecka: Dags för en första kupning
Två veckor:  Kupa potatisen en andra gång. (Har du inga problem med rotogräs kan du hoppa över någon av kupningarna.)
När potatisen kommit upp: Dags för en tredje kupning – försök att skapa en spetsig kam på kupan – det minskar risken för brunröta.
När blasten är 20–30 centimeter hög:  Dags för en sista kupning – dels för att bekämpa ogräs och dels för att minska grönfärgningen av potatisen.
När raderna slutit sig kan man ta det lite lugnare

4. Vattna

Håll ett öga på regnmätaren – potatis vill ha mycket vatten – och om inte himlen vill bidra så får du göra det.
Håll ett öga på regnmätaren – potatis vill ha mycket vatten – och om inte himlen vill bidra så får du göra det.

Potatis är en gröda som vill ha mycket vatten. Man brukar räkna med att det behövs mellan 300 och 500 mm under vegetationsperioden, så håll ett öga på regnmätaren. En torr vår och försommar kan man behöva vattna en hel del. Vattna helst mellan kuporna – kör man spridare och vattnar över blasten ökar risken för bladmögel.

5. Döda blasten

Blasten slås av ett par veckor före skörd – men råkar du ut för bladmögel som på bilden måste den angripna blasten bort från fältet så fort som möjligt.
Blasten slås av ett par veckor före skörd – men råkar du ut för bladmögel som på bilden måste den angripna blasten bort från fältet så fort som möjligt.

Ett par veckor innan skörd bör man slå av blasten. Vad som då händer är att tillväxten stoppas, men i gengäld blir skalet kraftigare och risken för skador minskar. Tar man bort den slagna blasten från fältet minskar dessutom risken för brunröta eftersom eventuell bladmögelsmitta hinner försvinna. Är det torrt så att blasten torkar och vissnar är detta inte nödvändigt.

7 reaktioner till “5 tips när du ska odla potatis”

  1. Det är inte första gången jag läser att man inte skall odla King Edward. Jag har odlat King Edward i 15-20 år med egen sättpotatis och utan bekämpningsmedel. Tycker inte att den har sämre motståndskraft än andra sorter, och den ger gott mos. Visst är det lustigt hur olika man kan uppleva odlingsresultaten? Jag odlar just nu 14 olika potatissorter.

    1. Det är bara statistik tror jag. När man i allmänhet avråder från King Edward så utgår man från konventionella odlingar där den besprutas mer än andra sorter för att få samma skörd. Samma sak med större eko-odlingar där den av erfarenhet utgör en större risk – statistiskt sett. Min lilla odling kan man inte göra någon statistik på – men de gånger jag odlat King Edward har det inte gått bra. Men har man som du många sorter – och egen sättpotatis – så är delar man upp riskerna. Och visst är det en utmärkt potatis, det finns inte så många mjöliga sorter bland de motståndskraftiga.:)

      1. Kalmar röd är mjölig och frisk, motståndskraftig mot bladmögel, men ger relativt liten avkastning. Jag har den och fortsätter med den som en ”försäkring”, trots den måttliga avkastningen. Den är inte en delikatesspotatis, men helt ok och speciellt i moskombination med andra sorter.

        För ett par år sedan gjorde jag en sammanställning över årets odlingsresultat av de potatissorter som jag hade då:
        http://maattloesa.blogspot.se/2014_02_01_archive.html. Sedan dess har jag slutat med Minerva och lagt till ett par andra. En av mina absoluta favoriter är Mimi – raka motsatsen till en mospotatis :-).

        1. Har pratat med en granna om att odla ett hektar med potatis nästa är för att sälja. Dela på arbetet och kostnaderna. Men då vill man satsa på hyfsat säkra sorter. Jättekul med din sammanställning – ofta glömmer man bort att dokumentera trots att det är fantastisk information att ha.

  2. Vill tipsa om några finska potatissorter som man kan så riktigt tidigt i kall jord. Det är klassikern Timo och nyheten Jussi. Speciellt framtagna för nordiskt klimat. Jussi har jag inte själv testat ännu. Tyvärr verkar det som om Jussi blir den sista finländska framtagna sorten eftersom de centraleuropeiska sorterna allt mer tar över. Ps. Hittade din blogg helt nyligen, odlar själv bara i liten skala men intressant att läsa om andras odlingar!

Kommentera