Gamla äppelträd ska man vara rädd om. Men ibland blir man tvungen att fälla dem av olika skäl. I mitt fall var det smittskydd som fällde avgörandet.
Om ett par månader får jag två hundra äppelträd till min nya odling. Under ett par års tid har jag förberett marken där de ska stå. Jag har påbörjat stängning runt gården för att hålla mina fiender – rådjur och hjortar – borta. Sista momentet tog jag itu med idag – att fälla det gamla Oranieäppleträdet.
Trädet har burit dåligt med frukt under de år jag bott här och dessutom var det på väg att växa upp i kraftledningen till gården. Men det var inte skäl nog att fälla det. Vad jag inte kunde leva med var att det var svårt angripet av fruktträdskräfta. Att spara ett gammalt angripet träd tjugo meter från en nyetablerat odling skulle vara att utmana ödet.
Det tog en kvart att fälla trädet. Riset kommer jag att bränna och de grövre delarna hamnar i vedskjulet. För att säkra marken från sporer kommer jag att fräsa marken där trädet stått och sen lägga på ny jord så att sporerna får minsta möjliga chans att överleva.
