Annons

Rätt förvarade ägg håller extremt länge

De här äggen kom direkt från hönsgården – och rätt förvarade håller de längre än mänga kan föreställa sig. Ägg har en extrem hållbarhet.
De här äggen kom direkt från hönsgården – och rätt förvarade håller de längre än mänga kan föreställa sig. Ägg har en extrem hållbarhet.

Så här års brukar jag få frågor om hur länge man kan spara ägg. Svaret är: överraskande länge. För ett par år sedan skrev jag den här texten om hållbarhet för ägg. Ett förtio år gammalt försök som i varje fall förvånade mig.

Det finns många idéer och åsikter om hur man förvarar ägg för bästa hållbarhet. För över förtio år sedan, 1977, gjorde tidningen “Mother Earth News” en test för att se hur väl metoderna fungerar. Resultatet överraskar i varje fall mig. Tidningen skaffade 720 ägg, hälften från butik och hälften befruktade ägg från frigående höns. Sen delade man upp äggen i 20 grupper med tre dussin ägg i varje för att testa de olika metoderna. Butiksägg och gårdsägg testades alltså parallellt med tio olika förvaringsmetoder:


Följ den här bloggen på Facebook. Fler reportage, nyheter och filmer om livet på landet.


1/ Förvaring i rumstemperatur
2/ Förvaring i kallt kylskåp (Ca 4 grader C) i lufttät behållare.
3/ Förvaring i vattenglas. Vattenglas, eller natriumsilikat, är en konserveringsvätska som i början av 1900-talet började användas för att konservera ägg. Efter en tid blir lösningen en flockig massa som ska bevara äggen.
4/ Förvaring i vatten med kalk och salt.
5/ Förvaring nedsänkta i fett.
6/ Förvaring insmorda med fett.
7/ Förvaring insmorda med vaselin.
8/ Förvaring i packad torr sand.
9/ Förvaring i packad fuktig sand.
10/ Förvaring i sågspån.

Slänger du äggen när de passerat bäst föredatum? Ett verkligt slöseri visar det sig i undersökningen.
Slänger du äggen när de passerat bäst föredatum? Ett verkligt slöseri visar det sig i undersökningen.

Hållbarhet beror på förvaring

För butiksägg gäller att äggen får samlas in under en vecka och sedan ska bäst föredatum sättas 28 dagar framåt. Testet visar att ägg kan hålla sig betydligt längre än så. En gång i månaden undersökte tidningen testägg från varje grupp. Här är resultaten från den sämsta till den bästa metoden:

1 månad Sämst klarade sig äggen som legat i fuktig sand och i sågspån. Redan efter en månad var dessa ägg dåliga. Luktade illa, smakade dåligt och var rinniga. Det gällde både butiksägg och gårdsägg.

2 månader De ägg som förvarats i rumstemperatur klarade sig bättre. Efter två månader var de fortfarande ätliga även om de kändes långt från färska. Undantaget var ett riktigt stinkägg som antagligen hade haft någon skada.

3 månader Äggen som förvarats i rumstemperatur var fortfarande ätliga “i en nödsituation”. Men har man annat att äta så väljer man det. Gällde både butiks- och gårdsägg. Bland övriga förvaringsätt började man nu hitta enstaka dåliga ägg med svavellukt eller annars uppenbart dåliga. Men nästan alla var helt ok bortsett från att många börjat få en rinnig vita.

4 månader Alla ägg som förvarats i rumstemperatur var riktigt dåliga. Även de ägg som förvarats i torr sand och insmorda med vaselin var oätliga. Butiksäggen som var nedsänkta i fett var knappt ätliga men de ägg som var insmorda med fett hade klarat sig bättre och var helt ätliga. Av de ägg som lagts i kalkvatten var gårdsäggen ok men butiksäggen “på gränsen”.
Av de ägg som var täckta med vattenglas var de flesta helt ok.
Kylskåpsäggen var goda och “såg nästa färska ut”.

Höns är fantastiska. De är trevliga och anspråkslösa och de levererar ett utmärkt livsmedel redan förpackat för lång hållbarhet.
Höns är fantastiska. De är trevliga och anspråkslösa och de levererar ett utmärkt livsmedel redan förpackat för lång hållbarhet.

5 månader Butiksäggen som förvarades i fett var oätliga. Gårdsägg förvarade på samma sätt ok, men rinniga. Samma sak gällde äggen som legat i vattenglas. Kalkvatten fungerade bra på på butiksägg men gårdsäggen började bli dåliga. Båda sorterna insmorda med fett fortfarande ok.
Kylskåpsäggen fortfarande utmärkta.

6 månader Infettade gårdsägg och gårdsägg förvarade i fett fortfarande ok. Gårdsägg i vattenglas ok. Gårdsägg i kalkvatten knappt ätliga och butiksägg i kalkvatten ruttna.
Kylskåpsäggen fortfarande helt ok och ser nästan färska ut.

7 månader Infettade, fettinpackade, vattenglasförvarade och kalkvattenförvarade gårdsägg fortfarande ok. Övriga ägg hade fallit ifrån, med ett undantag:
Efter sju månader var de kylskåpsförvarade äggen fortfarande goda, butiksäggen förvånande nog något bättre.

Slutsatser:

1. Generellt sett håller sig gårdsägg bättre än butiksägg.
2. I en lufttät behållare klarar sig ägg utan problem sju månader i kylskåp. Vitan kan bli något rinnig, men äggen är helt ok.
3. Lagrade ägg bör knäckas i ett separat kärl och kollas innan man häller det maten. Enstaka ägg med osynliga skador kan bli dåliga fort.
4. Näst bästa förvaringsättet är i vattenglas, dessa ägg klarar sig ungefär fem månader.
5. Otvättade gårdsägg klarar sig i nästan fem månader nedsänkta i kalkvatten. Tvättade butiksägg gör det inte.
6. Vaselin eller packning i torr sand gör att äggen klarar sig marginellt bättre än liggande i rumstemperatur.

Vad jag saknar är en undersökning av hur ägg i kartong klarar sig i kylskåp. Det är antagligen det vanligaste sättet att förvara ägg här i Sverige. Sannolikt behöver vi inte bekymra oss om bäst föredagen efter en månad i alla fall.

Läs hela artikeln på engelska.

Annons

Koka vaktelägg – inga problem

Att koka vaktelägg var inte svårt – här med ett hönsägg som jämförelse. Tycker de är rätt perfekt kokta.
Att koka vaktelägg var inte svårt – här med ett hönsägg som jämförelse. Tycker de är rätt perfekt kokta.

Vaktlar producerar stora mängder ägg. Mina försök med att testa olika användningsområden har nu kommit till att koka vaktelägg. De visade sig var lättskalade och 3 minuter var lagom.

Knäckemackor med vaktelägg och hemgjord majonäs. Låter exklusivt – men smakar ungefär som knäckemacka med ägg och majonäs.
Knäckemackor med vaktelägg och hemgjord majonäs. Låter exklusivt – men smakar ungefär som knäckemacka med ägg och majonäs.

I förra veckan stekte jag några vaktelägg för ett första test. Det gick utan problem. Men när det gällde att koka vaktelägg fick jag flera olika tips om hur länge de ska ligga i. Från två till fyra minuter.

Eftersom jag är en kompromissvillig man gjorde jag mitt första försök med tre minuter och jag tycker de ser bra ut. Gulorna är helt stelnade och det finns ingen tendens till mörkläggning i kanterna. Jag uppskattar när gulan inte är helt hård, men gillar man det ska man nog koka dem 30 sekunder till.

Nu var jag noga när jag kokte dem. Stor kastrull med kokande vatten och jag lade i sex ägg precis samtidigt. Efter tre minuter plockade jag över alla äggen i en stor gryta med iskallt vatten från kranen och där fick de ligga tills de var helt kalla.

Ett vaktelägg väger 10–12 gram och säga ha mängder av nyttiga egenskaper. För mig är den främsta egenskapen deras skönhet.
Ett vaktelägg väger 10–12 gram och säga ha mängder av nyttiga egenskaper. För mig är den främsta egenskapen deras skönhet.

Var lite orolig att de skulle vara svårskalade. Ibland är det stora problem med mina hönsägg eftersom de är så färska. Hönsägg är mer lättskalade när de fått ligga till sig ett tag. Men även om vakteläggen var så färska de kan bli (om man inte kokar dem nere i lagården) så var det inga problem.

Skalen är sköra så om man bara trycker dem försiktigt och rullar dem mot diskbänken så krasar skalet sönder. Sen var det bara att försöka få tag på en bit av ägghinnan. Jag upplever det som att vaktelägg har betydligt segare ägghinna än hönsägg och när man väl fått loss en liten bit så följer resten – och skalet – med. Alla mina sex ägg skalades så att allt skal hängde ihop.

Så till smaken. Ärligt talat skulle jag inte känna skillnad på ett vaktelägg och ett riktigt gott hönsägg i ett blindtest. Men gulan är större i förhållande till vitan och de är väldigt söta att titta på.

Det hävdas att vaktelägg ska ha en mängd nyttiga effekter. Allt från att de lindrar allergiska besvär, botar diabetes, astma och motverkar cancer till att de förbättrar minnet. Det tar jag med en nypa salt – precis som jag tar äggen.

Annons

Älgköttbullar – riktigt klimatsmart mat

Bryn dina älgköttbullar i smör runt om och låt dem sedan gå klart i ugnen.
Bryn dina älgköttbullar i smör runt om och låt dem sedan gå klart i ugnen.

Älgköttbullar och annan mat från vilt är bland det klimatsmartaste du kan äta. Det glömmer vi ibland bort och jämför bara de sämsta köttalternativen med de bästa vegetariska. Här ett recept på riktigt goda köttbullar.

Köttfri måndag har blivit ett trendigt inslag på många skolor. Det finns skäl att inte äta kött – men om man använder klimatet som argument så finns det bättre alternativ. (Här hittar de en tabell från SLU.) För klimatet skulle en  Viltmåndag vara ett ännu bättre alternativ. Ett kilo viltkött motsvarar 0,5 kilo koldioxidutsläpp jämfört med 26 kg för nötkött, 4 kg för Quorn och 0,7 kg för baljväxter. Så det här receptet kan du göra med gott samvete.

Älgköttbullar
Blanda färsen försiktigt – om du arbetar den för mycket blir köttbullarna sega.
Blanda färsen försiktigt – om du arbetar den för mycket blir köttbullarna sega.

600 gr älgfärs
1 riven gul lök
2+2 dl grädde
1 dl ströbröd
1 tsk krossade enbär
salt
svartpeppar

  1. Blanda ströbröd, 2 dl grädde, riven lök och kryddor. Sätt ugnen på 175 grader. Låt stå i en kvart så ströbrödet suger upp vätskan.
  2. Blanda ner älgfärsen i smeten utan att röra om mer än nödvändigt och smaka av färsen.
  3. Rulla köttbullarna med våta händer och bryn dem runt om så de får en fin stekyta.
  4. Lägg de brynta älgköttbullarna i en eldfast form, häll på ytterligare 2 dl grädde, och låt dem gå färdigt i ugnen.
  5. Serveras gärna med potatismos och rårörda lingon.

Jag använder grädde till älgköttbullarna eftersom viltkött som älg är extremt fettsnålt. Älgfärs ligger vanligen på runt 1,5 procent fett jämfört med mager nötfärs som brukar ligga på 10 procent fett. Jag ska inte gå in på andra nyttigheter med viltkött – men vill du ha vitamin B12 är älgfärs ett utmärkt val.

En del tycker att viltkött är dyrt men min erfarenhet är att det kostar ungefär som nöt eller marginellt dyrare. Att det sen bara orsakar i storleksordningen en hundradel så mycket koldioxidutsläpp är en utmärkt bonus.

Får beröm för min kompostlukt

Komposten är för tillfället halvfull – mest rabarberskrufs men det är kryddorna som skapar den goda atmosfären.
Komposten är för tillfället halvfull – mest rabarberskrufs men det är kryddorna som skapar den goda atmosfären.

Nu är det inte min personliga odör som uppskattas – jag luktar inte kompost – utan den lukt som sprider sig från varmkomposten. En doft av jul sprider sig nu runt gården till glädje för både besökare och förbipasserande.

Och det är ingen slump. Så här års är mitt lilla lantkök närmast att likna vid jultomtens verkstad med den skillnaden att det bara finns en nisse – och det är jag. Dygnet runt står jag vid grytorna och kokar glögg som sedan ska ut till butiker och marknader i olika delar av landet.

Glöggproduktionen är en viktig del av försörjningen under vintern och det är restprodukterna som skapar den juliga stämningen. Just nu ligger pressrester från ett par hundra kilo rabarber i komposten men de stämningsskapande komponenterna består av ett par kilo kanel, kryddnejlikor och andra kryddor som efter att ha gjort sitt jobb ska tillbaka till jorden.

Om du tvivlar på deras komposterbarhet så har jag gjort på samma sätt de senaste åren. För att hålla fart på komposten tillsätter jag regelbundet strö från hönshuset. Men för tillfället avvaktar jag med hönsgödsel för att inte förstöra julstämningen. Atmosfären blir helt enkelt angenämare utan.

Varje kok resulterar i ett halvkilo urkokta kryddor – och efter ett par veckor med dagliga kok har komposten fått en ny karaktär.
Varje kok resulterar i ett halvkilo urkokta kryddor – och efter ett par veckor med dagliga kok har komposten fått en ny karaktär.

Full fart på glöggproduktionen

Produktionslinjen är uppsatt i köket och allt rullar på efter planerna. Det tar ungefär tre minuter för varje flaska – så det är bara att räkna på hur mycket tid jag behöver för att få klart årets produktion.
Produktionslinjen är uppsatt i köket och allt rullar på efter planerna. Det tar ungefär tre minuter för varje flaska – så det är bara att räkna på hur mycket tid jag behöver för att få klart årets produktion.

Nu doftar det jul i hela huset. Tio dagar försenad är jag äntligen igång med årets glöggproduktion. Tur att dygnet har 24 timmar för snart är det november och då ska allt levereras.

Planen var att jag skulle börja producera redan förra veckan, men ett missförstånd hos min flaskleverantör gjorde att flaskorna kom först idag, så jag har lite att ta igen. Nu är jag inte särskilt orolig. Dygnet har som sagt många timmar och det är bara att prioritera.

Efter förra årets rusch har jag rätt bra rutin på hur jag ska göra. Flaskorna har kommit, frysen är fylld med rabarber och jag har kilovis med kryddor i lager så det är bara att köra på. Det enda som jag behöver fylla på med är kommunalt vatten. Eftersom mitt eget är “Tjänligt med anmärkning” – för höga halter av järn och mangan så hämtar jag dunkar med kommunalt vatten inne i Vingåker.

Idag anlände 2394 tomflaskor på en lastpall. Och det är bara att börja plocka uppifrån.
Idag anlände 2394 tomflaskor på en lastpall. Och det är bara att börja plocka uppifrån.

Det här är den mest hektiska perioden på gården när det gäller produktion. Vår och sommar är det odlingarna som tar tid, och hösten handlar bara om julhandeln. Som så många andra i min situation så har jag den lugna perioden under senvintern.

Januari till mars kan jag ta det lite lugnt, läsa böcker och sånt. Och det är en ganska behaglig tillvaro. Ändå längtar jag alltid till våren där allt drar igång igen. Det är trivsamt att ha saker att göra som man vet kommer att fungera.