Allt godis är inte godis

Vem kan älska det här eländet? Det finns ett skäl till att det bara plockas fram i butikerna till påsk.
Vem kan älska det här eländet? Det finns ett skäl till att detta så kallade godis bara plockas fram i butikerna till påsk.

Jag har ett tungt minne från min barndom. Jag och min syster fick var sitt påskägg från äldre släktingar. Hur förväntan byttes till besvikelse när ägget visade sig innehålla så kallat påskgodis – godis som inte är godis.

Jag undrar om det finns någon människa född efter andra världskriget som uppskattar de färgglada äggen fyllda med en svampig fyllning av kemiskt smaksatt socker? Det är inte godis på riktigt. Min teori är att det bara säljs till påsk för att då är det de äldre släktingarna som fyller äggen. Inget barn med självaktning skulle ödsla utrymme i påskägget på dessa menlösa pluttar.

Kommer du ihåg när en äldre släkting frågade om du ville ha godis – och kom in med en glasskål fylld med sådana här? Besvikelse...
Kommer du ihåg när en äldre släkting frågade om du ville ha godis – och kom in med en glasskål fylld med sådana här?

Kanske var det så att den riktigt gamla generationen var barn under krigsåren och då inte hade något riktigt godis att tillgå. De stackarna fick nöja sig med sånt här snasksurrogat under påsken och fyllde helt enkelt de hemmålade kartongäggen med det enda som fanns att tillgå. Sen lever de kvar i övertygelsen att ”när det är påsk äter man påskgodis”.


Mitt hopp står nu till att det pågår en generationsväxling bland påskäggsköparna. Nutida far- och morföräldrar är ofta människor som vuxit upp med vingummin, nappar, sockerbitar, salta skruvar etc etc Men vem vet kanske det också betraktas som föråldrat av den senaste generationen? Kanske även dagens unga kommer att traumatiseras av besvikelsen med illa fyllda påskägg? Jag tänker i så fall ha förbarmande över dem och hjälpa till att göra slut på eländet.

Hur gick det då med det ägg fyllt av besvikelser som jag kommer ihåg från barndomen. Känner jag mig själv rätt så blev det uppätet i alla fall – på den tiden hette det att inget fick förfaras. Men nu är jag stor nog – och har tillräckligt med karaktär – för att välja bort godis som inte är godis. Eller rättare sagt – ska jag ha ett påskägg får jag köpa det själv. och då är det jag som fyller det – med riktigt godis.

 

7 reaktioner till “Allt godis är inte godis”

  1. Fast det kan bli lite dyrt detdär med vuxengodis. *rodnar* Var och handlade i dag. Choklad och eko-nougat för 200 spänn. Skulle nog gått på lösgodiset istället.

    1. Kvalité kostar, och det är bara påsk en gång om året, bara onsdag en dag i veckan etc etc Du ser – jag är duktig på att hitta anledningar. 🙂

  2. *harkel, harkel* … jag tycker påskgodis är gott … särskilt de där med hårt skal som är nästan rinniga inuti. De där polkagrisarna är helt ok, *rodnar nästan*. Mina gamla släktingar präglat kanske positivt på något mygligt sätt.

    Å andra sidan är min smak för godis kanske lite udda, vingummin och nappar, geleartat godis går bort. Lakrits … saltlakrits. Salmiakgrodor, bästa godiset!

    Vilket påminner om att det kanske är läge att köpa godis imorgon då, det blir gjort väldigt sällan.

    1. Saltlakrits – där är vi definitivt konkurrenter – och om salmiakgrodor finns i sortimentet är jag villig att ta en omväg till den butiken. I övrigt är jag bara tacksam att det finns någon som förbarmar sig över de sista kvarlämnade bitarna i påsen. 🙂

  3. kommer inga små påskkärringar förbi? Vad bjuder du på då? garderar dig så kan du eventuellt äta upp det själv!

    1. Har inte sett till några påskkärringar här i skogen, besväras bara av rådjur och hjortar än så länge. Men bra tänkt, kanske ska köpa några hekto polkagrisar i fall det skulle komma förbi några.

Kommentera