Plocka sten – ett nöje som aldrig tar slut

Annons
Det var nästan sommarvärme idag när vi bestämde oss för att plocka sten. Egentligen hade det varit bättre med lite svalka – för man fryser nästan aldrig under den här typen av arbete. Foto: Kajsa W Tottenhammar
Det var nästan sommarvärme idag när vi bestämde oss för att plocka sten. Egentligen hade det varit bättre med lite svalka – för man fryser nästan aldrig under den här typen av arbete. Foto: Kajsa W Tottenhammar

Förmiddagen tillbringades med att plocka sten. På det fält jag plöjde och harvade i höstas ska jag så gräs, men först ska stenen bort.

Helt stenrent lär det aldrig blir på min moränjord. Morän är enligt definitionen jord som innehåller sten av alla storlekar. Gott och blandat i princip. När jag plockar går gränsen vid knytnävsstorlek ungefär, mindre stenar kan jag trycka ner med välten men jag vill undvika såna som sticker upp.

Sen vet man aldrig när man går och plockar. Det som ser ut som en liten sten kan vara hur stort som helst under jorden. Så jag plockar det som går och märker ut de stenar som inte går att lyfta. Om någon vecka när marken torkat upp ytterligare kör jag ut med traktorn och plockar dem också. Och som jag skrivit tidigare finns det vettiga och romantiska saker man kan göra med all sten man samlar ihop.

Annons

Enstaka större stenar gav jag mig först på med spaden. Kommer de inte upp då blir det traktorn istället. För upp ska de. Foto: Kajsa W Tottenhammar
Enstaka större stenar gav jag mig först på med spaden. Kommer de inte upp då blir det traktorn istället. För upp ska de. Foto: Kajsa W Tottenhammar

Min plan är att så fältet med gräs i väntan på att jag utvidgar örtodlingen. Eftersom jag jag inte kan driva upp mer än ett par tusen plantor varje år tar det tid att täcka fältet med perenner. Och för att ogräset inte ska ta över blir det en rejäl gräsmatta så länge. regelbunden klippning håller efter många av mina ogräs, och resten tar jag hand om när marken ska odlas upp.

Dessutom är det lätt att utvidga fruktodlingen i en gräsmatta. Jag startade försiktigt i höstas med ett plommonträd och en möjlig tanke inför framtiden är att omvandla fältet till en fruktskog. Alltså inte en traditionell fruktodling utan en skog av fruktträd där man kan strosa omkring och äta av frukterna. Jag har massor med kostliga idéer, och vad som blir verklighet vet man aldrig. Men steg ett är alltså att plocka sten. Ett nöje man aldrig tröttnar på…

Annons

2 reaktioner till “Plocka sten – ett nöje som aldrig tar slut”

  1. Vilka minnen din stenplockning väcker till liv 🙂 Jag gick på ett naturbruksgymnasium i Småland så du förstår kanske varför, ha ha!

Kommentera