Nu brygger jag sockerdricka

Fungerar på vedspis, Min elektriska kokare rymmer 27 liter, men det känns tryggare med lite marginaler.
Fungerar på vedspis. Min elektriska kokare rymmer 27 liter, men det känns tryggare med lite marginaler.

Jag håller på att ta fram ett sortiment till mitt företag. Senaste projektet är att göra gammaldags sockerdricka. Med det är inte helt okomplicerat att tolka gamla recept.

Min plan är att göra sockerdricka som den smakade på Emil i Lönnebergas tid. (Har jag inga pengar KAN jag inte dricka sockerdricka, och har jag pengar FÅR jag inte dricka sockerdricka. När i hundan ska jag dricka sockerdricka?)

Hur mycket ett skålpund är kan man läsa sig till (0,425 kg). Men vad är ”lent” vatten? Hur man sprundar har jag lyckats slå upp (försluter väl), men hur tunnar jag sockerdrickan? Listade till slut ut att det betyder tappa på tunna.

Recept på sockerdricka

Den här socker drickan ser inte ut som den sockerdricka jag är van vid. Men med tre nävar humle i så var inte annat att vänta.
Den här socker drickan ser inte ut som den sockerdricka jag är van vid. Men med tre nävar humle i så var inte annat att vänta.

”Till ett ankare sockerdricka tagas 40 l. godt käll- eller brunnsvatten som sättas på elden i en väl förtent kopparkittel med lock. När det börjar koka iläggas 5 skålpund socker, vilket kokas under 4 timmar; men under tiden spädes flitigt med samma sorts vatten, så att kvantiteten alltid bibehålles. Emellertid kokas i en mindre kittel 5 1/2 l. vatten med 3 dryga näfvar humle utan spädning, till det blir väl så starkt och silas sedan ner i den stora kitteln. Derefter uppöses dricksämnet i en ren så och får stå att svalna; medan det ännu är ljumt, iläggas 16 cl färsk tjock jäst, och kärlet öfvertäckas mycket väl. Så snart drickat börjar hvitas ovanpå, tunnas det genast och sprundas omsorgsfullt, hvarefter det bör ligga 4 dygn att väl jäsa ut. Sedan tappas det på buteljer eller krus på en gång och korkas väl, så att kolsyran ej kan uttränga.”

Många varianter

Eftersom jag har tillgång till flera olika recept har jag modifierat det något. Om ett par dagar ska det bli spännande att se hur mycket det bornerar (bubblar). Det blev bara en halv sats den här gången eftersom jag inte har en större gryta. Men ett halvt ankare torde räcka ett tag.

Vad jag också insett är att sockerdricka är ett mycket vitt begrepp. Det finns sockerdricka med ingefära, med citron, med ”bäjerskt öl”, svenskt öl (?) och med färsköl. Jag får prova mig fram till vilket som är bäst.

Men nyttigt blir det säkert:

Sockerdricka, friskt och väl tillagadt, är i allmänhet en tjenlig dryck, äfven för febersjuka personer.

Så gick det med min hemgjorda sockerdricka.

Nu är min varmkompost monterad

I en varmkompost kan man lägga alla matrester från köket – även sånt som man inte vill ha i en vanlig kompost.
I en varmkompost kan man lägga alla matrester från köket – även sånt som man inte vill ha i en vanlig kompost.

Det finns många saker som är praktiska att ha på gården. Höns och katter har jag redan skaffat och nu var det dags för en varmkompost. Efter att ha läst diverse tester föll valet på en Biokub.

Skillnaden mellan en varmkompost och en vanlig hög med löv är att varmkomposten jobbar med en högre temperatur. Och är dessutom skyddad mot möss och råttor. Lägger man tillagade matrester i en vanlig kompost är det bara en tidsfråga innan man får ovälkommet besök.

Organiskt avfall

I en varmkompost som Biokub kan man lägga allt organiskt avfall. Men tjockare ben tar mycket lång tid att brytas ner. Värmen i komposten gynnar diverse mikroorganismer som skyndar på nedbrytningen. Och det har känts fel att lägga äggskal, fiskrens och möglig ost i soppåsen. Nu kommer allt tillbaka till gården.

Botten gallret är lite lurigt att montera – bäst att tänka 30 sekunder innan man sätter omgång.
Botten gallret är lite lurigt att montera – bäst att tänka 30 sekunder innan man sätter omgång.

Hela komposten levererades i en papplåda som vägde runt 25 kilo. Lite otymplig att hantera och handtagen gick sönder redan när postbudet lyfte den ur bilen.

Sen var Biokuben förrädiskt enkel att montera. Enkel – för att det känns självklart hur man ska sätta ihop den. Förrädiskt – för att jag ändå lyckades montera den fel på fyra olika sätt.

Mitt först fel var att jag monterade en topplanka längst ner. Ser fortfarande ingen skillnad på de olika byggelementen, men eftersom den var tydligt utmärkt så byggde jag om komposten igen.

Skaffa varmkompost

Ovanpå gallret lägger man en lager ris så att komposten luftar sig bättre.
Ovanpå gallret lägger man en lager ris så att komposten luftar sig bättre.

Övriga fel gjorde jag när jag monterade bottengallret. Började montera det inne i lådan men upptäckte snart att det var omöjligt att få snäpplåsen att fästa när jag bara hade jord som mothåll. Bara att plocka ut och montera på altanen istället. Sen lyckade jag vända sidogallren med fel sida in, och därefter fel i sidled.

Lite pyssel blev det men inte värre än att det gick att lösa med några mildare svordomar.

Har man en kvadratmeter över på tomten så tycker jag absolut man ska skaffa en varmkompost.

Här kan du läsa om mina erfarenheter av varmkomposten ett och ett halvt år senare.

Vi har den mat vi förtjänar

Det är lätt att beklaga sig över djurhållningen på danska grisgårdar, hönsbesättningar i bedrövligt skick, besprutningsrester i grönsakerna och kemiskt framställd honung från Kina. Men jag tror vi har den mat vi förtjänar.

Så länge priset är prio ett när vi handlar så är det svårt att klandra bönder och handlare för att de levererar det vi vill ha. Vi kan spara några kronor på att köpa den billigaste honungen från ”inom och utanför EU” som det står på burkarna. Men jag är tveksam om världens billigaste honung  är producerad med hänsyn till miljön och rimliga villkor för arbetarna.

Vi kan köpa dansk fläskfilé för 69 kronor kilot och vi gör det med förtjusning. Så länge vi slipper se bilder på suggor som lever i stålburar, grisar på nakna betonggolv med avklippta knorrar. Vi är så glada över det billiga grisköttet att svenska grisuppfödare börjat snegla på danska metoder för att kunna sänka priset. För det är det vi vill ha – billigt kött. Sen får det kosta vad det kosta vill för grisen.

Och vem har råd att äta kyckling som är uppfödd på ett vettigt sätt? Kyckling ska kosta 50 kronor kilot – det är ett bra pris. Mina höns har ätit foder för över 250 kronor när de är slaktfärdiga vid fem månaders ålder. Skulle de hamna i en McNugget skulle ingen vilja köpa den. Då får vi ta till andra metoder för att hålla nere kycklingpriset. Hybridkycklingar som når full vikt på fem veckor är lösningen. Prio ett är att maten ska vara billig, det är det vi vill ha.

Behöver vi förvånas över att hitta hästkött i lasagnen? Om man söker över hela världen efter det billigaste köttet att stoppa i färdigmaten, så letar man inte i första hand på välskötta gårdar med full insyn. Då får man bege sig till livsmedelsindustrins bakgator och gränder för att hitta ospecificerat kött som kan föras in i systemet med förfalskade dokument.

Själv är jag inget helgon. Jag har säkert ätit min del av suspekt mat: snabbväxande besprutade grönsaker utan smak, kycklingfiler som till stor del består av insprutat saltvatten, bröd bakat ”med kärlek” men fyllt med de billigaste ingredienserna som går att hitta – plus arom- och smakämnen för att lyfta det över tröskeln till det ätbara. Men jag försöker.

Vi får inte bra mat i morgon, men varje gång vi väljer livsmedel som vi kan stå för så leder vi livsmedelsindustrin i rätt riktning. Varje val blir ett litet ryck i kopplet på jättarna, och till slut kommer de att börja röra sig i rätt riktning. Jag har full förståelse för att fattiga familjer gör vad de kan för att slippa svälta. Men för de allra flesta i det här landet är det en mycket liten belastning för plånboken att åtminstone emellanåt välja ett ekologiskt alternativ, eller kanske ännu viktigare: mat som du vet var den kommer ifrån. Varje köp är ett steg i rätt riktning. Och det finns flera argument:

Den som struntar i miljö och djurhållning kanske bryr sig om sina barns hälsa?

Den som inte bryr sig om hälsan kanske blir irriterad över att betala för skräp?

Och den som gärna betalar för skräp kanske blir omvänd om han får smaka en hemodlad tomat?

Det är värt ett försök i alla fall. Jag tror vi förtjänar det.

 

 

Rensa kylskåp

Jag tycker egentligen inte att man ska slänga mat. Och jag brukar faktiskt äta upp allt jag köper. Men det finns undantag.

Det har med tiden blivit allt trängre i mitt kylskåp. Och eftersom jag bor själv och inte har särskilt vidlyftiga vanor så har det känts lite underligt. Nu har jag gjort en utrensning och upptäckt problemet.

Min exklusiva samling av sillburkar från 2010 och framåt har nu avyttrats.
Min exklusiva samling av sillburkar från 2010 och framåt har nu avyttrats.

Den är sillen som ställer till det. Jag är väldig förtjust i sill och nubbe, men problemet är att jag inte dricker när jag är själv på gården. Inte ofta i alla fall.

Och varje midsommar och helg när jag har folk på besök så äts det sill. Nyinköpt sill. Det har gjort att antalet sillburkar ökat – för att till slut ta över kylskåpet. Eftersom jag sill har lång hållbarhet och jag inte vill slänga mat så har mitt kylskåp förvandlats till ett sillförråd.

Nu har jag i alla fall gjort slag i saken. Tömt och diskat burk efter burk som jag vet att jag aldrig kommer att äta upp. Det slank även med en burk aioli, en nästan tömd burk med soltorkade tomater samt ett litet krus med extra (utöver det vanliga) möglig Stilton.

Så nu finns det plats i kylen igen. Och jag ska hålla bättre ordning. Har man mat man aldrig kommer att äta så kan man slänga den – i tunnan eller till hönsen. Man måste inte spara den tills den blir dålig.

Hem till gården

Efter två veckor i Östersund är det skönt att vare hemma igen. Går en utbildning i småskalig livsmedelsförädling på Eldrimner.

En dagsproduktion av frukt och bärprodukter.
En dagsproduktion av frukt och bärprodukter.

Nu är mer än halva kursen avklarad – enormt inspirerande. Jag går frukt och bärinriktningen och det är ingen hejd på vad man kan tillverka när man väl blvit visad hur man ska göra. Än så länge har vi tillverkat saft, sylt, marmelad, nektar, karameller, torkad svamp, svampchips, glögg, sirap, fruktläder etc etc Kommer knappt ihåg allt.

Hjortrongelé på gång. Eftersom det inte var tillräckligt med pektin i bären blev det hjortronsirap istället. Man får inte vara för snabb ,ed att skriva etiketter till hantverksprodukterna.
Hjortrongelé på gång. Eftersom det inte var tillräckligt med pektin i bären blev det hjortronsirap istället. Man får inte vara för snabb ,ed att skriva etiketter till hantverksprodukterna.

Dessutom har vi haft teoriveckor där vi gått igenom livsmedelskemi, HACCP (Faroanalys och kritiska kontrollpunkter vid livsmedelsförädling), hur man genomför en byggprocess från idé till slutbesiktning, kalkyler för produktionskostnad – med fasta och rörliga kostnader, hur man säljer på marknader, produktion av annonser och etiketter med mera med mera. Det är inte utan att det snurrar lite i huvudet på kvällarna. Nu återstår praktik, affärsplanen ska färdigställas samt två veckor till i Östersund.

Då blir det bland annat kurs i cidertillverkning med en influgen expert från Frankrike. Så förhoppningsvis kommer jag att vara självförsörjande på den fronten nästa år.