Jag hade tur när jag flyttade ut på landet och har trevliga och bra grannar runt omkring. Men bra grannar är ingen självklarhet – och på landet kan de vara avgörande för trivseln.
Bor man i lägenhet är det lättare att ignorera grannarna. Det finns en inbyggd anonymitet i flerfamiljshus. Därför är det möjligt att bo några meter från andra människor utan att lära känna dem. På landet är det annorlunda – är du nyinflyttad tar det inte lång tid innan alla vet vem du är.
Vi som bor på landet är inte annorlunda än stadsbor. Det finns sociala människor och enstöringar. Glada, grälsjuka eller skygga grannar. Och på landet har man större frihet att vara sig själv. Ingen klagar om du dammsuger klockan två på natten men det finns ändå gränser. Och som nyinflyttad är det bra att lära sig var de går. Här kan man inte vara otrevlig mot främmande utan att det påverkar ens rykte,
På olika forum kan man läsa om människor som hamnat i konflikt med grannarna. Jag tror att det ofta handlar om brist på ödmjukhet. Som nyinflyttad har man ofta stora drömmar om hur livet på landet ska bli – men allt för sällan är grannar en del av dessa drömmar. Om du förväntar dig att dina grannar – som i många fall säkert levt flera generationer på platsen – ska anpassa sig efter dina visioner så är det bäddat för konflikter.
Jag har läst om människor som klagat på att det sprids gödsel på våren, att kor råmar, tuppar gal, djur jagas och skog avverkas. Allt detta är en naturlig del av lantlivet och börjar du protestera framstår du bara som en knäppgök och har du etablerat dig som sådan inför grannarna är det svårt att vända din image till något mer positivt.
Därför rekommenderar jag ödmjukhet. Om du tycker att du blir orättvist behandlad så svälj stoltheten och be om ursäkt. Ofta finns det skäl till att dina grannar blir upprörda och det kan ta tid att förstå alla oskrivna regler. Så det enklaste är att utgå från att du själv har fel. Står man på god fot med sina grannar går det mesta att lösa.
Sen finns det alltid en lantlig ekonomi. Behöver du anlita någon så vänd dig i första hand till grannar som erbjuder det du behöver. Och ta alla möjligheter att hjälpa grannarna – efter din förmåga. Lantlivet skiljer sig inte från andra sociala sammanhang och man bygger gemenskap genom tjänster och gentjänster.
Bra grannar är nödvändiga om du ska trivas på landet.