Sista helgen i januari varje år är det dags att inventera gårdens fåglar. Årets observationer bjöd inte på några överraskningar.
Talgoxar, talgoxar, talgoxar. Det är inte konstigt att denna lilla fågel håller topplaceringen år efter år. Den är inte bara vanlig – den är dessutom framfusig och visar sig gärna vid fågelmatningen.
På andra plats i min trädgård kom entitan. I varje fall tror jag att det är entitor. Det kan också vara talltitor som ser nästan precis likadan ut. Har jag misstagit mig så rätta mig gärna. Entitan har flera underarter och det finns också hybrider mellan entita och talltita. Fågelboken rekommenderar att man bestämmer den efter lätet – men mina lät inte tillräckligt mycket.
Förra året hade jag betydligt fler blåmesar på besök. Idag såg jag som mest tre på en gång. Blåmesen är betydligt mindre än talgoxen och verkar också vara lite skyggare. Först när andra fåglar är på plats vågar sig mina blåmesar fram. Blåmesen äter mycket insekter och på höstarna även bladlöss vilket gör den extra välkommen i mina odlingar.
Den mest exotiska fågeln i år var nötväckan. När den klättrar på träd är den extra lätt att känna igen eftersom den kan klättra med huvudet nedåt. Under sommarhalvåret lever nötväckan av insekter som den hittar i barkens skrymslen. Vintertid samlar den förråd av säd och frön som den lägger i springor eller ihåliga träd som förberedelse inför bistrare tider.
