Med benägen hjälp av min kära syster planterades mina hundra björkplantor i lördags. Det blev en riktig arbetsdag – upp i gryningen och redan vid elvatiden var vi igång med planteringen. Två timmar senare var vi klara med hälften och tog långlunch med siesta ett par timmar.
Det gick riktigt rationellt att plantera – en mäter upp avståndet mellan plantorna, gör ett hål i marken och lägger ett sorkskydd så att nästa person kan hitta hålet. Sen var det bara att stoppa ner plantan och trampa till runt omkring – ett exemplar av Södermanlands Nyheter täcker marken runt plantan och sen sätter man på sorkskyddet och går vidare till nästa planteringshål. Tidningen ska hålla tillbaka gräsväxten närmast plantan och sorkskyddet – det skyddar från sorkar. Dessutom gör det att det blir lätt att hitta plantorna senare – inte så kul om man något år skulle gå över området med röjsågen och ta med några av plantorna.
Med ett förband (plantavstånd för träd) på 3,4 meter gick vi snabbt över första ytan. Sparade tjugo plantor och satte dem på gammal åkermark. Fick tipset när jag hämtade plantorna i Sikanäs. Sannolikt kommer de att växa ännu bättre där och eftersom man får betalt per kubikmeter kan det bli mycket pengar. Hur som helt är det riskspridning.
Nu är det inga vanliga björkar som jag planterat utan klonade finska masurbjörkar. Det betyder att alla plantorna har anlag för masurbildning. Dyrt förstås, men eftersom det är små ytor som jag planterar på så känns det rätt ok.
