Det känns fortfarande tidigt att skriva om vad som hänt. Det värsta på gården sen jag flyttad hit. Men jag kan inte skriva om något annat och utelämna det här eländet.
Jag har gjort en film där jag berättar om vad som hänt och jag försöker se till det positiva. Det kunde varit mycket värre med människoliv och djur på spel. Nu har jag en hög av aska istället för en ladugård och kan bara hoppas att något nytt kan resa sig ur eländet.
Nu blir det pappersarbete istället för snickeri. Och försöka komma ihåg allt som fanns i ladugården. Lådor med böcker, foton, verktyg, mina kostymer etc etc Det mesta känns banalt i sammanhanget.