Efter närmare sju år på landet har jag nu åkt buss för första gången. Det fungerar – men är inte lika smidigt som i Stockholm.
Lämnade in bilen på verkstad i Katrineholm för att få anmärkningarna fixade. Vanligtvis brukar jag fördriva tiden genom att spankulera i staden, uträtta ärenden, äta lunch och läsa på biblioteket. Men så här års, och med hund, begränsas de platser jag har tillträde till. Och det är inte heller särskilt trivsamt att sitta på en parkbänk i snögloppet.
Bestämde mig därför att testa bussförbindelserna hem till mig. Det visade sig att det går en buss i timmen från Katrineholm till Vingåker – och det går nästan lika snabbt som bilen. Sen är det byte i Vingåker för en buss mot Högsjö. Fungerar också bra.
Lite jobbigare är det när man kommer fram till destinationen. Från busshållplatsen är det fem kilometer promenad hem till mig. Och det är lite i mesta laget. Finns säkert många som haft längre väg till skolan, men idag känns det inte helt praktiskt. Och de som skryter med sin skolväg skulle knappast själva gå samma sträcka idag.
Det tog mig ungefär en timme att gå från busshållplatsen och hem vilket gjorde det till ett heldagsprojekt att lämna bilen på verkstad. I varje fall om man räknar de ljusa timmarna som dag.
Men nu har jag i alla fall testat. Det går att ta sig hem med kollektivtrafiken även om man bor på landet. Men med bil tjänar jag flera timmar jämfört med bussalternativet.
