Många känner säker till myten om Sisyfos. Sisyfos lurade döden men infångades och dömdes att i evighet rulla en sten uppför en kulle. Alltid när han är nästan uppe – så rullar den ner igen. Och så kan det kännas med livet på landet.
På ytan låter ett som ett rätt hårt straff men precis som verkliga livet så har det sina ljuspunkter. Som lantbo blir man heller aldrig färdig. Det ena jobbet avlöser det andra och även om vädret varierar så är säsongerna rätt likartade. Men det betyder inte att det är ett evigt lidande. Ofta hårt arbete visserligen men när stenen rullat ner igen kan man sätta sig en stund på kullens topp och njuta av utsikten.
Tuffa tider får man räkna med emellanåt – det kommer att bli missväxt, traktorer går sönder, vattenledningar fryser och det blir aldrig riktigt som man tänkt sig. Ändå finns det gott om bra stunder bara man har vett att ta vara på dem. Om man skulle grubbla på jobbet med att rulla stenen uppför även när den rullat ner skulle det bli outhärdligt.
Därför ska jag skaffa mig en hängmatta. Har tänkt på det länge men inte vetat när jag skulle hinna använda den. Nu är planen att rita in hängmattetid i schemat bland alla andra ”att-göra-saker”.
Ett par timmar i veckan ska jag ägna åt att inte fundera över allt som behöver göras. Egentligen är de här funderingarna helt säsongsbundna. Vintertid begränsas arbetet av bristande ljus men så här års pågår arbetsdagen till sent på kvällen.
Låter kanske lite ogina att betala sig över de ljusa sommarkvällarna – men jag ska sluta med det.
Jag ska skaffa en hängmatta.
Följ livet på gården i med och motgång
[email-subscribers namefield=”YES” desc=”” group=”Public”]
