Varje år vid den här tiden brukar jag få en eller två svärmar så jag hade gjort i ordning en kupa så den var klar när jag fångat en svärm. Men ibland har man tur.
I vanliga fall brukar svärmen sätta sig i något träd – ibland alldeles för högt upp – så det blir att försöka få ner den i en hink. Sen sätter man hinken med spärrgaller över i skuggan, och om man fått med drottningen kommer hela svärmen att söka sig dit.
Är drottningen inte med flyger bina iväg och man får försöka igen .
Den här gången satte sig svärmen på den kupa jag gjort i ordning. Trots att flustret var stängt måste de ha känt vaxlukten och insett att det var en bra bostad. Så det var bara att gå fram till kupan och öppna flustret. Någon timme senare hade alla bina krupit in.
Bina är fredliga när de svärmar. De låter mycket men är inte aggressiva, de har annat att tänka på. Så jag behövde bara huvan, inga handskar och ingen rök.
Nu återstår bara ett problem och det är flytten av det nya samhället ner till de andra. Bina har redan lärt sig var de bor, så om man flyttar kupan tio meter så kommer många att flyga fel. Ett knep jag ska testa är att sätta en glasskiva framför när kupan är flyttad under natten.
Teorin (och flera andras praktik) är att bina då måste skaffa en ny inflygningsrutt och då lär sig den nya placeringen. Viktigt är att glasskivan måste vara på plats när de flyger ut på morgonen så de direkt lär sig den nya placeringen.
Bara att hålla tummarna för att det fungerar.