För en månad sedan kläcktes sjutton kycklingar i mitt gästrum. Efter ett par veckor fick de flytta ut till ladugården och där verkar de trivas.
Från små påskkycklingar har de nu utvecklats till något som liknar små höns och det börjar bli dags att bestämma hur många tuppar det blev den här omgången.
Nu försöker jag mig på rasen Sussex som är en kombinationsras. Det betyder att den både växer sig till hyfsad ätstorlek och lägger någorlunda många ägg. Har man en ren värphönsras som Leghorn finns det inga större vinster med att föda upp ett överskott av tuppar.
Men naturen ser ut som den gör och i snitt blir det alltid hälften tuppar. I de stora äggfabrikerna sorterar man ut dem så tidigt som möjligt men hundraprocentigt blir det aldrig. Och har man 10000 höns i en grupp är det inte lönt att försöka jaga rätt på några enstaka tuppar. Det är därför en del butiksägg är befruktade och går att kläcka.
