Katter kan vara svåra att medicinera

Annons
Dela gärna
Hade von Dallas själv fått välja tror jag han avstått att medicinsk vård och hellre fortsatt halta omkring med feber. Jag är förnärvarande inte hans favorit.
Hade von Dallas själv fått välja tror jag han avstått att medicinsk vård och hellre fortsatt halta omkring med feber. Jag är förnärvarande inte hans favorit.

De senaste dagarna har varit en liten pärs. Tidigare i veckan kom von Dallas hem och var blockhalt på vänster framben. Hem igen från djursjukhuset har det varit slitigt både för mig och katten.

Jag har inte bloggat på ett tag och det har berott på en slitig vecka. Droppen, rent mentalt, var att en av mina katter blev skadad och eftervården har varit ansträngande.

Det visade sig att det inte var något allvarligt, han hade fått ett bett eller stickskada i tassen som blivit infekterat. För det första gillar han inte att sitta i bur så när han ser den blir han väldigt stor med ben som kämpar emot åt alla håll. Väl där inne uttrycker han sitt missnöje konstant. Buren är betydligt värre än tassen enligt honom.

Annons

Ännu värre är processen att medicinera honom tre gånger om dagen. Först kommer infångandet. Nu vet han vad som väntar och kryper in långt under sängen och där får jag ligga på golvet och försöka få fatt i honom. Kryper jag in så går han ut på andra sidan och tvärt om. Och hur det än är med min egen kattlika smidighet så är det alltid von Dallas som rör sig snabbare under en säng.

Numera är det inte bara kärlek i blicken från den här katten. Han kan å andra sidan inte förstå varför jag utsätter honom för det här.
Numera är det inte bara kärlek i blicken från den här katten. Han kan å andra sidan inte förstå varför jag utsätter honom för det här.

Väl infångad så behövs båda händerna för att hålla honom. Jag har försökt med alla varianter som att ta honom i nackskinnet – uppskattas inte – och vira in i handduk men mina händer räcker inte till. Förutom fasthållande krävs ytterligare två händer för att öppna munnen och ge medicin. På något sätt brukar jag lyckas i alla fall. Men det är ändå svårt att veta hur mycket han får i sig bland allt spottande och fräsande.

Slutligen är problemet hur man går ut och in utan att von Dallas smiter ut. Jag har hund och två katter. Hunden gör som jag säger, Marlon får går ut men vägrar om hunden är i närheten, von Dallas följer med hunden. Det blir lite trixande men än så länge har jag lyckats hålla alla djur på rätt sida dörrarna.

Beundrar dem som kan hantera kattmedicinering utan att det inverkar på all annan verksamhet.

Följ mina vedermödor på gården:

Annons

2 reaktioner till “Katter kan vara svåra att medicinera”

  1. Jag brukar “sitta på” katten som ska ha medicin. Dvs att jag placerar katten mellan mina ben när jag står på knä på golvet. Med rumpan och benen hindrar jag katten att backa. Den kan inte heller gå till sidan. Framåt har jag koll med händerna och proppar snabbt in piller i munnen, som jag sedan håller ihop tills katten har svalt. Om det senare verkar gå dåligt masserar jag strupen, vilket brukar framkalla sväljningsreflex. Det hela går fort, vilket minskar traumat för oss båda 🙂

    1. Tack för tipset – verkar vara en metod som fungerar. Sant som du säger at ju fortare det går destp bättre. Lyckligtvis är Dallas helt återställd nu och verkar har förlåtit mig allt jag satt honom för. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.