Ett par hundra kilo hönsgödsel – vinterns skörd – ligger nu och väntar på att rabarberna ska ta för sig. Använde traktorns potatiskup när jag planterade rabarberknölarna och mittfåran i de fem raderna är nu fylld med gödsel.
Ursprungligen hade jag tänkt täcka rabatterna med väv men det blev alldeles för omständigt att hålla på och skära kryss för alla knölar. Så nu avvaktar jag till nästa år med väven. Känns som jag har rätt bra kontroll på ogräset, för tillfället i alla fall.
Enstaka hampdån och tistlar tar jag hand om eftersom och kvickroten är inget större problem ännu. Mycket tack vare att marken blivit både fräst och plöjd. Den kvickrot som dyker upp kommer som enstaka tuvor och de är rätt lätta att rycka bort. Får bara passa på så den inte etablerar sig.
Enda orosmomentet just nu är hästhoven som verkar vara väl etablerad djupt i fältet. Men jag jobbar på med den. Och kommer väven på nästa år så är jag hemma.
För tillfället ser det ut som om åtminstone två tredjedelar av rabarberplantorna har klarat sig trots den olyckliga start de fått. När jag ser resultatet i höst får jag se hur mycket komplettering som behövs.
