För ett par år sedan skickade jag in en ansökan om företagsstöd till länsstyrelsen. Efter flera turer fram och tillbaka kom slutligen beskedet: Jag har blivit beviljad EU-bidrag för min ladugårdsrenovering.
Det finns mycket man kan kritisera EU för men av förklarliga skäl är jag positiv till landsbygdsutveckling. Precis som jag är positiv till de förenklade reglerna för småskalig livsmedelsproduktion som knappast hade kommit till utan EU.
Resultatet av allt pappersarbete jag lagt ner är att jag kommer att få 40 procent av kostnaden för ladugårdsrenoveringen i bidrag. Nu får jag inga pengar i handen förstås. Men när renoveringen är klar och jag redovisat alla fakturor ska det inte vara några problem. Men jag har en deadline som jag själv satt till 1 juni nästa år. Och eftersom jag behöver lite press för att bli klar med saker känns det rätt ok.
Juni är målet
Ursprungliga planen var visserligen att ha ladugården klar nu – men till slut accepterade även jag att det inte skulle hända. Förutom att jag ska bli klar i tid gäller också att jag bara får bidrag för sånt som jag angett i ansökan. Så förhoppningsvis har jag inte missat någon avgörande detalj. Kommer också att få bidrag för en del förädlingsmaskiner jag annars inte skulle haft råd med. Större fruktpress etc vilket kommer att göra jobbet snabbare och göra att jag kan mångdubbla produktionen.
Har räknat lite grand och om jag skull kunna fyrdubbla försäljningen så skulle jag äntligen tjäna en anständig lön och dessutom kunna anställa. Det låter kanske väldigt mycket. Men eftersom jag i dag bara säljer till några mindre butiker utanför Stockholm tror jag inte det skulle vara orealistiskt om jag hittade fler vettiga återförsäljare.
Så en ny produktionslokal kommer att bli ett riktigt lyft.
I åtagandet ingår också att informera om investeringen med EU:s logotyp på min webbplats. Så jag börjar här.
