Nu när temperaturen regelbundet hamnar runt 30 grader på dagarna har jag inför en ny rutin. Jag tänker inte gräva och släpa sten när värmen är som värst så tillvidare tar jag siesta på eftermiddagarna.
En fördel jag har som småbrukare är att jag bestämmer mina egna arbetstider. Det innebär visserligen att jag under högsäsong jobbar till sent på nätterna – men samtidigt att jag kan ta siesta och stänga ner gården mellan 14 och 17 varje dag.
Tiden är relativ
Det är inte många lönearbetare som har den förmånen. Tiden på landet är ett mer relativt begrepp. Djuren går visserligen efter sitt eget schema men eftersom jag inte har mjölkkor är de flesta rätt självgående. Hönsen börjar jobba vid tretiden på morgonen – då sätter tupparna igång i alla fall. Bina utnyttjar också alla dygnets ljusa timmar på egen hand. Sen är det hundar och katter. De senare är nöjda bara det finns mat i matskålarna när de behagar besöka mig.
Pumah har inga som helst invändningar mot att ta en siesta och föredrar faktiskt sena kvällspromenader framför ökenvandringar dagtid.
Siesta bättre än ac
Eventuella ärenden som berör andra klaras av på förmiddagarna innan temperaturen stiger eller på kvällen när skuggorna börjar bli långa. Och en sådan här sommar finns det fördelar med att bo i skogen. De angränsande granarna skuggar delar av gården och det verkar som om gräset trivs med det för jag har fortfarande en grön krocketplan.
Nu är det förstås många som arbetar på platser med luftkonditionering men det ser jag som fusk. Då är siesta en mer klimatvänlig anpassning till höga temperaturer. En anpassning jag kan rekommendera alla som är herrar/damer över sin egen tid.
