Nu doftar det jul i hela huset. Tio dagar försenad är jag äntligen igång med årets glöggproduktion. Tur att dygnet har 24 timmar för snart är det november och då ska allt levereras.
Planen var att jag skulle börja producera redan förra veckan, men ett missförstånd hos min flaskleverantör gjorde att flaskorna kom först idag, så jag har lite att ta igen. Nu är jag inte särskilt orolig. Dygnet har som sagt många timmar och det är bara att prioritera.
Efter förra årets rusch har jag rätt bra rutin på hur jag ska göra. Flaskorna har kommit, frysen är fylld med rabarber och jag har kilovis med kryddor i lager så det är bara att köra på. Det enda som jag behöver fylla på med är kommunalt vatten. Eftersom mitt eget är ”Tjänligt med anmärkning” – för höga halter av järn och mangan så hämtar jag dunkar med kommunalt vatten inne i Vingåker.
Det här är den mest hektiska perioden på gården när det gäller produktion. Vår och sommar är det odlingarna som tar tid, och hösten handlar bara om julhandeln. Som så många andra i min situation så har jag den lugna perioden under senvintern.
Januari till mars kan jag ta det lite lugnt, läsa böcker och sånt. Och det är en ganska behaglig tillvaro. Ändå längtar jag alltid till våren där allt drar igång igen. Det är trivsamt att ha saker att göra som man vet kommer att fungera.