Dags att ta fram skämskudden. Innan midsommar ska veden ligga i vedboden enligt traditionen – och här står jag – i mitten av augusti – och har precis börjat köra in den.
Det finns värre saker man kan bli känd för än vanvård av ved. Men det är ändå lite pinsamt när man försöker etablera sig som lantbo och gör sådana fundamentala missar.
Veden har liksom hamnat i det icke akuta facket i planeringen. Att köra in veden kan man alltid göra i morgon. Men som min pappa brukar säga: ”I morgon är en skälm”. Och plötsligt är det den 17 augusti och regnet hänger i luften.
Den första tröskeln för mig brukar vara att komma igång. Egentligen att bestämma mig för vad jag ska ta itu med idag. Det finns många faktorer att väga in: väder, humör, stressnivå och akutlistan. Nästa tröskel är att bli klar – för det är den verkliga källan till glädje.
En av mina hemligheter för att trivas på landet är att försöka avsluta olika projekt. Även små projekt ger tillfredställelse. Gräset klippt – check, hönsen matade – check, veden inkörd – check etc etc Min erfarenhet är att det finns många fler projekt på landet. Det betyder att det finns fler saker att avsluta och fler tillfällen för tillfredsställelse.
Den inkörda veden kommer att glädja mig i flera dagar och jag har ett oändligt antal nya projekt att avsluta. En del kanske skulle bli stressade av det här livet men jag föredrar att vara stressad och tillfredställt på landet framför att vara uttråkad och otillfredsställd i stan. Men det är kanske bara jag.
Om man kan vara tacksam för de små sakerna i livet så har man mer att vara tacksam för. Under stora vedinkörningsdagen så passade till exempel skopan på lilltraktorn precis i dörren till vedboden, regnet började inte på allvar förrän veden var inkörd och jag lyckades få loss den invuxna rullen med fårstängsel utan att skada den. På det hela taget en riktigt bra dag.
